Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Lösning—Löss
526
system (se K o 11 o i d e r), om lösningsmedlet
är en vätska el. i vissa fall en fast kropp. Med
lösningar i inskränkt betydelse förstås
molekylar- och iondispersa, vätskeformiga system.
De skilja sig från uppslamningar och kolloida
1. genom frånvaro av Tyndallfenomen, den
dis-persa fasens osynlighet i ultramikroskop och
relativt stor diffusionshastighet av de dispersa
partiklarna. Detta sammanhänger med att de
lösta partiklarna äro normala molekyler el.
ioner med en massa i allm. motsv. den
enklaste kemiska formeln och en lineär
utsträckning av storleksordningen 10"8 cm. —
Koncentrationen av en 1. anges på flera sätt: i
viktsprocent, i antal g löst substans per 100
el. 1,000 kbcm L, i antal g per 100 el. 1,000
g el. kbcm lösningsmedel, inom den praktiska
kemien ofta i normalitet, varmed förstås
antalet grammolekyler el. gramekvivalenter per
liter 1. (det sistnämnda den viktsmängd av det
lösta ämnet, som vid en viss, avsedd kemisk
reaktion är ekvivalent med l,0078 g väte). En
mättad 1. innehåller så mycket av det lösta
ämnet, som lösningsmedlet förmår upptaga;
ämnets löslighet är = l:s
mättningskon-centration. I regel stiger lösligheten av fasta
kroppar och av vätskor med stigande temp.,
medan gasernas löslighet härvid nästan
undantagslöst sjunker. Ändringen av
löslighetens logaritm per temperaturgrad är enl.
—Q
värmeteorien =^y2, där Q är
lösningsvär-met, R gaskonstanten, T den absoluta temp.
(Clapeyron-Clausius’ formel). Härav följer,
att mot en med stigande temp. stigande
löslighet svarar ett negativt lösningsvärme och
omvänt. Trycket har en avsevärd inverkan på
lösligheten blott i fråga om gaser; för
sambandet gäller Henrys lag (se Gas). — öve
r-mättade lösningar ha en
koncentration, större än mättningskoncentrationen; de
motsvara överkylda vätskor och övermättade
ångor och utgöra, liksom dessa, instabila
system. De bildas lätt, då man överskrider den
temperaturgrad, vid vilken 1. från att ha varit
omättad blir mättad; det instabila tillståndet
upphäves mer el. mindre frivilligt genom att
det lösta ämnet avskiljer sig, tills jämvikts-
koncentration erhålles, säkrast genom att
man i 1. nedför en kristall av det lösta ämnet
el. vid gaser i 1. inför en annan gas. Se
vidare Elektrolytisk dissoeiation
och Osmotiskt tryck.
Det vanligaste och viktigaste
lösningsmedlet är vatten; stor användning som
lösningsmedel ha därjämte, särskilt inom den
organiska kemien och tekniken, alkoholer (metyl-,
etyl-, butylalkohol), eter, aceton, bensin,
bensol, isättika, klorsubstituerade kolväten, ss.
kloroform, trikloretylen, koltetraklorid o. a.
Fasta lösningar, s. k. biandkristaller,
förekomma särskilt bland metallegeringar (se
Kristall och Legering).
Den äldre fysikaliska kemien, grundad av
J. H. van’t Hoff, S. Arrhenius och W.
Ost-wald, var väsentligen en teori för
lösningarna, som därför länge (ung. 1885—1905)
utgjorde det dominerande forskningsobjektet
inom denna del av kemien. — Litt.: »Om
lösningar» (2:a uppl. 1917). G. S-ck.
Lösning, jaktv., villebrådets exkrementer,
som ofta äga typisk form för djur av olika
arter, ålder och kön och sålunda äro värdefulla
»spårtecken». ,G- G.*
Lösningsrätt, jur., befogenhet att mot
betalning (»löseskilling») förvärva (»inlösa»)
visst föremål. Sällan grundas 1. på enskild
utfästelse; se emellertid Äterköpsrätt.
I a.-b. förekommer 1. för aktieägare till
försålda aktier; regler därom måste då vara
givna i bolagsordningen (jfr Bolag).
Omedelbart på lagens bud grundad 1. finnes till
fartygslotter (för ägare av annan lott),
obehörigt avyttrade lösören (för deras förre,
rätte ägare), funna fornsaker (för staten,
genom Vitt.-akad.) och framför allt fast
egendom i åtskilliga fall. Bland dessa äro några av
äldre datum, åsyftande att i e n ägares hand
sammanföra vad som ej lämpligen bör
fortfarande tillhöra skilda ägare, ss.
»viderboen-des» och »nabos» 1. (se Nabo),
frälseränteäga-res och jordägares ömsesidiga 1. (se F r ä 1 s
e-ränta), stads 1. till hus på staden tillhörig
ofri tomt (se d. o.) m. fl. Samtliga dessa 1. äro
utformade efter mönster av den numera
upphävda bördsrätten (se d. o.) och få alltså
utövas vid försäljning, inom viss tid efter
köparens lagfart och mot gäldande av
köpeskillingens belopp som löseskilling. Helt olika
äro de 1. av nyare typ, som tillerkänts dels
i vissa fall nyttjanderättshavare (»ensittare»)
till det av honom innehavda jordområdet (se
Ensittarlagen), dels åbo till
åbohemma-net (se A b o r ä 11). Befogenhet till
skatteköp av kronan tillhörig jord är också en 1.,
ehuru den ej brukar kallas så. C. G. Bj.
Lösningstension, Lösningstryck, se S p ä
n-n i n gs k ed j a.
Löss, Anoplüra, insektordning, omfattande
ett fåtal små och vinglösa parasitära former.
Kroppen är vanl. starkt tillplattad, huvudet
rakt framåtsträckt med enkla, ej fasetterade
ögon och korta, fåledade antenner.
Mundelarna äro sugande och bilda ett
framsträck-bart sugrör samt en av flera delar
sammansatt stickapparat. Mellankroppsringarna äro
fast förenade sinsemellan och stundom även
med huvudet. Benen äro väl utvecklade,
försedda med en enda stark klo. Denna är
in-fällbar och bildar ett kraftigt gripverktyg,
LÖSINGS H9
Skala 1.500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
