Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Lysbakterier—Lysekil
436
Flundrefisk med lysbakterier.
Lysbakterier (Fotobakterier), olika
i havsvatten levande bakterier, som äro
utrustade med förmågan att fosforescera. De
äro orsaken till död fisks egenskap att lysa i
mörkret. De vanligaste hithörande arterna
äro Bacterium phosphorescens och Bacterium
phosphoreum. Dessa bakterier kunna lätt
isoleras från havsfisk och odlas på
närings-substrat med tillsats av 3 % koksalt, vilket
ung. motsvarar havsvattnets salthalt.
Kulturerna lysa i mörker, och om t. ex. en
gelatinkultur är utbredd över innersidan av en
glaskolv, kan man vid skenet av denna läsa
skrift (bakterielampa). Likaså kan man
fotografera kulturen i dess eget ljus. L. äro med
hänsyn till sin lysförmåga beroende av
syretillförsel och äro härvidlag så känsliga, att
de med fördel kunna användas som ett
ytterst känsligt reagens på fritt syre. Vid
absolut frånvaro av syre »slocknar» kulturen. L.
växa bäst vid jämförelsevis låg temp. och dö
redan vid 30° C. Jfr Självlysande
djur. — Litt.: R. Lieske, »Allgemeine
Bak-terienkunde» (1926), s. 273—279. Chr. B-l.
Lysboj, se Utprickningssystem.
Lyse, socken i Bohuslän, Stångenäs härad,
omfattar yttersta delen av Stångenäset (utom
Lysekil) samt Stora och Lilla Kornö m. fl.
öar; 51,58 kvkm, 4,320 inv. (1930). Bördiga
dalbygder mellan kala berg. 947 har åker,
235 har skogsmark. Munieipalsamhället
Slätten, Dalskogen och delvis Fiskebäck införlivas
1931 med Lysekil. Flera stenhuggerier och
fisklägen, ss. St. och Lilla Kornö, N.
Grundsund och Skalhamn. Badort: Alsbäck.
Pastorat i Göteborgs stift, Vikornas s. kontrakt.
Lyse, Norges äldsta cistercienskloster, i
Os socken nära Bergen, grundat 1146 från
klostret Fountains vid York. Vid
reformationen indrogs det till kronan. Klostrets
byggnader ligga i ruiner. J. J-n.
Lysefjorden, se Boknf jorden.
Lysegrund, ett av Kattegatts farligaste
grund, 40 km n. om Själland (se kartan vid
Danmark). Fyr sedan 1892.
Lysekil, stapelstad i Bohuslän, på
klipphalvön Stångenäs, n. om inloppet till
Gull-marsfjorden; 155 har, 4,106 inv. (1930).
L. ligger på den smalaste delen av yttersta
Stångenäs mellan två bukter, den naturliga
Gamla el. Norra hamnen i n. v. och den sedan
1800-talets mitt mera betydande Nya el. Södra
hamnen i s. ö. I L:s centrum ligger det
obebyggda Flaggberget, med utsiktstorn,
där-invid Skansberget. På platån mellan dem
reser sig över »badortsstaden» och S. hamnen
kyrkan (1901). Längs N. hamnen märkas
Lysekils vapen.
I silverfält tvenne bredvid
varandra upprätt ställda
blå fiskar, däröver en blå
chef med tre sexuddiga
silverstjärnor.
resterna av gamla L. med små pittoreska
stugor, huvudsaki. bebodda av sjöfolk, samt
Skandiaverken. Mellan Gamla staden och S.
hamnen ligga arbetarkvarteren Kvarngränd
och Skottegränd samt järnvägsstationen och
ångbåtsbryggan. L. är
välbebyggt och
vackert. I badortsstaden
framträda L:s
havs-badanstalts anläggningar (se kartan),
hotell och
societets-hus samt den i
»fornnordisk» stil
uppförda Curmanska
villan. I närheten
ligger L:s vänners
forn-hem. Havsbadet
gästas årl. av omkr.
2.000 badgäster. Vid
Kungsgatan ligga L:s
ståtligaste byggnad,
Midgård, samt
rådhuset (med post-,
telegraf- och
telefonsta
tion) och Stadsparken. V. om själva staden
bildar Stångehuvud (med fyr och promenader)
Stångenäsets yttersta udde. Med L. införlivas
1931 en del av Lyse (se d. o.) socken.
Industrien räknade 1928 38 arbetsställen med
tills. 905 arb. Sedan århundraden är L.
centrum för Bohusläns fiskindustri och
räknar f. n. ett 15-tal konservfabriker och
salterier med omkr. 350 arb. Sedan
1870-talet har granit brutits till gatsten m. m.,
vilket arbete 1910 sysselsatte över 600 arb.
men under världskriget nästan upphörde och
sedan endast i mindre skala återupptagits.
L:s största företag är Skandiaverken (före
1920 L:s mek. verkstad, gr. 1899, a.-b. 1905,
aktiekap. 1,5 mill., nuv. årstillv.-värde 3 mill.
kr., 300 arb.), tillv. av råoljemotorer m. m.;
äger därjämte Fridhems varv. Södra hamnen
är 612 m lång. Norra hamnen är 170 m.
1928 ankommo och avgingo 8,052 fartyg om
505,586 nettoton, därav 170 om. 67,223 ton i
utrikes fart. Sedan 1913 förbindes L. med
Västkustbanan. I L. finnas sparbank och två
bankkontor, tullkammare, lotskontor,
sjömanshus, elektricitetsverk, statlig
samreal-skola, ett landstingets sjukhem m. m.
Tidning: Lysekils-Posten (4 ggr i veckan).
Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1929 16,246.000
kr., den tax. inkomsten 4,735,340 kr., stadens
tillgångar 1 jan. 1929 2,048,183 kr., dess
skulder 1,660,225 kr. L. är pastorat i Göteborgs
stift, Vikornas s. kontrakt. G. R-1I.
Historia. Under det stora sillfisket i slutet
på 1500-talet var L. el. Stangen, som det
då också kallades, ett av Bohusläns största
fisklägen. Ett nytt givande sillfiske 1748—1808
ökade L:s befolkning från 94 pers, över 15
år (1748) till 444 jämte en del icke
mantalsskrivet folk (1790). En vid 1834—35 års
riksdag väckt motion att göra en stad av L. vann
ej ständernas bifall. L. fick 1836
köpingsrät-tigheter, 1900 stadsprivilegier, vilka trädde
i kraft 1903. Som bad- och kurort har L.
nått betydande utveckling, särskilt genom
C. P. Curman (se d. o.), badläkare där
från 1859 och anstaltens intendent 1872—
88. — I äldre tider en lägenhet under Lyse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
