Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mc Clellan, George Brinton - Macclesfield - M’Clintock, sir Francis Leopold - M’Clure, sir Robert John Le Mesurier - Mc Cormick, Cyrus Hall - Mc Cormick, Robert - McCormick, Robert Rutherford - M’Culloch, John Ramsay - Maccus - Macdonald, klan - Macdonald, Alexandre, hertig av Tarent - Macdonald, Flora - MacDonald, James Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Macclesfield—MacDonald
552
segrades (8 nov.). M. var sedan till 1868
bosatt i Europa samt efter hemkomsten bl. a.
guvernör i New Jersey 1878—81. Hans
självbiografiska »Mc Clellan’s own story» utgavs
1886. — M. var en god teoretisk strateg och
ypperlig organisatör men överskattade oftast
de mötande svårigheterna och hyste motvilja
mot offensivt initiativ. Litt.: P. S. Michie,
»General M.» (1901); J. F. Rhodes, »History of
the United states from 1850», bd III—IV
(1893). V. S-g.
Macclesfield [mä’klzfild], stad i eng. grevsk.
Chester, 27 km s. ö. om Manchester; 35,000
inv. (1928). Textilindustri (siden), kolgruvor.
M’Clintock [mokli’ntok], sir Francis
Leopold, brittisk sjöofficer, polarfarare (1819
—1907), deltog 1848—49 i Ross’ och 1850—51
i Austins expedition för att söka efter
Frank-linexpeditionen. Under en tredje
expedition under Belcher
(1852—53) utforskade
M. Melville island och
Prince Patrick island
samt räddade M’Clures
expedition. 1857—59
utsändes han av
Franklins änka på en
.iy forskningsresa,
varunder han lyckades
fastställa
Franklinex-peditionens öde (jfr
Franklin, sp. 947).
Han tjänstgjorde senare på viktiga poster i
engelska flottan, där han 1877 blev
viceami-ral. M. skrev »The voyage of the ’Fox’ in
the arctie seas» (1859; flera uppl.). Monogr.
av C. R. Markham (1909). O. Sjn.
M’Clure [moklo’o], sir Robert John Le
M e s u r i e r, brittisk sjöofficer, polarforskare
(1807—73). Deltog 1836—37 i G. Backs och
1848—49 i Ross’ arktiska expeditioner; ledde
1850 försöket att från Beringssund finna
nordvästpassagen. Sedan hans skepp frusit inne
i Prince of Wales’ sound, nådde han med släde
Melvillesundet och hade så funnit
genomfarten. Han kunde dock ej föra sitt fartyg
genom sundet utan måste efter två
övervintringar sluta sig till Belchers expedition, som
återförde honom till Europa. 1856—61
tjänstgjorde M. i de kinesiska farvattnen och blev
1873 viceamiral. O. Sjn.
Mc Cormick [-[makå’-mik],-] {+[makå’-
mik],+} C y r u s Hall,
amerikansk
uppfinnare (1809—84). M. löste
det tidigare förgäves
angripna problemet
att konstruera en
praktiskt duglig
skördemaskin och uttog
(1834) patent på en
konstruktion, som blev
grundtypen för dylika
maskiners senare
utveckling. M. anlade
1847 en stor skörde-
maskinsfabrik i Chicago. Biogr. av H. N.
Casson (1909). (H. J. Dft.)
Mc Cormick [møkå/mik], Robert, engelsk
läkare, polarforskare (1800—90). Åtföljde
1827 Parry på »Heclas» färd n. om
Spets
bergen samt 1839 Ross med »Erebus» till
Antarktis, ledde 1852 en expedition för att söka
efter Franklin och skrev det självbiografiska
arbetet »Voyages of discovery in the arctie
and antarctic seas» etc. (2 bd, 1884). O. Sjn.
McCormick [mokå’mik], Robert
Ruther-f o r d, amerikansk tidningsman (f. 1880). Blev
1907 advokat i Chicago och utgav 1910—25
tills, m. sin kusin J. M. Patterson tidningen
Chicago Tribune. De uppsatte 1921 den
illustrerade tidningen Daily News i New York.
M’Culloch [moka’lok], John Ramsa y,
skotsk nationalekonom och statistiker (1789—
1864). Var en tid red. av Scotsman och
därefter medarbetare i Edinburgh Review. M.
var 1828—31 prof, i nationalekonomi vid
Uni-versity college i London och därefter
föreståndare för statstryckeriet m. m. Sin största
betydelse fick M. som kommentator av A.
Smith och Ricardo. Hans lärobok »Principles
of political economy» (1825; 7 :e uppl. 1886)
var länge mycket använd. »An essay on the
circumstances which determine the rate of
wages» etc. (1826; flera uppl.) och »Treatise
on the principles, practice and history of
com-merce» (1831) gjorde honom till en ledare för
Manchesterskolan (se d. o.).
Ma’ccus, en lustspelsmask. Se Atellaner.
Macdonald [møkdå’neld], skotsk klan, offer
för Glencoemassakern 1692, se G 1 e n c o e.
Macdonald [makdåna’ld], Alexandre,
hertig av T a r e n t, marskalk av Frankrike
(1765—1840), tillhörde en skotsk
emigrantfamilj. M. slöt sig ti
1796 divisionsgeneral
och deltog 1798—99 i
kriget i Italien, där
han fick befälet i
Neapel. Under återtåget
därifrån blev han
slagen av Suvorov 17—19
juni 1799 vid floden
Trebbia. 27 nov.—
6 dec. 1800 ledde han
en fransk armés
övergång över
Splügen-passet. M., som vid
brumairekuppen
bistått Bonaparte, föll
1804 i onåd och togs
För sin lysande tapperhet i slaget vid Wagram
fick han marskalksstaven och titeln hertig.
Under tåget till Ryssland 1812 förde M.
vänstra flygeln. I 1813 års krig i Tyskland blev
han 26 aug. slagen vid Katzbach. Vid Leipzig
skyddade M. återtåget. Han ledde 1814
underhandlingarna om Napoleons avsättning
och blev sedan pär. M :s memoarer utgåvos
1892. C. O. N.*
Macdonald [mokdå’n91d], Flora, skotsk
jakobit (1722—90), hjälpte 1746 pretendenten
Karl Edvard efter nederlaget vid Culloden
att i hennes sällskap fly, förklädd till
tjänsteflicka. Själv blev hon kort därpå häktad
men fick del i 1747 års amnesti.
MacDonald [m9kdå’nald], James Ramsay,
brittisk statsman (f. 1866 12/i0 i Lossiemouth,
Skottland). Är son till en jordarbetare, kom
1884 till London, var där en tid kontorist
och slöt sig tidigt till det socialistiska
Fabian society men var 1888—91 privatsekr. åt
en liberal politiker. M. var därefter några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
