Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Lyssnarapparat—Lyth, G. W.
450
jektilen (se d. o.) en med fallskärm försedd
lyskropp, i senare fallet är det färgen på det
alstrade ljuset, som är det väsentliga.
Lys-raketer kommo till stor användning under
världskriget men ha sedermera undanträngts
av lyspistolerna (se d. o.). G. af W-dt.
Modern fransk lyssnarapparat.
Lyssnarapparat, en vid luftvärnsartilleriet
(se d. o.) använd apparat, med vilken man
genom motorsurret från ett i gång varande
flygplan kan bestämma riktningslinjen till
planet. L. (se bilden) grundar sig på att
avståndet mellan öronen så att säga förlänges
genom att ljudet uppfångas i två omkr. 2 m
från varandra placerade ljudtrattar, från
vilka det sedan genom rör och
kautschukslangar ledes till lyssnarens öron. Då
riktningen till flygaren måste bestämmas såväl
i sid- som i höjdled, fordras två lyssnare
och två sådana par ljudtrattar. Av dessa
står det ena paret (för sidriktningen)
horisontellt och kan av lyssnaren medelst en ratt
svängas i sidled, varvid en medhjälpare
avläser sidvinkeln; det andra paret är
sväng-bart i vertikalled, varvid höjdvinkeln
avläses. L. nyttjas vid luftvärnsskjutning i
mörker för att ge strålkastarna riktningen till
flygaren, så att de kunna fånga honom med
ljuskonen. L. kan emellertid endast finna
riktningen till den punkt, där flygaren
befann sig i det ögonblick, då ljudet utgick från
honom (ljudpunkten), och då ljudet
kommer fram, har flygaren förflyttat sig till en
helt annan punkt, som, beroende på
avståndet och flyghastigheten, kan ligga långt från
den förra. Den senare punkten finnes genom
grafisk konstruktion, som delvis utföres
automatiskt av 1. själv, sedan två ljudpunkter
uttagits med 20—30 sek. tidsskillnad. Ett
villkor för att detta skall vara matematiskt
möjligt är emellertid, att flygarens fart
supponerats, och detta anses kunna ske med
ledning av motorsurret samt kännedomen om
fiendens flygmateriel och helst även om
vindens styrka och riktning. Moderna 1. kunna
uppfånga ljudet redan på 10 km avstånd och
därutöver. G. af W-dt.
Lyssten, se Bolognesiska lysstenen.
Lyster (fr. lustre, glans). 1.
Metallskif
tande glans i glas el. fajans, som frambragts
medelst påläggning av metalloxidfärger etc.
före bränningen. — 2. Ljuskrona, ljusarm
o. a. vanl. äldre belysningsarmatur, särskilt
dylik med skimrande glasprydnader.
Lyster, norskt herred, se L u s t e r.
Lystrèra, förse med lyster (se d. o. 1); göra
vävnader m. m. glatta och glänsande medelst
pressning el. valsning.
Lysved, multnad ved, genomvuxen av
fos-forescerande mycelium av vissa
hymenomyce-ter, särskilt honungsskivlingens. (Th. Lfs.)
Lysvik, socken i Värmlands län, Fryksdals
härads nedre tingslag, kring mellersta delen
av övre Fryken; 201,83 kvkm, 3,160 inv.
(1930). Odlade bygder kring Fryken och i ö.
i Björkälvens dal, f. ö. storkuperad
skogs-och bergsbygd. 2,062 har åker, 12,154 har
skogsmark. Pastorat i Karlstads stift,
Fryks-dals kontrakt. Litt.: Se F r y k s d a 1.
Lyte [låit], Henry Frances, engelsk
psalmdiktare (1793—1847), kyrkoherde i
Lo-wer Brixham, Devon, författade psalmer,
bl. a. omdiktningar från Psaltaren, och
»hymner». Mest bekant är hans
dödsberedelse-sång »Abide with me» (sv. psalmen 651), som
aftonpsalm spridd över hela den
engelsktalande världen. Li.
Lütgendorff [ly’tgondårf], Willibald
Leo von, tysk musikskriftställare (f. 1856),
konservator vid konstmuseet i Lybeck. Har
utgivit ett berömt verk om violinbyggare,
»Die Geigen- und Lautenmacher vom
Mittel-alter bis zur Gegenwart» (1904; 6:e uppl.
1922). T. N.
Lyth, gotländsk släkt, som lär ha inflyttat
från Lüttich (Liége) på 1600-talet.
Stamfadern, Pieter L., nämnes 1625—51 som
köpman i Visby; 15 släktmedlemmar ha varit
präster på Gotland. Om Pieters sonson J. M.
L. se nedan. Om den sistnämndes brorsons
sonsons son A. J. L., dennes brorson G. W. L.,
A. J. L:s kusins son J. E. L. och den
sistnämndes son P. G. L. se nedan. Litt.: E.
Nyberg, »Gotländsk släktbok» (1910). H. Rn.
Lyth, Anton Julius, präst,
riksdagsman (1816—86); jfr släktart. Blev fil. dr i
Uppsala 1842, lärare vid Visby gymnasium
1845, kyrkoherde i Rute 1852, i Burs 1856,
kontraktsprost 1864 och teol. hedersdr 1877.
L. var riksdagsman i Andra kammaren 1873
—86, ombud vid kyrkomötena 1868, 1873,
1878 och 1883 samt även eljest mycket
anlitad i offentliga värv. Uppburen vältalare
och mångsidigt begåvad, intresserade han sig
närmast för kyrko- och skolärenden men
gjorde även betydelsefulla praktiska insatser,
särskilt för främjande av fiskerinäringen och
kommunikationerna på Gotland. H. Rn.
Lyth, Georg Wilhelm, industriidkare,
riksdagsman (1834—1918); jfr släktart. Efter
att ha praktiserat i utlandet etablerade sig L.
1861 som »matematisk, fysisk och nautisk
instrumentmakare» i Stockholm, där han
bragte sin affär till stort anseende och
betydande omfattning, särskilt inom det nautiska
området. L. var kommissarie vid
internationella industriutställningen i Bryssel 1876 och
i många år ordf, i Stockholms
hantverksförening; 1888—90 var han riksdagsman i Andra
kammaren för Stockholms stad. H. Rn.
XIII. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
