Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Lydenburg—Lyell
414
tions to the knowledge of the fossil
verte-brata of Argentina» (1893), »A geographical
history of mammais» (1896), »The deer of
all lands» (1898) och »Wild oxen, sheep and
goats of all lands» (s. å.). L-e.*
Lydenburg [léPdenbör^], stad i ö.
Trans-vaal, Sydafrika; 2,507 inv., därav 1,513 vita
(1921). L. ligger 1,480 m ö. h., i det första
med framgång bearbetade guldfältet i
Trans-vaal. 1910 öppnades järnväg från Belfast.
1924 upptäcktes vid L. betydande
platinaförekomster.
Lüdenscheid [lyMøn/åit], stad i preuss.
prov. Westfalen, reg.-omr. Arnsberg, i
Sauer-land, 60 km ö. om Düsseldorf; 32,894 inv.
(1925’. Knappfabriker, aluminiumverk.
Luderitz, Franz Adolf Eduard, tysk
kolonipioniär (1834—86). Var från 1878
köpman i Bremen, förvärvade 1883 av infödda
hövdingar den sydvästafrikanska hamnen
Angra Pequena med tillhörande uppland (L
ü-der i tz 1 an d) och fick 1884 området ställt
under Tyska rikets skydd. L. omkom vid en
forskningsresa till Oranjeflodens nedersta
lopp. V. S-g.
Luderitzbukten, se Angra Pequena.
Luderitzland, se Sydvästafrika.
Lü’ders (ry. Liders), Aleksandr N
i-kolajevitj, greve, rysk general (1790—
1874). Deltog bl. a. i finska kriget 1808 och
i fälttågen mot Turkiet, i Polen och
Kaukasus. 1849 trängde L. in i Siebenbürgen och
slog 31 juli s. å. Bem vid Segesvär
(Schäss-burg). Under Krimkriget avancerade han
jan. 1856 till högstkommenderande på Krim
samt avslöt som sådan stilleståndet med
västmakterna. 1861—62 var L. ståthållare i
Polen, uppträdde där med överdriven stränghet
och sårades svårt vid ett attentat. (A. A-t.)
Lü’ders, Heinrich, tysk indolog (f. 1869),
tjänstgjorde 1895—99 vid Indian institute i
Oxford, var sedan prof, i Göttingen och Kiel,
blev 1909 prof, i sanskrit i Berlin och 1920
Berlinakad:s sekr. L. är en av samtidens
mest framstående sanskritister och har med
utomordentlig framgång bearbetat
hand-skriftsfynd från Centralasien, vilket lett till
viktiga upptäckter om den indiska
dramatiken. Skr.: »Die Vyäsa-Qikshä» (1894), »Das
Würfelspiel im alten Indien» (1906),
»Bruch-stücke buddhistischer Dramen» (1911) och
»Die Kalpanämanditikä des Kumäraläta»
(1926) m. fl. ’ J. Ch-r.
Lydgate [IBdgéit], John, engelsk skald
(omkr. 1370—omkr. 1450). Inträdde vid 15
års ålder i kloster och tillbragte där större
delen av sitt liv; han synes ha studerat i
Oxford och Paris, kanske också i Italien. L:s
största arbeten äro »The troy book», en
roman på omkr. 30,000 vers, »The story of
The-bes» samt »The falls of princes», L:s
berömdaste. Nämnas må även »The temple of glass»
m. fl. legendariska epos, »The pilgrimage of
the life of man», ballader, klagodikter,
berättelser, hymner m. m. L. var föga originell
men ytterst produktiv. Hans form är mycket
bristfällig. För sin diktning hade han ofta
franska el. italienska förebilder. S. B. L.
Ly’dien, landskapet innanför de grekiska
städerna på Mindre Asiens västkust,
huvudsaki. innefattande floden Hermos’ breda och
fruktbara dalgång. L. kallas även Meonien,
men det är omtvistat huruvida meonerna voro
identiska med lyderna el. icke. Lydiska
språket är känt, men dess (och folkets)
släktskapsförhållanden äro ovissa. I början av
600-talet f. Kr. grundade Gyges
mermna-dernas dynasti. Sedan Frygien (se d. o.)
ung. vid samma tid erövrats av cimmerierna,
gjorde Gyges och hans efterträdare (bl. a.
Alyattes och Kresus, den siste) L. till Mindre
Asiens mäktigaste rike, vidgade dess område i
ö. till floden Halys och underlade sig de
grekiska kuststäderna utom Miletos. Handel och
industri blomstrade; floderna, särskilt
Pak-tolos, voro guldförande; de första guldmynten
präglades i L. Det grekiska kulturinflytandet
blev mycket starkt. Kresus dukade under i
striden med perserna, huvudstaden Sardes
intogs, och L. blev en persisk satrapi; lyderna
fingo nu rykte för veklighet. De ansågos som
musikaliska; i deras religion intog Kybeles
(se d. o.) dyrkan den främsta platsen. L.
uppgick sedan i den romerska provinsen Asia.
Utom Sardes må nämnas städerna Magnesia
och Thyateira. Nämnas må bland de
arkeologiska minnesmärkena stora gravhögar,
delvis konungagravar, och ruinerna av Sardes
(viktiga fynd). Litt.: R. Schubert, »Geschichte
der Könige von Lydien» (1884); K. Buresch,
»Aus Lydien» (1898); Denkschriften der
Wiener Akademie der Wissenschaften, bd 53:2
(1908; om grävningarna 1906), och
»Publica-tions of the American society for the
excava-tions of Sardes» (1916 f f.; om de amerikanska
grävningarna). M. Pn N-n.
Lydisk sten, Lydit, se Kiselskiffer.
Lydisk tonart, som grekisk tonart närmast
motsvarande durtonarterna (c—c), som
kyrko-tonart f—f med h i stället för b. — Se vidare
Kyrkotonarter.
Lydköping, se Köping, sp. 520.
Lye, socken i Gotlands södra härad, nära
östkusten; 19,33 kvkm, 340 inv. (1930).
Slättbygd, kantad av Närsån och Laus myr i s.
samt högre liggande skogsmarker i n. 914
har åker, 666 har skogsmark. Ingår i Garde,
Etelhems, Alskogs och L. pastorat i Visby
stift, Södra kontraktet.
Lyell [låPol], sir Charles, engelsk
naturforskare (1797 14/n—187 5 22/2), den moderna
geologiens skapare, son till en skotsk godsägare.
Tog graden i Oxford och blev därefter
advokat men måste på
grund av en
ögonsjukdom avstå från
praktik, liksom senare
från en professur, och
levde som privatlärd,
ägnande sig med sin
hustrus uppoffrande
hjälp åt forskningen
trots sin svaga syn,
som slutligen övergick
i blindhet. En
sällsynt ädel
personlighet, åtnjöt L. ett
utomordentligt anseende
och fick många utmärkelser (bl. a. adlad 1848
och baronet 1864, led. av sv. Vet.-akad. 1866).
I likhet med sina föregångare inom
geologien Hutton och W. Smith (se dessa ord)
utgick L. från jordytans nuv. gestaltning, som
han under vidsträckta forskningsresor i olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
