Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Lysgas
444
Bild 5. Nyare svensk gasspis.
hushållet är det en- eller tvålågiga
gasköket. Det är en enkel och billig apparat
samt lätt att flytta, men då den i regel är
inkopplad med gummislang, innebär den en
viss fara. På senare år har den fasta g a
s-spisen (bild 5) blivit allt vanligare. Den
består av stekugn och ett antal brännare.
Stekugnen har en
längsgående
brännare, ramp, i vilken
gasen brinner med
vanl. lysande, fritt
brinnande lågor
(bild 6). Temp.
regleras genom
lågornas längd, vilket
kan ske för hand el.
medelst termostat,
ställbar för olika
värmebehov. över
rampen befinner sig
en isolerad
bottenplåt. Ovan denna
kan man sätta in
en el. två bakplåtar. De varma
förbränningsgaserna framströmma genom springor mellan
ugnens sidor och bottenplåten och avgå
därefter genom hål i innertaket. Under rampen
finns en skyddsplåt. Ugnen
placeras vanl. under hällen.
Av hällbrännarna utföres
vanl. en som ringbrännare
för stekning, och av de
övriga bör åtm. en vara
utrustad med sparlåga. En
gasspis bör ej inmuras utan
ställas upp fristående, då
den är lättare åtkomlig och
luften har obehindrat
tillträde. Anslutning till skor-
sten ökar trevnaden (bild 7). Arbetet i köket
underlättas genom värmeskåpet för
färdigberedning av förut genomvärmd mat el. för
Bild 7.
Dragavbrott på.
gasspis.
varmhållning. Vid mycket lång tid i
värmeskåp, t. ex. från kväll till morgon, förlorar
maten i smakvärde, och vitaminerna
förstöras. Kortare varmhållning är dock oskadlig.
Grillugnen brukas för halstring av kött
och för röstning av bröd.
Bland andra gasapparater för hushållet må
nämnas gastvättpannan, gasstrykjärnet och
varmvattenapparaten. I nyare hus uppsättes
engastvättpanna i källaren i
förbindelse med pollettmätare. Den måste anslutas
till skorsten, och för frisklufttillförsel måste
vara väl sörjt, vilket i ännu högre grad gäller
om varmvattenapparater.
Strykjärns-brännare för gas pläga vara avsedda för
två järn, varav det ena värmes och det
andra användes. Varmvattenapparater
för gas utföras dels som
genomströmnings-apparater och dels som förrådsapparater. En
vanlig genomströmningsapparat levererar ett
37° C varmt bad om 200 liter på 15 min.,
motsv. en gasförbrukning av 6 kbm i timmen.
En vanlig mindre förrådsapparat har en rymd
av 6—15 liter vatten, som värmes till 65° C
på 10—12 min. vid en gasförbrukning av 1,2
—1,5 kbm i timmen.
Till bostadshusets gasapparater höra även
gaskaminer, den gaseldade
centralvärmepannan och braständaren. Av gaskaminer
äro de engelska med kroppar av eldfast lera,
som av gasen bringas att glöda, och
radiatorkaminen de vanligaste. Den gaseldade
centralvärmepannan brukas i villor.
Gaseldning blir väsentligt dyrare än
kokseldning men har fördelen att kunna göras helt
automatisk med hjälp av en på lämpligt ställe
placerad termostat.
Gas nyttjas vidare av vissa stora
konsumenter, ss. skolor, sjukhus m. fl. allmänna
inrättningar, kaféer och restauranger,
industrier och hantverk. För industrien är
kolet billigare bränsle, räknat efter
värmeenheter, men gasen erbjuder andra fördelar,
som göra den konkurrenskraftig. Den
befriar från sot, aska och rök, den är lätt att
reglera, kan därför lämna högre
verkningsgrad, jämnare arbetstemp. och lättare
anpassas. De brännare,
som användas i större
förbrukningsapparater,
äro dels med lysande
lågor (bild 8), där all
förbränningsluft
tillföres som sekundärluft.
dels bunsenbrännare (bild 9), där hälften av
luften är primärluft, hälften sekundärluft, och
dels högtrycksbrännare (bild 10), där all luft
tillföres som primärluft. Var och en av dessa
brännare har sina fördelar och sina nackdelar.
I sådana ugnar, där mycket höga arbetstemp.
förekomma, måste sörjas för att avgasernas
värme tillvaratages på ett eller annat sätt.
Restauranger använda bunsenbrännare i 3—4
Bild 9. Industribrännare med bunsenlågor.
Bild 6. Sektion av stekugn.
Bild 8. Industribrännare
med lysande lågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
