Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Lyonnais—Lyrfågelsläktet
432
der. Inom sidenindustrien är L. jämte
S:t-Étienne ledande på världsmarknaden. Mer
än 100,000 pers, spinna, väva och färga silke
i de fem dep., som omge L. I staden finnas
omkr. 60,000 för hand arbetande och omkr.
25,000 maskinarb. 1926 förfärdigades i L.
6,608,885 kg sidenvaror. Största
avnämarlän-der äro England, U. S. A. och Tyskland.
Sidenindustrien har dragit med sig en
omfattande kemisk (appreterings- och färgeri-)
samt maskinindustri. Även finnas betydande
järnbruk, elektr. och automobilfabriker,
glasbruk, garverier och bryggerier. Årl. hållas,
sedan 1916, internationella mässor i mars och
okt. i L., vilka hittills fått ökad betydelse för
vart år. — Litt.: V. Cambon, »La France au
travail. Lyon, Saint-Étienne, Grenoble, Dijon»
(1911). E.L-r.
L. har på grund av sin strategiska
betydelse av gammalt varit fästning. Under
1800-talets senare del utbyggdes denna till
en stor gördelfästning som stödjepunkt i den
viktiga Rhönelinjen. Den nuv. fästningen L.
har en fortgördel av 68 km längd; största
avståndet från stadens mitt är 14 km. Den är
sålunda en av Europas större fästningar. På
grund av sitt tillbakadragna läge i tredje
linjen torde den ej ha moderniserats. Jfr
Frankrike, sp. 975. L. af P.
Historia. L. är urspr. en gallisk stad,
Lug-dunum, där 43 f. Kr. en romersk koloni
an-lades, som blev mittpunkt i vägnätet samt
under Augustus och Trajanus ett av Galliens
huvudcentra. Kristendomen vann tidigt fäste
i staden. Efter växlande öden kom L. 1032
under tysk-romerska riket, men 1274 ställde
sig ärkebiskopen av L. under franskt skydd,
och Filip den sköne befäste den franska
överhögheten över staden. I L. höllos flera
kyrkomöten, t. ex. 1245 och 1274. På Frans I:s tid
infördes sidenfabrikationen till L.
Reformationen, som kom från Genève, föranledde i
L. våldsamma strider; 1685 fördrevos alla
protestanterna. — Då L. 1793 reste sig mot
jakobinerna, lät konventet general Kellermann
belägra staden och efter dess intagande (10
okt.) anställa massavrättningar. Under
Napoleon I uppblomstrade L. åter men var under
1800-talet platsen för svåra
arbetarorolighe-ter åren 1831, 1834 och 1849. Efter kriget
1870 blev staden känd som en härd för den
radikala demokratien. 24 juni 1894 mördades
presidenten Sadi Carnot i L. av en italiensk
anarkist. Jfr franska monogr. av A. Steyert
(3 bd, 1895—99), S. Charléty (1903), A. Dutacq
(1924); A. Kleinclausz, »L. dès origines a nos
jours» (1925). (Ä. S-n.)
Lyonnais [liånä’], förr fr. provins, kring
Rhönekröken,
motsvarande ung. de nuv.
dep. Loire och Rhöne;
omkr. 7,700 kvkm.
Huvudstad var Lyon.
Lyons [låPonz],
Edmund, lord L.,
engelsk amiral (1790—
1858). Utmärkte sig
som sjöofficer i
Medelhavet, adlades 1835
(sir E- L.) och var 1835
—49 engelskt
sändebud i Aten, därefter i
Schweiz 1849—51 och i Stockholm 1851—53.
L. blev dec. 1854 befälhavare över engelska
Svartahavsflottan och tog med sitt
flaggskepp »Agamemnon» framstående del i det
första bombardemanget av Sevastopol. Han
blev 1855 viceamiral samt 1856 pär (baron
Lyons of Christchurch). Biogr. av A. S.
Eardley-Wilmot (1898). V. S-g.
Lyons [läPonz], Richard, l:e earl L.,
engelsk diplomat (1817—87), son till E. L.
Var 1859—65 minister i Washington och
skötte under amerikanska inbördeskriget sitt
svåra värv med takt och skicklighet (särskilt
under förhandlingarna om Trentaffären, se
d. o.). L. var därpå ambassadör aug. 1865—
aug. 1867 i Konstantinopel och 1867—87 i
Paris, där han var allmänt uppskattad. L.
blev viscount 1861 och earl 1887. V. S-g.
Lyr, zool., se Torskfiskar.
Lyra, knäppinstrument med kropp och två
armar med tvärslå emellan samt vanl. 5—7
strängar. L. hade i
äldre tid stor
utbredning från Europa till
Egypten och
Mesopotamien men finns nu
blott i området kring
övre Nilen. Hos
grekerna fick 1. stor
betydelse vid
ackompanjemang till
konstsången. Under den
klassiska tiden
förekom-mo vanl. två typer:
med rund kropp (vanl.
av sköldpaddsskal) och
böjda armar (lyra
i inskränkt mening)
och med fyrkantig
kropp och raka
armar (k i t h a r a; se
d. o.). Hermes ansågs
vara l:s uppfinnare,
Apollon kitharans. L.
synes ha först utbil-
dats hos babylonierna (3,000 år f. Kr.). — Jfr
L y r b o 11. T. N.
Lyra, Lyran, stjärnbild mellan 18—19,5
tim. rektascension och + 25° och + 48°
deklination. L. är en av de mindre stjärnbilderna,
som endast innehåller 40 för blotta ögat
synliga stjärnor. Dess ljusaste stjärna, a el.
Vega, av storleken 0m . 14, är n. himlens
ljusstarkaste stjärna och den fjärde i ordningen,
om stjärnorna ordnas efter sin apparenta
ljusstyrka. K. Lmk.
Lyrboll (kallas även Söt och sur), ett
sydsvenskt, särskilt blekingskt, bollspel,
snarlikt 1 å n g b o 11 (se d. o.).
Lyrestad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, kring Göta kanal, vid Vänern; 97,os
kvkm, 2,588 inv. (1930). Slättbygd med
starkt inslag av berg, skog och mosse. 2,562
har åker, 4,678 har skogsmark. Vid Vänern
kanalstationen Sjötorp (omkr. 600 inv.) med
varv, sågverk m. m. Pastorat i Skara stift,
N. Vadsbo kontrakt.
Lyrfågelsläktet, Menüra, tillhör ordn.
tättingar och omfattar täml. stora,
fasanlik-nande fåglar med höga tarser, korta vingar
och lång stjärt. Hos hanen äro några
stjärtpennor förlängda till den egendomliga lyr-
Lyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
