Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Lybeckbukten—Lyceum
406
heten inom svensk vattenkraftsindustri under
1900-talets två första årtionden och
medverkade vid de flesta av dåtidens större
vattenkrafts- och vattenregleringsföretag i Sverige,
Norge och Finland. L. var led. av Andra
kammaren för Stockholms stad 1915—24
(högerpartiet) och utnämndes 1922 till landshövding
i Gävleborgs län. 1923—24 var han
kommunikationsminister i ministären Trygger och
1928—30 socialminister i ministären
Lindman; i den senare egenskapen verkade han
bl. a. för ett bättre förhållande mellan
arbetsgivare och arbetare (den s. k.
arbetsfredskon-ferensen nov.—dec. 1928). G. H-r.
Lybeckbukten, Lübecker Bucht el.
Neustäd-ter Bucht, den innersta delen av
Mecklen-burger Bucht av Östersjön, mellan halvön
Wagrien (Schleswig-Holstein) och
Mecklenburg. Största djup 27 m. I L. mynnar Trave.
Lybecker, Georg, frih., krigare
(1650-talet—1718). Blev ryttare 1673, deltog i Karl
XII:s polska krig, blev överstelöjtnant 1704
och landshövding i Viborgs län 1705,
intrigerade där mot
överbefälhavaren i
Finland, generalen J. G.
Maijdell, och
utnämndes 1706 av
defen-sionskommissionen till
generalmajor.
Maijdell begärde avsked,
varpå L. av
kommissionen t. v.
förordnades till befälhavare
(1707). Som sådan
företog han 1708 ett
misslyckat infall i
Ingermanland och
för
lorade 1710 Viborg och Keksholm. S. å.
utnämndes L. till generallöjtnant, men
missnöjet var stort inom armén, och befälet
överlämnades till generallöjtnanten K. Nieroth.
När denne 1712 dog, anförtroddes det ånyo
till L., vilken denna gång lät hela s.
Finland utan svärdsslag falla i fiendens händer.
Missnöjet inom armén och landet blev allt
större. Hösten 1713 blev L. fråntagen
befälet, ställdes under åtal och dömdes 1717
till döden men benådades av Karl XII.
Litt.: H. E. Uddgren, »Kriget i Finland år
1713» (1906), och Fr. Hjelmqvist, »Kriget i
Finland och Ingermanland 1707 och 1708»
(1909). Wdt.
Lybecker, Georg, ämbetsman, pietistisk
psalmförfattare (omkr. 1670—1716). Blev 1695
sekr. och 1707 assessor i Kammarrevisionen,
deltog i de första pietistiska konventiklarna
i huvudstaden. Hans vänner utgåvo under
titeln »Mose och Lambsens Wisor» (1717;
många tillökade uppl., sist 1877) de psalmer
han dels författat, dels översatt från tyska
pietister. Grundstämningen • är djupt
allvarlig med maningar till bot inför de hopade
tecknen till stundande dom (pesten 1710,
krigets olyckor m. m.). De varma uttrycken,
ofta i naivt okonstlad form, för den enskildes
gemenskap med Frälsaren och trosbröderna
beteckna »den subjektiva känsloinnerlighetens
vårbrytning i vår diktning» (M. Lamm). Litt.:
M. Lamm, »Upplysningstidens romantik», I
(1918); E. Liedgren, »Svensk psalm och
andlig visa» (1926). Li.
Lyberg Ernst Emil, jurist, politiker
(f. 18 7 4 28/2). L. praktiserade efter 1896
avlagd hovrättsexamen som jurist i Falun och
valdes till rådman där 1906. 1915—26 var
han v. krigsdomare. Han tillhörde Andra
kammaren vid 1914 års andra riksdag och
Första kammaren 1921—28 (led. av
konstitutionsutskottet 1921—24 och första
lagutskottet 1925—26 samt socialförsäkringsutskottet
1926). 1926 kallades han till konsultativt
statsråd i C. G. Ekmans första ministär och
blev 1 okt. s. å. dess finansminister. Som
sådan framlade han vid riksdagarna 1927 och
1928 det förslag till kommunal skattereform,
som 1928 i huvudsak vann riksdagens bifall.
Jämte den övriga ministären avgick han 2
okt. 1928. L. tillhörde i riksdagen Liberala
samlingspartiet och efter dess sprängning
Liberala riksdagsgruppen, varjämte han från
1923 varit led. av verkst. utskottet för
Sveriges liberala parti, vars ordf, han blev 1930.
L. har varit ordf, för 1918 års
kommunal-författningssakkunniga och är ordf, i 1929
års skatteutjämningsberedning. Led. av
Kopparbergs läns landsting 1910—26 (ordf. 1918
—26). 1928 blev han verkst. dir. i a.-b.
Vin-och spritcentralen. L. har utgivit
»Jordfrågan» (1924). Gl.
Lübke, W i 1 h e 1 m, tysk konsthistoriker
(1826—93). Blev 1857 lärare i arkitekturens
historia vid Berlins arkitektskola, 1861 prof,
i konsthistoria vid Polytechnikum i Zürich,
1866 i Stuttgart och
1885 vid Karlsruhes
tekniska högskola.
Han var ock
föreståndare för de
storhertig-liga konstsamlingarna
i sistnämnda stad.
L:s skrifter vunno
anseende genom
innehållets grundlighet samt
den säkra, klara
uppställningen. Här må
nämnas »Geschichte
der Architektur»(1855;
flera uppl.;
»Arkitek
turens historia», 1871), »Grundriss der
Kunst-geschichte» (1860; 12 :e uppl., bearb. av M.
Semrau och Fr. Haack, 1899—1905; »De
bildande konsternas historia», 1872), »Geschichte
der italienischen Malerei vom 4. bis ins 16.
Jahrhundert» (1878—79) och
»Lebenserinner-ungen» (1891). L:s brev till H. Kestner 1846
—59 utgåvos 1895.
Lyby, socken i Malmöhus län, Frosta
härad, strax s. om ö. Ringsjön och Hörby
köping; 25,87 kvkm, 1,141 inv. (1930).
Små-kullig, ganska bördig moränslätt, som höjer
sig mot s. och ö. 2,180 har åker, 70’ har
skogsmark. Egendom: Lyby. Ingår i Hörby
och Lyby pastorat, Lunds stift, Frosta kontr.
Lycäe’na, zool., se B 1 å v i n g a r.
Lycaenldae, familj bland dagfjärilarna (se
d. o. och B 1 å v i n g a r).
Lyca’on, zool., se Hyenhund.
Lycée [lise’], statligt högre allmänt
läroverk i Frankrike (se d. o., sp. 967—968).
Lyceum, lat. (av grek. ly’keion, se d. o.), i
Sverige namn på högre läroanstalter, t. ex.
de enskilda Uppsala 1., grundlagt av
sällskapet Fribyggarne (se d. o.), och Stockholms 1.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
