Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Låglandsboskap - Lågskär - Lågspänning - Lågtemperaturtjära - Lågton - Lågtryck - Lågtrycksområde - Lågtyska - Lågvatten - Låla - Låland - Lån - Lånekassa, Lån- och sparkassa, Kreditkassa - Lång, Long - Långa - Långa fältet - Långa murarna - Långan - Långa parlamentet - Långared - Långaryd - Långaröd - Långasjö - Långban - Långbans gruvfält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lågskär—Långbans gruvfält
457
med jämförelsevis låg fetthalt. Av 1. finnes
ett flertal lokala raser, vanl. svart-vitbrokiga
men även röd- och gråbrokiga. Från Holland
och Ostfriesland, vars 1. sedan gammalt varit
mest ansedd för hög mjölkavkastning, har
alltsedan 1500-talet avelsboskap införts till
Sverige, där rasen numera är förhärskande i
landets s. låglänta trakter och med framgång
hålles även i de mellersta landsdelarna, där
tillgång på frodigt bete kan beredas. I
Sverige, där numera endast svart-vitbrokig 1.
hålles, har dennas förädling haft sådan
framgång, att införsel av avelsdjur blivit
obehövlig. Riksstambok för svensk 1. föres i
samband med premieringen (se Nötkreatur
s-premiering) och utges av
Lantbrukssty-relsen (l:a delen 1920). Den 1913 för
befordran av rasens utveckling bildade A v e 1
s-föreningen för svensk
låglands-boskap för ett elitregister över i
riksstam-boken införda djur, som fylla vissa högre
fordringar med avseende på rasrenhet, yttre
typ och mjölkavkastning, samt förmedlar
anskaffning av avelsdjur, bl. a. genom
anordnande av avelsdjursauktioner. H. J. Dft.
Lågskär, finländsk fyr i Östersjön, s. om
Åland, uppförd 1840, förstörd under
världskriget och ånyo uppförd 1920. O. Brn.
Lågspänning, se Högspänning.
Lågtemperaturtjära, en om bergolja
påminnande sönderdelningsprodukt, som erhålles vid
torrdestillation av stenkol vid omkr. 500° C.
L. innehåller i övervägande mängd fasta och
flytande paraffiner, bensinliknande oljor samt
smörjoljor. Jfr Stenkol. I. B.
Lågton, mus., se H ö g t o n.
Lågtryck, se Ångmaskin och Å n
g-turbin.
Lågtrycksområde (Lågtryck), se
Lufttryck.
Lågtyska, se Tyska språket.
Lågvatten, lägsta vattenstånd. L. inträffar
genom vattenytans höjning och sänkning två
gånger på dygnet i områden, där
tidvatten (se d. o.) råder. (ö-g.)
Låla, sjunga låtar; vanl. om locktoner utan
text. T. N.
Låland, dets. som Lolland (se d. o.).
Lån, jur., överlämnande av lös sak till
begagnande utan ersättning, med förpliktelse
för mottagaren (låntagaren) att vid anfordran
el. efter viss tids förlopp återställa samma
sak till långivaren. Även försträckning
(se d. o.) kallas ofta 1. Om
kommunallån se K o m m u n, sp. 1036; om statslån
se Statsskuld. Om lånebank och 1
å-nerörelse se Bank och
Hypoteks-bank. C. G. Bj.
Lånekassa, stundom Lån- och
sparkassa, Kreditkassa,
penninginrättning för att skaffa lån åt intressenter o. a.
kunder. Bland l:s rörelsegrenar ingår ej
sällan sådan inlåning, som bedrives av
sparbank; se 1903 års lag om tillsyn å vissa
penninginrättningar, som driva sin rörelse utan
av konungen stadfäst reglemente. L. kallas
även ekonomisk förening, vilken såsom
kreditförening tillgodoser medlemmarnas
kreditbehov, t. ex. Föreningen industriidkarnas
lånekassa u. p. a. (i Stockholm). — Jfr
Dar-lehenkassenscheine. E.F. K. S-n.
