Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyngsie, Michael Christian - Lyngsjö - Lynn - Lynnfjorden - Lynx - Lynx, Lodjuret (stjärnbild) - Lyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Lyngsjö—Lyon
430
till en av de största och
starkaste arbetarorganisationerna i Danmark. L. var 1898
—1906 folketingsman. Från
1925 är han led. av
landstinget. P. E-t.
Lyngsjö, socken i
Kristianstads län, Gärds härad (se d.
e.), s. om Kristianstad på
Kristianstadsslätten och
Lin-derödsåsens nedersta
sluttningar; 17,56 kvkm, 321 inv.
(1930). 615 har åker, 224 har
skogsmark. Ingår i Köpinge
och L. pastorat, Lunds stift,
Gärds kontrakt.
Lynn [lin], stad i
Massachusetts, U. S. A., vid
Massachusetts bay, 16 km n. ö. om
Boston; 103,081 inv. (1925).
Storartad skoindustri,
garve-rier m. m. L. grundlädes 1629.
Lynnf jorden [li’n-], eng.
Lynn canal, fjord i s. Alaska,
på Nordamerikas n. v. kust,
innanför Alexanderarkipelagen. Omkr. 150 km
lång, omkr. 10 km bred och ända till 500 m
djup. Från Skagway, vid fjordens innersta
hörn, går järnväg till White horse, varifrån
väg leder till Klondike.
Lynx, zool., se L o och Lodjur.
Lynx, Lodjuret, stjärnbild, belägen
mellan rektascensionerna 6—8,5 tim. och
deklina-tionerna +35° och +62°. Antalet för blotta
ögat synliga stjärnor i L. är 48. Den
ljusstarkaste av dessa, a, är av storleken 3m.3O. L.
innehåller det område av himlen, som är
fattigast på ljusstarkare stjärnor. K. Lmk.
Lyon [liä’], huvudstad i fr. dep. RhÖne (i
Lyonnais), vid sammanflödet av Rhöne och
Saöne; till folkmängden Frankrikes tredje
stad; 570,840 inv. (1926). L. är eg. en
anhopning av flera städer, var och en med sin
särprägel. Fourvière, det äldsta L., på
högra Saönestranden, är, jämte det
angränsande S : t -1 r é n é e, kyrkornas och
klostrens stad. Från Fourviöres kullar sänker sig
terrängen ned mot halvön mellan de båda
floderna. Dennas s. del upptages av
stadsdelen Perrache med arsenal, gasverk,
godsstation och Saöneflodfartens kajer.
Halvöns mellersta del, kring Place Bellecour, är den
förnäma världens stadsdel med många
ståtliga palats. Mot halvöns bas höjer sig
marken raskt till handels- och arbetarförstaden
La Croix-Rousse. På slätterna längs
Rhönes vänstra strand ligga stadsdelen L e s
Brotteaux i n., borgerskapets och
handelns säte, samt arbetarstadsdelen La G u i
1-1 o t i è r e. På Saönes högra strand
stadsdelen V a i s e, där stora fabriksbyggnader växla
med boningshus. Mellan de olika stadsdelarna
leda 12 broar över Rhöne och 13 över Saöne.
På stadens största höjd (292 m ö. h.) reser
sig Notre-Dame-de-Fourvière, en basilika av
säregen stil, invigd 1896. Skeppet flankeras
av fyra åttkantiga torn; från en öppen
pelargång välsignar L:s ärkebiskop staden årl. 8
sept. Stadens kanske märkligaste kyrka är
katedralen S:t-Jean, där romansk och gotisk
stil mötas; koret är från 1100-talet, de båda
flankerande tornen från 1200-talet, skeppet
Bild 6. Place Bellecour i Lyon.
daterar sig från 1400-talet och avslutas av tre
rikt dekorerade gotiska portaler. Bland L:s
övriga många kyrkor stammar
S:t-Martin-d’Ainay, L:s äldsta kyrka, från 500-talet,
ombyggd under 900- och 1000-talet, och
S:t-Nizier från 1400-talet.
Stadshuset vid Place des Terreaux i
stadens centrum på flodhalvön uppfördes i
mitten av 1600-talet, härjades av eld 1674 och
restaurerades 1702 och 1853. Fasaden bär en
staty av Henrik IV till häst. Vid samma torg
Palais S:t-Pierre el. Palais des Arts, urspr.
benediktinkloster men ombyggt i slutet av
1600-talet och under 1700-talet. Palatset
inrymmer de främsta franska samlingarna
utanför Paris av målningar, skulpturer, gravyrer,
medaljer m. m. I närheten ligger
handelskammarens och börsens praktfulla
renässanspalats (från 1600-talet), som innesluter en
unik samling vävnader samt hist. museum.
Musée Guimet, med egyptisk och
gallo-romansk samt kinesisk och japansk konst m.
m., ligger nära den 114 har stora Parc de la
Töte-d’Or med ståtliga promenader, en stor
insjö, botanisk trädgård samt
kapplöpnings-bana. Mellan Parc de la Téte-d’Or och Rhöne
den kolossala utställningsbyggnaden (Palais
de la foire).
L. är säte för en ärkebiskop, som bär titeln
primat de Gaule, en appellationsdomstol, ett
univ., gr. 1808 (3,539 stud. 1926—27; fyra
fakulteter), och ett fritt katolskt univ., gr.
1875. Ett astronomiskt, seismografiskt och
meteorologiskt observatorium grundades 1878
och har nu två meteor, stationer i staden.
I L. utges sex tidningar, däribland Lyon
Républicain (vänsterrepublikansk), Le
Nouvel-liste de Lyon (katolsk-konservativ) och Le
Progrès de Lyon (radikal).
L. är en betydande järnvägsknut vid Paris
—L.—Méditerranéelinjen med 8 större
bangårdar. Centralstationen, Gare de Perrache,
ligger mellan stadsdelarna Perrache och
Bellecour på flodhalvön. Välbyggda kajer och
hamnanläggningar kanta båda flodernas
stränder. Flodtrafiken är ansenlig. Flyghamn.
L. är en av Frankrikes största industristä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
