Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Lüneburgheden—Lyngsie
428
Lüneburg. Johanniskirche vid Sand.
kring de givande salinerna (se ovan) och
genom grannstaden Bardowieks ödeläggande
1189 fått ökad betydelse, var från 1200-talet
till 1500-talets slut en av de främsta
handelsplatserna i Nordtyskland och medlem av
han-san. 1267—1369 residerade där hertigarna
av äldre huset L. (se B r a u n s c h w e i g, sp.
1152). Jfr O. Jürgens, »Geschichte der Stadt
L.» (1891), samt O. och Th. Benecke,
»Lüne-burger Heimatbuch» (3 bd, 2:a uppl. 1925 ff.).
Lüneburgheden [ly’nebork-], ty. Lüneburger
Heide, en lång och tämligen flack slätt (80—
120 m ö. h.) i preuss. prov. Hannover,
reg.-omr. Lüneburg, mellan Elbe och Aller. L.
höjer sig något mot n. (högst i Wilseder Berg,
169 m), uppbygges av diluvial sand, lera och
märgel samt är bevuxen med ljung,
blåbärsris, lingonris och enbuskar. På sina ställen
växa även björk, ek, bok och furu. Större
torvmossar finnas vid Wietzendorf och
Meis-sendorf. L. är glest befolkad. Tidigare drogo
herdar överallt omkring med sina fårhjordar,
men denna näringsgren har gått tillbaka. En
huvudnäring är biskötsel; utom honung
utföras bovete, potatis och bär. Vid L:s s. rand
förekommer bergolja. Trakten kring Wilseder
Berg har avsatts som naturskyddsområde.
Litt.: B. Linde, »Die Lüneburger Heide» (7:e
uppl. 1924).
Lynedoch [läi’ndå^], lord, titel för
Thomas Graham, brittisk general (1748—
1843). Ägnade sig först åt jordbruk, deltog
1793 som frivillig i belägringen av Toulon,
uppsatte därpå en skotsk infanteribataljon
och blev dess överstelöjtnant 1794. Han
organiserade 1799 försvaret av Messina, ledde
1799—1800 som brigadgeneral belägringen av
Valetta på Malta, var 1808 adjutant åt
general Moore på dennes expedition till
Sverige samt deltog 1810—13 med utmärkelse i
kriget på Pyreneiska halvön (bl. a. anförde
han vänstra flygeln i slaget vid Vitoria, 21
juni 1813). Han sändes jan. 1814 med en
land-stigningshär till Nederländerna men blev (3
febr.) slagen vid Bergen op Zoom. S. å. blev
han pär (baron L.) och 1821 general. Jfr A.
M. Delavoye, »Life of lord L.» (1880). V. S-g.
Lyne’tt (fr. hinette, dimin. av lune, måne).
1. (Byggnk.) En halvmånformig urtagning vid
foten av ett tunn- el. spegelvalv, en kupol
el. en hålkäl för ett fönster, en dörr, en altar-
uppsats el. dyl., som skjuter ovan valvets etc.
underkant, el. för att få ett plant (vertikalt)
parti, i vilket ett runt el. halvrunt s. k. 1
y-nettfönster kan upptagas (se bild).
2. En i utgående vinkel bruten befästning
(f 1 e s c h) med tillbakadragna flanker, t. ex.
en bastion.
Lynetten, fort, se Köpenhamn, sp. 514.
Lyngby, socken i Malmöhus län, Bara
härad, på övergången från Lundaslätten till
Bomeleåsens sluttningar; 18,38 kvkm, 912
inv. (1930). 1,563 har åker, 20 har
skogsmark. Ingår i L. och Genarps pastorat i
Lunds stift, Bara kontrakt.
Lyngby, K o n g e n s Lyngby,
stadslik-nande kyrkby i L. sogn på Själland, strax n. v.
om Köpenhamn; 7,385 inv. (1925). I L.
Grundtvigs höjskole och ett statligt
lant-bruksmuseum. Inom L. sogn ligga även
kungens sommarresidens, Sorgenfri, s. delen av
Dyrehaven, flera fabriker, herrgårdar och
slott, radiostation etc., varjämte L. är en
från Köpenhamn gärna uppsökt utflyktsort.
Lyngen, norskt herred i Troms fylke,
mellan Ishavet och gränsen mot Sverige och
Finland; 2,993,71 kvkm, 5,698 inv. (1920), därav
hälften lappar och omkr. 500 finnar. Omsluter
Lyngs- el. Lyngenfjorden och når
nära kusten i Jæggevarre 1,915 m ö. h.
Boskapsskötsel, fiske och bergsbruk. Omkr. 80
kvkm odlad jord och skog; i övrigt
impedi-ment, mest fjäll och myr. Turistområde.
Lyngsie [lö’nsi], Michael Christian,
dansk arbetarledare (f. 1864). Anställdes
1877 vid arméns laboratorium men
avskedades 1890 som socialdemokrat. L. blev 1891
ordf, i Arbejdsmændenes förbund i
Köpenhamn och 1896 i Dansk arbejdsmandsforbund,
vilket han med klokhet och energi utvecklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
