Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Macaulay, Z.—Mc Clellan
550
skrivningen under det
nittonde århundradet» (1922);
D. H. Macgregor, »Lord M.»
(1901). M:s porträtt återges
på vidstående plansch. G. J-n.
Macaulay [makå’li], Z
a-chary, skotsk filantrop (1768
—1838). Var 1784—92
plan-tagef öreståndare på Jamaica
och förmåddes av där vunna
erfarenheter om slavarnas
lidanden att ägna sitt liv åt
kamp mot negerslaveriet. M.
var 1793—99 guvernör över
Sierra-Leonekompaniets
koloni i Sierra Leone av
befriade negerslavar, därpå till
1808 kompaniets sekr. Han
utgav 1802—15
antislaveri-tidskriften The Christian
Ob-server och stiftade 1823 tills,
m. Th. F. Buxton (se d. o.)
föreningen The antislavery society. V. S-g.
Macbeth [mäkbe’p], konung i Skottland
1040—57, urspr. ärftlig styresman över Moray
och trol. identisk med den Maelbæthe,
som enl. angelsaxiska krönikan 1032 jämte
andra skotska hövdingar hyllade Knut den
store. M. överföll och dödade 1040 konung
Duncan I och vann så kronan, på vilken han
gjort anspråk, enär hans hustru, G r u a c h,
tillhörde kungaätten. Duncans son Malcolm
fann tillflykt hos sin frände jarl Siward av
Northumberland, och de besegrade 1054 M.
vid Dunsinane i Perthshire, varpå Malcolm
hyllades som konung s. om Forth. I n. behöll
M. sin makt till aug. 1057, då han stupade i
en ny drabbning mot Malcolm och Siward.
— Mest ryktbar är M. som hjälten i
Shake-speares tragedi »Macbeth». Dennas
handling är byggd på Holinsheds krönika, vilken
anlitat äldre krönikor, där M:s historia
utsmyckats med sägenartade tillsatser. V. S-g.
Maccaroni [-rå’-], se Makaroni.
M’Carthy [mokä’pi], J u s t i n, irländsk
författare, politiker (1830—1912). Blev 1848
tidningsman, medarbetade bl. a. i
Londontidningarna Morning Star (1860—68) och Daily
News (från 1870) samt
var led. av
underhuset 1879—85 och 1886
—1900, därunder 1890
—96 ordf, i de
irländska nationalisternas antiparnellitiska
grupp. M. skrev många
populära romaner, t.
ex. »Donna Quixote»
(1879; sv. övers. 1883),
samt de historiska
skildringarna »A
his-tory of our own times»
(7 bd, 1879—1905;
be
handlar tiden 1837—97; bd 1—4 i sv. övers.,
2 bd, 1887) och »History of the four Georges»
(2 bd, 1884—1901; tills, m. sonen J. H. M.).
Dessutom utgav han levnadsteckningar (bl. a.
över Gladstone, 1897) och memoarverket
»Re-miniscenses» (2 bd, 1899). — Sonen Ju st in
Huntly M. (f. 1860), nationalistisk led. av
underhuset 1884—92, skrev en mängd romaner,
skådespel och populärhistoriska arbeten. V.S-g.
Macchiaformation. Grekland.
Macchia [ma’kia], it. (fr. maquis), ständigt
grön, ofta svårgenomtränglig buskskog, särsk.
utmärkande för Medelhavsområdet. Bland
vedväxterna märkas Arbutus, Myrtus,
Rham-nus, Quercus, Erica, Juniperus m. fl. Även
lianer, många taggiga, ingå, t. ex. Smilax,
Asparagus, vidare sommargröna vedväxter, ss.
Cistus och leguminoser. I undervegetationen
finnas bl. a. många lökväxter. K. A.
Mc Clellan [mokle’lan], George
Brin-t o n, amerikansk general (1826—85). Blev
1846 officer vid ingenjörkåren, deltog i
mexikanska kriget, blev 1847 kapten, tog 1857
avsked och blev
trafik-dir. för en järnväg.
Efter inbördeskrigets
utbrott blev M. (maj
1861) generalmajor i
Förenta staternas
armé och befälhavare i
Ohioområdet. Hans
framgångar i West
Virginia bidrogo
väsentligt att bevara
detta område åt
Unionen. Efter
nordstats-truppernas nederlag
vid Bull Run 21 juli
1861 blev M. i aug. s. å. befälhavare över
Potomacarmén och i nov. överbefälhavare över
Unionens alla arméer. M. nedlade ett
förtjänstfullt arbete på att utrusta och
disciplinera dessa men kunde ej samarbeta med
regeringen samt ådrog sig de ledande politikernas
ovilja genom långt driven försiktighet. Han
fick mars 1862 sitt befäl inskränkt till själva
Potomacarmén. Ständigt tveksam och
överskattande fiendens styrka, trängde han sakta
uppför York river, flyttade i juni sin bas till
James river men måste retirera och miste då
befälet samt beordrades att låta sina trupper
uppgå i Popes nybildade Virginiaarmé. Efter
dennes nederlag i andra slaget vid Bull Run
(29—30 aug.) sändes M. med alla tillgängliga
trupper att hejda den i Maryland inryckande
Lee. Sin framgång vid Antietam (16—17
sept.) begagnade ej M., varpå Lincoln fråntog
honom befälet (7 nov.). Därefter deltog M. ej
i kriget. Han uppställdes 1864 som
demokratisk presidentkandidat mot Lincoln men
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
