Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Lärbro—Lärkesholm
492
lärarsällskapet, Svenska folkhögskolans
lärareförening, Svenska folkskolans vänner,
Svenska gymnastikläraresällskapet, Svenska
läraresällskapet, Svenska
musikläraresällskapet, Svenska yrkesskolföreningen, Sveriges
allmänna folkskollärareförening, Sveriges
extra-lärareförening, Sveriges
folkskollärarinneför-bund och Sveriges teckningslärares
riksförbund.
Lärbro kyrka (t. h. kastalen).
Lärbro, socken i Gotlands norra härad,
mellan Kappelshamnsviken i n. och Vägomeviken
av Slitebukten i s.; 104,11 kvkm, 1,380 inv.
(1930). Odlad slättbygd i socknens mitt,
omgiven av högre skogs- och alvarmarker. 2,097
har åker, 5,916 har skogsmark. Kyrkbyn är
nordlig ändpunkt för Gotlands järnväg.
Kyrkans kor, tvåskeppiga långhus och
märkliga åttasidiga västtorn uppfördes under
1200-talets mitt och senare hälft; från
denna tid äro även väggmålningarna i kor
och långhus. I v. på kyrkogården finns en
kastal från 1000-talets senare hälft.
Lämningar av en kyrka, lika gammal som
kastalen, finnas inbakade i den nuv. kyrkan. —
Vid Kappelshamnsviken Storugns och
Nyhamns kalkverk, i v. Ganns ödekyrka (se
d. o.). Ingår i L. och Hellvi pastorat i Visby
stift, Norra kontraktet. G. R—11; E. L-k.
Lärda Tidningar, av Lars Salvius 1745—73
i Stockholm utg. litterär veckoskrift (från
1748 två n:r i veckan). Den innehöll
redogörelser för nyutkomna verk av sv. författare,
korrespondenser (mest från Uppsala),
översikter av Vet.-akad:s förhandlingar, notiser
och en mängd dikter. Salvius var ensam red.
till slutet av 1750-talet, då Samuel Loenbom
blev underredaktör.
Lärdomshistoria, sammanfattande
benämning på det studium, som har till föremål
utforskandet av de viktigaste vetenskapernas
utveckling och metoder. Att behärska 1. i
hela dess omfattning är på grund av
forsk
ningens fortgående specialisering numera
omöjligt; litteraturen inom 1. tar därför nu
vanl. formen av monografier över de
särskilda vetenskaperna. O. W-n.
Lärdomsskola, dels vanl. en läroanstalt
(även kallad lärd skola), som meddelar
de förkunskaper, vilka krävas för fortsatta
»lärda» (vetenskapliga) studier och högre
facklig utbildning, dels tidigare (1820—49)
off. namn på de läroanstalter, som då
väsentligen motsvarade de nuv. allm. läroverken.
Sitt upphov hade lärdomsskolorna i Sverige i
medeltida klosterskolor, katedral-(domkyrko-)
skolor och stadsskolor, de sistnämnda
upprättade av städernas borgerskap och mer
inriktade på meddelande av medborgerlig bildning.
Efter reformationen funnos de båda senare
skolformerna kvar. Om deras senare
utveckling se Skolväsende. Fr. Sg.
Lärft, en tvåskaftad, tät och fast vävnad,
urspr. av lin enbart (hellinnelärft). sedermera
av lin och bomull i förening (halvlinnelärft)
eller av bomull enbart (bomullslärft). Om
lärftbindning se Vävning.
Lärjeholm, herrgård i Angereds socken,
Älvsborgs län, vid Göta älv, nära Göteborgs
stadsgräns; 1,127 har, därav 195 har åker;
tax.-värde 617,900 kr. (1928). Har bl. a. ägts
av C. G. Wrangel; tillhör nu Göteborgs stad,
som därifrån fyller en del av sitt vattenbehov
och har en alkoholistanstalt på L.
Lärje skans på s. ö. Hisingen, vid Göta
älv och Lärje by, uppfördes av Wärnschiöldh
1644 och iståndsattes senast 1676 av M. G.
De la Gardie. Den förföll efter krigets slut.
Lärjungebibliotek, vid svensk läroanstalt
förefintlig, närmast för dess lärjungar avsedd
boksamling. Vid de allmänna läroverken
upprättades de första 1. på 1860-talet, och dylika
ha sedan anordnats vid de flesta läroverk.
Enl. 1928 års läroverksstadga skall
läroverkets bibliotekarie ombesörja inrättandet av
ett 1. Läroverkens 1. voro tidigare för sin
tillväxt huvudsaki. hänvisade till gåvor, men
efter 1927 års läroverksreform har riksdagen
anvisat medel (1930: 75,000 kr.) till bokinköp
och bindning för 1. såväl som för
läroverks-bibliotek. Vid folkskoleseminarierna skall
finnas ett bibi, för lärare och elever. Vid
många folkskolor finnas s. k. skolbibliotek
med samma uppgift som 1. (Fr. Sg.)
Lärk, Lärkträd, Lärix, släkte av fam.
Pinaceae, med mjuka, ej övervintrande barr,
på långskotten täml. glesa, på kortskotten
tätt hopade. Både han- och honblommor sitta
på kortskott. Kottefjällen (fröfjällen) tillväxa
starkt och bli till sist mycket större än
täckfjällen. Fröna mogna redan första året. I
Sverige finns ingen vild art, men sedan länge
har i parker, här och där även i
skogsbestånd, planterats europeisk L, L. decidua
(se bild 15—17 på pl. vid art. Barrträd),
ett ända till 30 m högt träd, med nästan
glatta, som yngre röda kottefjäll. I Alperna,
Sudeterna och Karpaterna bildar den skogar.
Denna art lämnar venetiansk
terpentin. På senare tid ha införts andra arter;
viktigast är s i b i r i s k a 1., L. sibirica, som
bildar stora skogar i n. Ryssland och Sibirien
och har något längre barr. G. M-e.
Lärka, zool., se Lärkor.
Lärkesholm, gods i n. v. Skåne, örkelljunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