Lång, Long, fideikommissegendom i Grums
458
socken, Värmland, vid Värmelns vik Lången,
25 km v. om Karlstad; 1,250 har, därav 350
har åker; tax.-värde 333,500 kr. (1928). Trol.
urspr. kronogods, sedan 1643 i enskild ägo
inom släkterna Bergenfelt, Cremer, Linroth
och grevliga ätten Löwenhielm. Av J. G.
Linroth gjordes L. 1756 till fideikommiss, till
vilket hans änka 1796 gjorde ett tillägg hur
hennes giftorätt i L. skulle som fideikommiss
förärvas. Det utsprungliga
fideikommissbrevet förklarades sedermera ogiltigt, varför
blott denna del av L. är fideikommiss, vilket
nu innehaves av änkefru Nathalie Rosensvärd,
f. Löwenhielm.
Långa, zool., se Torskfiskar.
Långa fältet, artill’., se Kanon, sp. 259.
Långa murarna, se Aten, sp. 396 och
kartan sp. 397—398.
Långan, vänsterbiälv till Indalsälven (se d.
o., sp. 489, och karta vid Jämtland).
Långa parlamentet kallas i Englands
historia det parlament, som Karl I sammankallade
till 3 nov. 1640 och som, »rensat» från
roja-lister 1648 och reducerat till blott underhus
1649, satt ända till 20 april 1653, då dess
återstående medlemmar (the rump) med våld
skingrades av Oliver Cromwell. Det
inkallades ånyo, 7 maj 1659, av Richard Cromwell,
sprängdes 13 okt. s. å., samlades, än en gång
26 dec. (efter Monks statsvälvning) och
upplöste sig frivilligt 16 mars 1660. Jfr
England, sp. 859. V. S-g.
Långared, socken i Älvsborgs län, Kullings
härad, n. om Alingsås, på båda sidorna av
sjön Anten; 90,21 kvkm, 1,512 inv. (1930).
Odlade bygder huvudsaki. ö. om sjön, omgivna
av skogklädda höjdsträckningar. 1,252 har
åker, 4,289 har skogsmark. Pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt.
Långaryd, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, vid Hallandsgränsen; 242,75 kvkm,
3,736 inv. (1930). Genomflytes av Nissan;
huvudsaki. skogs- och myrmarker. 1,941 har
åker, 10,565 har skogsmark. Vid Nissan,
delvis inom L., Hylte och Rydö (se dessa ord)
brukssamhällen. Ingår i L:s, Färgaryds och
Femsjö pastorat, Växjö stift, Västbo kontr.
Långaröd, socken i Malmöhus län, Färs
härad, på Linderödsåsens (se d. o.) högsta parti,
vid länsgränsen; 58,06 kvkm, 1,572 inv. (1930).
Magra åkerjordar, skogs- och mossmarker, i
ö. den stora Fjällmossen. 2,063 har åker,
2,167 har skogsmark. Ingår i ö. Sallerups
och L:s pastorat i Lunds stift, Frosta kontr.
Långasjö, socken i Kronobergs län, Konga
härad, vid gränserna mot Kalmar och
Blekinge län; 143,44 kvkm, 1,801 inv. (1930).
Sjörik skogs- och bergstrakt, bebyggd på
höjderna och vid sjöarna. 1,434 har åker, 6,197
har skogsmark. Pastorat i Växjö stift, Konga
kontrakt. Om L. jfr tre monogr. av Elisabeth
Bergstrand-Poulsen (1926—28).
Långban, insjö i Färnebo socken, Värmland,
n. ö. om Filipstad; 7 kvkm, 213,5 m ö. h.
Avrinner till Svartälven och Vänern.
Långbans gruvfält är beläget i Färnebo
socken, 21 km n. ö. om Filipstad. Omgivande
bergarten utgöres av dolomit, i vilken
malmen, som består av blodsten med något
svartmalm samt manganmalm (hausmannit och
braunit), ligger. Fyndigheten anses vara
upptäckt på 1400-talet, men först på 1870-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
