Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Lycoperdon—Lydekker
412
Lyckas.
n. ö. om Jönköping; 885 har, därav 250 har
åker; tax.-värde 526,000 kr. (1928). L.
tillhörde i början av 1600-talet den stora
Brahe-possessionen. 1751 såldes L. av riksrådet
Nils ’ Gyllenstiernas änka, Ulrika Juliana
Brahe, till mågen frih. G. J. Horn af
Rant-zien och har av följ, ägare av släkterna
Lö-wenhielm, v. Köhler, Adelsvärd och Hamilton
utvecklats till ett mönsterjordbruk. Nuv.
ägare: L. a.-b., gr. 1917, aktiekap. 800,000 kr.
Lycope’rdon, bot., se Röksvamp.
Lycope’rsicum, bot., se Tomat.
Lycopodiäceae, se Lycopodiales och
Lycopodium.
Lycopodiales, Lu m me r v ä x te r, klass
bland ormbunksväxterna, utmärkt genom små,
vanl. spiralställda blad och ensamma
sporan-gier på bladens översida nära basen el. i
själva bladvecken. Klassen delas i två serier: L.
eligulatae (fam. Lycopodiaceae), isospora, med
Lycopodium-arter. 1 L. annotinum; 2 L.
complana-tum; 3 L. selago; 4 L. clavatum.
blad utan ligula (= en hinnartad bildning i
bladvecket), och L. ligulatae (fam.
Selaginel-laceae, Lepidodendraceae, Sigillariaceae,
Isoe-taceae), heterospora, med blad med ligula.
Fam. Lycopodiaceae (jfr Lycopodium),
Selaginellaceae (jfr Selaginella) och
Isoè-taceae (jfr B r ax e ngr ä s) omfatta ett
fåtal släkten av örtartade växter, mest
utbredda i varmare trakter. Sin rikaste utveckling
nådde lummerväxterna under den paleozoiska
tiden med de nu utdöda fam.
Lepidodendraceae (se Lepidodendron) och
Sigillariaceae (se Sigillaria), vilkas talrika arter
åtm. i regel voro högvuxna träd och spelade
en stor roll i stenkoistidens skogar. Jämte
de trädartade formerna funnos redan under
stenkoistiden arter, som påminde om
Selaginella. Lepidodendraceae och Sigillariaceae
ut-dogo trol. vid slutet av den paleozoiska tiden,
men ännu vid slutet av triasperioden fanns
en form (Lycostrobus, från Skåne och
östgrön-land), som genom sporangiesamlingarnas
storlek påminde om Lepidodendron. Th. H-e.
Lycopo’dium, Lummer släkte t, är ett
släkte av mångåriga, ofta reviga,
mossliknan-de växter, som bildar typen för fam.
Lycopodiaceae. Stammen, som bär många små,
barrlika blad, är utdragen och gaffelformigt
grenad, men ibland utbildas en skenbar
huvudstam, som hos vissa tropiska former kan nå
en längd av några m. Sporangierna, som
äro njurformiga, sitta antingen på
förkrympta, fjällika blad (sporofyll), som bilda
axlika samlingar i grenspetsarna, eller ock
på blad av vanligt utseende. De få svenska
arterna äro alla lågväxta och i allm.
krypande. L. selago har uppstigande stammar och
sporangierna på vanliga blad. Dekokt på
denna växt har brukat begagnas till
tvättning av boskap mot ohyra; därav namnet
1 o p p 1 u m m e r. De långreviga arterna, i
synnerhet L. clavatum (se bild), ha brukat
användas till flätning av dörrmattor; därav
namnet mattlummer el. mattgräs.
Sporerna, särskilt av L. clavatum, ha fått
användning för medicinskt och farmaceutiskt
ändamål under namnet n i k t (se d. o.).
Varken släktet el. familjen äro säkert kända från
äldre geologiska perioder. Th. H-e.
Lyco’psis, bot., se Åkerras t.
Ly’copus, bot., se Strandklo.
Lyda, zool., se Skogsträdens skadedjur.
Lydda, stad, se Ludd.
Ludeke, Christoph Wilhelm, tysk
präst, litteraturhistoriker (1737—1805). Var
1758—68 präst i Smyrna, därpå kyrkoherde i
Magdeburg samt 1773 andre och 1774 förste
pastor vid Tyska församlingen i Stockholm.
Han utgav »Beschreibung des türkischen
Reiches» (3 dir, 1771—89) och »Allgemeines
schwedisches Gelehrsamkeits-Archiv» (7 dir,
1781—96), en förtjänstfull framställning av
den svenska bokvärlden under Gustav III:s
tid. -rn.*
Lydeklni anteckningar, se
Landskapslagar, sp. 674.
Lydekker [lide’ko], Richard, engelsk
zoolog (1849—1915), 1874—82 anställd vid
Indiens geologiska undersökning. L. var en av
de bästa kännarna av levande och fossila
däggdjur. Skr.: »Indian tertiary and
post-tertiary vertebrata» (1880—86), »Contribu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
