Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mabuse (Jan Gossaert) - Mac - Mc Adam, John Loudon - Mc Adoo, William Gibbs - Macao - Macaroni - Macarthur, John - Macartney, George - Macaulay, Thomas Babington, lord Macaulay of Rothley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Mac—Macaulay, Th. B.
548
betydelse för M:s konst. M. beundrade dock
främst den italienska renässanskonsten och
utövade som »den förste romanisten» stort
inflytande på det flamländska måleriets
utveckling. Bäst äro M:s madonnabilder och
porträtt med ytterst omsorgsfullt utförda
detaljer. »Kristian II :s av Danmark barn» (se
bild på pl. till art. Flamländsk konst)
anses som ett av sin tids bästa barnporträtt.
Litt.: M. Gossart. »Jan Gossaert de Mabuse»
(1902); E. Weiss, »Jan Gossaert, genannt
Mabuse» (1913). E. L-k.
Mac [mäk], förk. Mc ocih M’, i skotska och
i irländska tillnamn ofta förekommande
prefix, som betyder »son»; så t. ex. M a
c-a r t hu r, MacDonald, Mc Adam och
M’C 1 u r e. Namn av denna typ upptagas här
nedan med vederbörandes eget skrivsätt men
i alfabetisk ordning, såsom om prefixet Mac
i varje namn vore fullständigt utskrivet.
Mc Adam [makäMem], John Loudon,
skotsk vägbyggare (1756—1836), sedan 1827
överinspektör över Englands vägbyggnader.
Efter M. uppkallades vägbyggnadsmetoden
m a k a d a m i s e r i n g. Se därom
Gatläggning.
Mc Adoo [mä’kodö], William Gibbs,
amerikansk politiker (f. 1863), måg till
president W. Wilson. Blev 1885 advokat (från
1892 i New York) och bildade 1902 ett bolag,
som 1904 fullbordade tunneln under Hudson
river från Hoboken till New York samt 1909
ännu en tunnel under floden. M. var mars
1913—dec. 1918 finansminister i Wilsons
kabinett och 1917—18 generaldirektör för de
under kriget provisoriskt av Unionen
övertagna järnvägarna. Han återupptog därpå
sin advokatverksamhet i New York, flyttade
till Los Angeles och var 1924 påtänkt till
demokratisk presidentkandidat men fick vika
för J. W. Davis. V. S-g.
Maca’o, port. Macau, port, arrendeområde
på Kinas s. ö. kust, vid Kantonflodens
mynning (se kartan vid art. Kina); 10 kvkm,
157,175 inv. (1927), därav 3,846 portugiser
och 152,738 kineser. M. omfattar halvön M.
och två små öar, Taipa och Coloane. Staden
M., på halvöns s. ö. del, upptager 3,2 kvkm
och är delad i en kin. och en icke-kin. del,
var under sin egen styrelse. På höjder (Monte
da Guia, 106 m ö. h.) ovanför staden
befästningar. Handeln är nästan uteslutande
tran-sitohandel och ligger övervägande i händerna
på kineser. M. trafikeras av flera britt., jap.
och nederl. ångbåtslinjer. M. är säte för en
rom.-kat. biskop (under ärkebiskopen av Goa).
Statsinkomsterna i M. härröra huvudsaki.
från lotterier och skatt på spelhus.
Portugiserna fingo 1557 tillstånd att
anlägga faktorier i M., som av kineserna dock
alltjämt betraktades som kinesiskt
territorium och först 1887 tillerkändes Portugal.
Efter Hong-kongs uppsving förlorade M. sin
betydelse, som ej återvanns, ehuru staden
1845 blev frihamn och sedan centrum för
kulihandeln (se Kul i). Jfr C. A. Montalto
de Jesus, »Historic M.» (1902), och J. D. Bali,
»M., the holy city» (1905).
Macaroni [-rå’-], se Makaroni.
Macarthur [mokä’po], John, australisk
ko-lonipioniär (1767—1834). Kom 1790 till
Sydney som löjtnant, tog avsked 1804, grundade
vid Parramatta en mönsterfarm och ägnade
sig åt fåravel med importerade merinofår. M.
var ofta i konflikt med koloniguvernören
Bligh, anlade 1817, efter en studieresa till
Europa, de första vingårdarna i Australien
samt var 1825—31 led. av Nya Syd-Wales’
lagstiftande råd. Han är skapare av
Australiens ullexport och grundläggare av dess
vinodling. V. S-g.
Macartney [mokä’tni], George, earl M.,
brittisk koloniguvernör (1737—1806). Var
1781—85 guvernör i Madras, ledde 1792—94
den första brittiska beskickningen till Kina
(se d. o., sp. 711) och var dec. 1796—nov. 1798
guvernör över Kapkolonien. V. S-g.
Macaulay [mokå’li], Thomas B a b i n
g-t o n, lord M. of R o t h 1 e y, engelsk
historieskrivare, politiker (18 0 0 25/i0—5 9 28/i2), son
till Z. M. Tillägnade sig vid univ. i
Cambridge en rätt doktrinär whigåskådning, för
vilken han hela sitt liv kämpade med en till
fanatism gränsande lidelse. Han invaldes 1830
i underhuset och vann rykte som glänsande
talare genom sina tal för parlamentsreformen
1831 och 1832. Han blev 1832 sekr. vid Board
of control (se Board) och var 1834—38
medlem av regeringen i Kalkutta, varvid han
bl. a. verkade för införandet av engelska
språket i skolorna och för en strafflagsreform.
Efter hemkomsten var han 1839—41 medlem
(»secretary at war») av Melbournes ministär
och intog en bemärkt plats i underhuset; han
kämpade för frihandeln och den
protestantiska kyrkans upphävande på Irland och stod
en tid chartisterna nära. I Russells ministär
inträdde M. 1846 som »payma^ter general»
men avgick 1847, enär han fallit igenom vid
valen. Han invaldes åter 1852 men deltog
sedan ej aktivt i det politiska livet. En
samling av M:s tal, »Speeches», utgavs 1854 (sv.
övers. 1866).
Trots M:s betydelsefulla insatser i
politiken är det eg. som historiker han förvärvat
sitt rykte. I Edinburgh Review publicerade
han från 1825 en rad historiska essäer (om
Bacon, Milton, Temple, Warren Hastings o. a.),
och de flesta av dessa sammanfördes 1843 i
samlingen »Critical and historical essays»,
1851 följd av »Biographical essays» (delvis på
sv. i »Smärre valda skrifter», 1854—55). Hans
huvudarbete är »The history of England from
the accession of James II» (4 bd, 1848—55,
kompletterade med en postum 5:e del, 1861
utg. av hans syster lady Trevelyan; den går
till Vilhelm III:s död; sv. övers., 3:e uppl., 5
bd, 1879). M. fängslar intresset genom sin
livfulla, glänsande framställning av personer och
partier, talare och debatter, genom sin förmåga
att låta en tidsålders idéer stråla ut från en
framstående personlighet, men han saknar
djupare historisk uppfattning och är ingen
objektiv historiker. Han bedömer händelser
och personer från sin egen whigståndpunkt.
Lika entusiastisk som han är för sina
meningsfränder, lika orättvis är han mot för
honom främmande naturer, t. ex. Strafford
och Jakob I. M:s historia är översatt till 12
språk. Hans arbeten utkomma alltjämt i nya
uppl. M. upphöjdes till pär (baron M. of
Rothley) 1857. — Litt.: G. O. Trevelyan, »Life
and letters of lord M.» (2 bd, 1876); J. C.
Mo-rison, »M.» (1882); J. Steenstrup, »Historie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
