- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
447-448

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447

Lysis—Lysraket

448

märkas av att såväl
växta skalbaggarna,

hans bild. L. framställde Alexander den store
i många situationer, i stTiden, på
lejonjakten o. s. v., men inga goda kopior av hans
Alexanderf ramställningar finnas bevarade;
bäst är en herm i Louvre. Om L:s främsta
verk se Grekisk konst, sp. 1011—12;
den där (bild 15, 24) avbildade »Apoxyomenos»
(Skraparen) är en i en senare kopia i
Vatikanen bevarad staty av en yngling, som efter
idrottsövningarna skrapar stoft och olja från
sin kropp. Flera statyer visa oförtydbar
lysip-pisk karaktär, ehuru de ej kunna återföras
på något original av honom, t. ex.
»Sandalbindaren», den sittande »Hermes» i Neapel.
L. är en av antikens allra främsta
konstnärer. M. Pn N-n.

Ly’sis, grek., med., se Kris, sp. 70.

Lyska’nder, Claus Chr i st offersen,
dansk författare (1558—1624), f. i Skåne; från
1587 präst i Herfölge vid Köge och från 1616
kungl. historiograf. L. utgav en rad rimverk
i krönikestil (bl. a. »Kalmarske triumf», 1611),
där han visar sig som den siste betydande
rimkrönikeskalden i Danmark. Han planlade
ett kolossalt verk i 116 böcker, som skulle
behandla Danmarks alla inre förhållanden.
Av samlingarna därtill ha senare utgivits en
Danmarksbeskrivning och (av H. F. Rördam,
1868) det första danska författarlexikonet (på
latin). L:s enda större historiska arbete var
»De danske kongers slægtebog» (1622),
okritiskt byggt på förfalskade dokument. P. E-t.

Lyskula, äldre, förnämligast i
fästningskri-get använd lysprojektil (se d. o.), vanl.
avskjuten ur grova mörsare. G. af W-dt.

Lysmask, till fam. f lu gb agga r,
Cantha-ridae, hörande skalbaggar, vilka särskilt
ut-larverna som de
fullsärskilt honorna, från
egendomliga organ på
bakkroppsspetsens
undersida utsända
ettfos-forescerande ljus, som
sannolikt har till
uppgift att vägleda
könen vid parningen. —
Blott två arter finnas
i Sverige. Den större
arten, Lampyris
noc-tiluca, som
förekommer i s. och mellersta

Sverige, är till färgen gråbrun, hanen med två
genomskinliga fläckar på den
halvcirkelfor-migt utbredda halsskölden, honan med gul
bakkroppsspets. Hanen blir föga mer än 1 cm
lång, den vinglösa, larvliknande honan nästan
dubbelt längre. I s. Sverige förekommer
sällsynt den betydligt mindre Phosphaenus
hemipterus. O. A-g.

Lysning, bekantgörande, särskilt muntligt
tillkännagivande från predikstolen; numera
knappast annat än 1. till äktenskap.
Enl. en redan vid Lateranska mötet 1215
påbjuden regel, sedermera allmänt upptagen,
där kyrklig vigsel brukas, skall denna föregås
av tillkännagivande (mlat. proclamatio), vanl.
tre gånger, från predikstolen, för att bereda
tillfälle att anmäla hinder mot det tillärnade
äktenskapet. I svensk rätt gäller om denna L,
jämlikt giftermålsbalken kap. 3, att varje
äktenskap, det må ingås inför borgerlig
myndighet el. med kyrklig vigsel, skall före-

Hane och. hona av
lysmask.

gås av 1. tre söndagar å rad i den till svenska
kyrkan hörande församling, där bruden är
kyrkobokförd el. vistas. Innan prästen
beviljar 1., skall han, ev. med ledning av
äk-tenskapsbetyg (se d. o.), förvissa sig om att
intet lagligt hinder mot äktenskapet finns
och sedan utfärda 1 y s n i n g s s e d e 1, »med
angivande av de trolovades fullständiga namn
jämte yrke och hemvist». Enl. lysningssedeln
verkställes kungörandet; sedan utskrives på
begäran lysningsbevis (se d. o.).
Giltigheten av verkställd 1. är begränsad till
4 månader (för nomadlappar 1 år). L.
efter-skänkes, om trolovad är dödligt sjuk samt
om mannen kallas till uppbrott mot fienden.
L. ersättes vid giftermål inför svensk
myndighet i utlandet av kungörelse, som anslås
hos beskickningen el. konsulatet och införes
i tidningar. — I dansk och norsk lagstiftning
föreskrives 1., dock ej ovillkorligen kyrklig
och blott e n gång, före vigseln. I nyare
finländsk lagstiftning omtalas borgerlig L, näml,
då fråga är om äktenskap inför borgerlig
myndighet. C. G. Bj.

Lysningsattest, före 1915 brukligt intyg
om lysning (se d. o.) till äktenskap, nu ersatt
av lysningsbevis (se d. o.).

Lysningsbevis, intyg, att lysning (se d. o.)
till äktenskap mellan två i intyget
namngivna personer avkunnats i viss församl. och
att hinder ej möter för äktenskapets
ingående. L. utfärdas, på begäran, av prästen enl.
visst formulär (k. f. 3 dec. 1915). C. G. Bj.

Lysningssedel, se Lysning.

Lysöl, se K r e s o 1.

Lysolja, fotogen, se Petroleum.
Lyspatron, se Lyspistol.

Lyspistol, ett slags på senare tid införd
pistol, avsedd för belysning el. signalering.
Pistolen är slätborrad och av enklaste slag. Den
svenska av modell 1918 är huvudsaki. avsedd
för signalering och
begagnas, när terrängen är så
betäckt, att fri synlinje
ej finnes mellan
signalplatserna. Ammunitionen
utgöres av
lyspatro-n e r, som kunna utveckla
ljus av olika färg, vitt,
rött el. grönt, varje färg
med sin enl. order fast-

slagna betydelse. Under världskriget
brukades 1. i stor utsträckning till belysning av
terrängen framför skyttegravarna och ansågs
då som ett av de bästa skyddsmedlen mot
nattliga överraskningar. G. af W-dt.

Lysprojektil, en under världskriget införd
artilleriprojektil, avsedd att åstadkomma
terrängbelysning nattetid. Projektilen bringas
att krevera på stor höjd (400—500 m) och
utslungar därvid en med fallskärm försedd
lyskropp, vars lyssats samtidigt antänds.
Lys-tiden är i regel högst 1 min., men den belysta
markytan blir relativt stor. Detta jämte den
omständigheten, att belysning kan ske på
större avstånd samt oberoende av markens
vågform, ger 1. under vissa förhållanden
företräde framför strålkastaren. L. kallas mera
populärt 1 y s g r a n a t. G. af W-dt.

Lysraket, en raket av särskild konstruktion,
avsedd för belysning el. signalering. I förra
fallet utvecklar raketen i likhet med lyspro-

Lyspistol av 1918
års modell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free