Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Löss—Lösören
528
Fr. v. flatlus, klädlus, huvudlus med ägg.
som möjliggör ett säkert fasthållande vid
värddjurets hår. — Äggen (gnetterna),
vilka fästas på hårstråna med ett klibbigt,
hastigt stelnande sekret, äro till formen
avlånga och öppna sig vid kläckningen med ett
lock i ena kortändan. Larverna, vilka ej
undergå förvandling utan fullständigt likna de
äldre, nå efter några få hudömsningar full
storlek. -—• L. parasitera uteslutande på
däggdjur och människor, av vilkas blod de livnära
sig. De olika arterna äro i regel strängt
bundna vid ett och samma värddjur. Hos
människan förekomma tre arter:
huvudlusen, Pediculus capitis, klädlusen, P.
cor-poris (yestimenti), samt flatlusen,
Phthi-rius pubis. Den sistnämnda, som nästan
uteslutande anträffas i ljumsktrakten och
stundom även i armhålorna, är kort och bred och
har jämförelsevis svaga framben. De båda
Pediculus-arterna ha däremot långsträckt oval
kropp och alla benpar ung. lika starkt
utvecklade. De äro varandra ytterst lika till
utseendet och ansågos länge blott som olika
former av en och samma art men skiljas
ganska lätt på levnadssättet. Medan
huvudlusen, den mindre av dem, vanl. blott lever
på huvudet, i synnerhet hos barn, uppehåller
sig klädlusen, som kan nå en längd av 3,5
mm, mest i kläderna, helst i underkläder av
ylle, och suger blod företrädesvis från hårlösa
kroppspartier, ss. bröst och rygg. Genom sina
irriterande stick kunna de, i synnerhet
klädlusen, förorsaka s. k. lussjuka (se d. o.). De
äro dessutom farliga som spridare av
fläck-tyfus (se d. o.) och ha även gjort sig kända
såsom överförare av den från världskriget
bekanta skyttegravsfebern (se d. o.). — Bland
övriga 1. må nämnas svinlusen,
Haema-topinus suis, som med en längd av omkr. 5
mm är den största av alla kända 1. Den lever
på vildsvin och tamsvin. Elefantlusen,
TIaematomyzus elephantis, är en jämförelsevis
liten lus, knappt 2 mm lång, med täml. långa
och slanka ben och snabelformigt förlängt
huvud. Fågellössen m. fl. äro ej 1. i
egentlig mening utan tillhöra en annan
insektordning, Mallophaga (se d. o.). O. A-g.
Löss, Lössjord, geol., en gulgrå till
ljus-brun, vanl. oskiktad, homogen finkornig
jordart, närmast lerig, något kalkhaltig sand, av
kvartär ålder, bildad som ett luftsediment.
L. förekommer på sluttningar, dal- och
bergsidor, där det från ökenområden av vindarna
bortförda stoftet fasthålles av ett grästäcke.
Den förklyftas i raka väggar, oftast lodräta,
så att den genomsättes av ofta oöverkomliga
klyftor. Genom sin kalkhalt, sin fina
beskaffenhet och genomsläpplighet bildar den
en god och bördig jordmån. L. kan uppnå
ganska stor mäktighet, 10—50 m; de
vid
sträcktaste och mäktigaste avlagringar av 1.
förekomma i n. Kina (se d. o., sp. 686—689),
där den ända till hundratals m djupa s. k.
gula jorden, vilken av V. von Richthofen
igenkändes som ett luftsediment, upptar
vidsträckta områden. I ]. förekomma ofta
skelettrester av stäppdjur. — I Europa finns 1.
i n. och mellersta Tyskland samt i Ryssland;
den tillhör här interglaciala och postglaciala
perioder samt avlagrades nära en gammal
isrand (se K v a r t ä r p e r i o d e n). K. A. G.
Lössjord, se Löss.
Lös sträng, mus., sträng, som får ljuda i
hela sin längd, utan att man lägger fingret
på. Betecknas vanl. O. T. N.
Löständer, konstgjorda tänder. Det numera
mest använda fackuttrycket för löständer
(lösgom) är proteser (se d. o.).
Lösväska, postv., av korrespondent skaffad
och underhållen, med låsanordning och, vid
behov, med skylt försedd väska för befordran
av ägarens post till och från viss närbelägen
postanstalt. Till postverket utgår särskild
lösväskavgift. Värdeförsändelser,
postanvis-ningsmedel o. dyl., som sändas i 1., skola
införas i anteckningsbok, som väskägaren skall
anskaffa och som sändes med väskan. E. G-e.
Lösöreköp, eg. varje köp av lösören, vanl.
dock blott sådant köp, varvid de köpta
lösörena förbli i säljarens vård och köparens
rätt skyddas medelst vissa
publicitetsåtgär-der. Sv. lag tillåter ej (utom i enstaka
undantagsfall) pantförskrivning av lösören utan
deras överlämnande till panthavaren; därför
har i stället försäljning enbart för att trygga
köparen och utan att överlämna lösörena till
honom kommit i bruk. För att råda bot på de
därmed förenade olägenheterna har
lagstiftningen ingripit genom k. f. 20 nov. 1845
(ändrad 14 juni 1907). Denna föreskriver
köpeavtalets upprättande i skriftlig, bevittnad
form samt bekantgörande från predikstolen
och inprotokollerande, varjämte även
offentligen anslagen kungörelse påbjudits. Låter
köpare lösörena förbli i säljarens vård utan
att iakttaga vad sålunda föreskrivits för L,
kan han ej hindra säljarens borgenärer att
tillgodogöra sig lösörena; annorlunda, om det
köpta utgöres av hus å främmande mark el.
annan icke-flyttbar lös egendom (se d. o.).
Lösöreköpsföreskrifternas iakttagande medför
åter den verkan, att köparens äganderätt
skyddas gentemot säljarens borgenärer, därest
dessa ej inom 30 dagar från köpeavtalets
ingivande för inprotokollering fått till stånd
utmätning el. sökt säljaren i konkurs el.
utverkat beslut om offentlig ackordsförhandling,
sedermera följd av konkurs. Dock kan
köparen av borgenärerna tvingas att edligen
betyga l:s riktighet (= att det ej är ett
skenavtal, som blott åsyftar att undandraga
borgenärerna lösörena). Någon fullt
tillfredsställande ordning innebär denna lagstiftning
ingalunda. C. G. Bj.
Lösören, i allm. sådana föremål, som äro
flyttbara (res mobiles i rom. rätt), d. v. s. ej
marken och vad därmed är fast förbundet;
i inskränktare mening omfattar begreppet 1.
ej penningar (mynt, sedlar) el. värdepapper
(aktier, obligationer, bankmotböcker, vanliga
skuldebrev), för vilka delvis avvikande
rättsregler gälla. Jfr Lös egendom. C. G. Bj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
