Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långbans gruvfält - Långbanshyttan - Långbarnsläktet - Långbenflugor - Långboll - Långbor sjukhus - Långdanser - Långed, Dals(-)Långed - Långedrag - Långe Jan - Långelanda - Långemåla - Långfors, Arthur Isak Edvard - Långfredag - Långgren - Långhalsar - Långhalsen - Långheden - Långholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Långbanshyttan—Långholmen
460
igenkändes manganmalmen som sådan. Fältet
äges av Gruv-a.-b. Långban. Produktionen
uppgick 1929 till 4,305 ton järnmalm och
8,037 ton manganmalm. — L. är känt som
en av jordens rikaste och ur vetenskaplig
synpunkt intressantaste mineralfyndorter, i
det att ett stort antal sällsynta, delvis
endast här förekommande mineral påträffats i
dessa gruvor. Märkliga äro särskilt salter av
arseniksyra och arseniksyrlighet, av
antimon-syra och antimonsyrlighet, blysilikat,
manganföreningar samt mineral, innehållande
be-ryllium. Unik är förekomsten av stora
klumpar av metalliskt bly. E. S. B.; G. A-ff.
Långbanshyttan, hytta och sintringsverk i
Färnebo socken, Värmland, vid sjön
Långban. Tills, m. Långbans gruvfält (se ovan)
omkr. 500 inv. (1920). Tillhör Lesjöfors (se
d. o.) a.-b.
Långbarnsläktet, zool., se Slemfiskar.
Långbenflugor, zool., se Styltflügor.
Långboll, ett gammalt slagbollspel i
Skandinavien och Tyskland, som förekom i ett
flertal varianter, såsom lyrboll (se d. o.),
tre slag (Uppsala), bränna boll, fyra
slag (Finland), Schlagball (Tyskland)
m. fl., men nu undanträngts av fotbollen.
L. spelades med liten boll och slagträ av
två lag om 6—-12 spelare på ett
rektangulärt fält, vars ena kortsida kallas innemål,
den andra utemål. Innemännen ta plats i
innemål; anföraren, »slagmannen», skall driva
bollen så långt som möjligt, varvid »löparna»
springa till utemål och tillbaka igen.
Utemännen söka taga lyra (fånga bollen
direkt ur luften) el. bränna (träffa) löpare
med bollen. Jfr J. W. Åkermark, »Svensk
slagboll och andra friluftslekar» (1911); Fr.
Knudsen, »Langbold. Danske studier» (1922);
A. Karlsson, »Större friluftslekar» (2:a uppl.
1927).
Långbro sjukhus, ett Stockholms stad
tillhörigt sinnessjukhus i Brännkyrka församl.,
Stockholm, ung. 2,5 km från Älvsjö
station. L. kunde delvis tagas i bruk i dec. 1909.
Platsantalet, urspr. 460, har genom
tillbyggnader 1922 och 1925 ökats till 820. Ett 1929
inrättat provisoriskt sinnessjukhus vid
Väl-linge (med 45 platser för kvinnor) förvaltas
som en tillfällig filial till L.
Långdanser, se Folkdanser.
Långed, D a 1 s (-) L å n g e d, slusstation vid
Dalslands kanal, strax s. om Laxsjön, och
station vid Dal—V. Värmlands järnvägar,
Ste-neby socken, Älvsborgs län; omkr. 650 inv.
(1920). A.-b. Billingsfors-L. (se B i 11 i n g
s-f o r s) har vid L. elektr. kraftstation,
pappersbruk, sulfitfabrik och träsliperi, a.-b. O.
Mustad & son spik- och sömfabrik, varjämte
Dalslands kanal-a.-b. (se Dalslands
kanal) och Kanal-a.-b. Stora Lee—östen ha sitt
säte i L. Banker, hotell etc.
Långedrag, förr municipalsamhälle, bildar
sedan 1 jan. 1922 tills, m. forna
municipalsam-hället Hagen municipalsamhället Älvsborg
(se d. o.). Kallbadhus och restaurang.
Långe Jan, den med ständig bevakning
försedda fyren på Ölands södra udde. Fyren är
ett runt, vitt, 41,6 m högt torn, uppf. 1785
av granitmurverk, försett med rött mittbälte.
Huvudfyren är en blixtfyr; 3 m under denna
finns en bifyr, som visar fast sken och
klipp
sken. Från L. ges även mist- och issignaler.
Se Fyr, bild 4 och 10. L-r.
Långelanda, socken i Bohuslän, Orusts ö.
härad, omfattar s. ö. Orust (se d. o.); 41,27
kvkm, 1,119 inv. (1930). Skogfattigt dal- och
klippområde; vid Hallsefjärden i s. öppen
slättbygd. 1,036 har åker, 283 har
skogsmark. I ö. Svanesunds saltsjöbad och
färj-plats. Ingår i Myckleby, L. och Torps
pastorat, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontr.
Långemåla, socken i Kalmar län,
Handbörds härad, kring mellersta Alsterån; 152,44
kvkm, 1,649 inv. (1930). Jämnt skogsland
med huvudbygden längs en rullstensås från
n. v. till s. ö. 1,645 har åker, 8,875 har
skogsmark. Pastorat i Växjö stift, Handbörds
kontrakt.
Långfors, Arthur Isak Edvard,
finländsk språkforskare (f. 1881), fil. dr 1907,
1908 docent, 1925 e. o. och 1929 ord. prof, i
romansk filologi vid Helsingfors univ. 1918—
25 tjänstgjorde han som sekr. vid legationen
i Paris. L. är framstående kännare och
utgivare av fornfranska texter. H. E. P.
Långfredag, Jesu dödsdag, som blev lång
för den korsfäste, fredagen före påsk. L.
firades urspr. som en den djupa sorgens dag.
Denna karaktär har 1. behållit särskilt i de
protestantiska kyrkorna och firas där som
en stor helgdag (utom i Skottland). I den
romerska kyrkan har 1. ej denna prägel. I
högmässan predikas i sv. kyrkan över 5:e och
i aftonsången över 6:e akten av Kristi
lidandes historia. A. G-w.
Långgren, bot., se Skott.
Långhalsar, Löpas,
ett släkte bland
kräftdjuren. L. ha
sammantryckt, av fem
skalstycken omgiven
kropp och sitta
medelst en köttig stjälk
fast vid i havet
flytande föremål, ss.
trästycken, tång och även
fartyg. De finnas i
både kalla och varma
hav. En art, Lepas
anatifera, troddes
under medeltiden ge
upphov till en gåsart,
prutgåsen. T. P.
Långhalsen, insjö i
Södermanland (se
karta vid d. o.), n. ö. om
Yngaren; 21 kvkm,
18,5 m ö. h. Består av
flera endast genom
smala sund förenade fjärdar och vikar.
Avflyter genom Nyköpingsån. Vid L. ligga
Lag-mansö, Tistad, Torp, Täckhammar, Tärnö m. fl.
slott och herrgårdar.
Långheden, föga markerad höjdsträckning,
som bildar en ofullständig vattendelare
mellan Dalälvens och Mälarens vattensystem,
huvudsaki. i Vagnsbro och övertjurbo härad
av Västmanlands län (i äldre tider betraktad
som gräns mot Dalarna).
Långholmen, ö i Riddarf järden av Mälaren,
genom Pålsundet skild från Södermalm och
tillhörande Högalids församl. av Stockholms
stad; 34 har. L. tillhörde av gammalt kronan
Lepas anatifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
