Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maas - Maaslinjen - Maastricht - Maat - Maatjes - Maatschappij - Mab - Mabillon, Jean - Mabinogion - Mably, Gabriel Bonnot de - Mabuchi, Kamo - Mabuse (Jan Gossaert)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Maaslinjen—Mabuse
546
(Oude Maasje), 3 km ö. om
Heusden, och går under
namnet Bergsche M. förbi
Geer-truidenberg till Hollandsch
diep, som uppdelar sig i
Ha-ringsvliet och Krammer, vilken
sänder en sidoarm till Schelde.
Den förra mynningsviken
utfaller i Nordsjön vid
Helle-voetsluis, den senare mellan
Goeree och ön Schouwen. M.
har givit namn (Oude M. och
Nieuwe M.) åt Rhenarmar, se
Rhen. M. är 925 km lång,
därav 492 km i Frankrike och
194 km i Belgien; flodområdet
beräknas vara 33,000 kvkm
(7,800 kvkm i Frankrike).
Floden har i allm. ett trögt
och långsamt lopp. Viktigaste
bifloder: i Frankrike Chiers
från höger och Bar från
vänster, i Belgien Lesse och
Ourthe från höger och
Sam-bre, den största, från vänster
samt i Nederländerna Roer
(Rur) från höger. I Belgien
förbinder Zuid Willemsvaart—Canal de la
Campine M. med Schelde, på holländskt
område leder en kanal från Maastricht till
•’s-Hertogenbosch. E. L-r.
Maaslinjen [mås-], den befästa flodlinje i
Belgien, som var avsedd att hindra ett tyskt
framträngande i Maasflodens dalgång.
Försvaret av M. planlades av Brialmont och
genomfördes trots starkt motstånd under
1880-talet. Huvudfästningarna voro Liége och
Na-mur (se dessa ord, och jfr Belgien, sp.
1139). L.afP.
Maastricht [ma’s-], huvudstad i
nederländska prov. Limburg, vid Jekers inflöde i Maas;
59,905 inv. (1930). M. förenas med förstaden
Wijk på högra stranden genom en stenbro,
byggd 1280—98, ombyggd 1683—1716. Bland
äldre byggnader märkas rådhuset (av Pieter
Post, 1659—64), domkyrkan S:t Servatius
(1000—1400-talet), Vårfrukyrkan (1000-talet).
Tillverkning av lergods, glas, tapeter, vapen,
cigarrer m. m. Livlig handel och sjöfart. —
Anlagt som romersk militärpost, var M.
under medeltiden condominium mellan Brabant
och Liége. Staden intogs och plundrades 1579
av spanjorerna samt erövrades 1673, 1676,
1701, 1748 och 1794 av fransmännen.
Maat, egypt. gudinna, se Egypten, sp. 374.
Maatjes [mä’tjes], se S i 11.
Maatschappij [mä’tsl$apéi], holl., förening,
samfund, bolag.
Mab [mäb],
Spen-sers, Shakespeares m.
fl. eng. författares
namn på
älvdrottningen.
Mabillon [mabijå’],
Jean, fransk
hävdaforskare, benediktin-munk (1632—1707).
Hans huvudverk är
»Annales ordinis S.
Benedicti» (6 bd, 1703
—39), benediktinor-
Torget och domkyrkan i Maastricht.
dens historia. Jesuiten Papebrochs angrepp
på nästan alla de äldsta klosterprivilegiernas
äkthet framkallade M:s vederläggning i den
för den moderna urkundsvetenskapen
grundläggande skriften »De re diplomatica libri
VI» (1681; med tillägg 1704), vari han för
första gången uppställde fasta regler för
handskriftskritiken. —Litt.: S. Bäumer,
»Johannes M.» (1892); H. Bresslau, »Handbuch der
Urkundenlehre», I (2:a uppl. 1912). T. H-r.*
Mabinogion [mabinå’giån], plur. av
mabi-nogi, benämning på några fornwalesiska
hjältesagor (se Bard) i den s. k. »Red book of
Hergest» från 1300-talet. M. offentliggjordes
och översattes 1838 av lady Charlotte Guest
(ett urval i sv. övers. 1906, av H. Heyman).
Jfr Walesiska språket och
litteraturen. C. W. v. S.
Mably [mabli’], Gabriel Bonnot de,
abbé, fransk skriftställare (1709—85), äldre
bror till filosofen Condillac (se d. o.). M. var
bland upplysningsfilosoferna den mest
övertygade anhängaren av den republikanska
statsformen. Hans idéer blevo i vissa fall
bestämmande för revolutionens lagstiftning. I
sitt ryktbaraste verk, »Entretiens de Phocion
sur le rapport de la morale avec la politique»
(1763; sv. övers. 1766), prisade han den
spartanska samhällsordningen. I »De 1’étude de
1’histoire» (förf. trol. 1767; tr. 1778)
framträdde han som stor beundrare av Sveriges
författning under frihetstiden. M:s »CEuvres»
utgåvos i 12 bd 1789. (L-ts.)
Mabuchi, K a m o, jap. författare, se J
a-panska språket och litteraturen,
sp. 1012.
Mabuse [maby’se] kallas vanl. den
flamländ-ske målaren och grafikern Jan Gossaert
efter sin fädernestad Maubeuge (f. omkr. 1478,
d. mellan 1533 och 1536). M. besökte 1508—09
Rom, där han kopierade antika bildverk.
Utan tvivel tog M. intryck av Lionardo da
Vincis måleri i behandlingen av ljus och
skugga, men även Dürers grafik har haft stor
XIII. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
