Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Mackenzie, A. C.—McKinley
566
över Klippiga bergen Stillahavskusten. Han
utgav en skildring av färden (1801). M.
till-bragte sina sista år i Skottland. O. Sjn.
Mackenzie [moke’nzi], sir Alexander
Campbell, skotsk tonsättare (f. 1847). Blev
1888 dir. för Royal academy of music i
London och var 1892—99 dirigent vid
filharmoniska sällskapet. M. adlades 1894. Som
kompositör i nyromantisk anda har han vunnit
stor berömmelse i England, särskilt för sina
körverk. Operan »The cricket on the hearth»
uppfördes med framgång 1902. T. N.
Mackenzie [moke’nzi], Compton, engelsk
författare (f. 1883). Studerade i Oxford och
var där verksam som utgivare av The Oxford
Magazine samt i teaterlivet. M. deltog i
världskriget, hemsändes som invalid och är
nu bosatt på Capri. Hans romaner äro av rätt
olika art och värde, ofta ren
förströelselitteratur. M. började ganska anspråksfullt i
realismens maner med en större romanserie
(universitetsromanen »Sinister street», 1913
—14, »Sylvia Scarlett», 1918, »Sylvia and
Michael», 1919, etc.), men i fortsättningen lade
han mest an på situationerna, medan
karaktärsteckningen trädde i bakgrunden.
Sedermera har han övergått till framställning av
religiösa problem (»The altar steps», 1922,
»The parson’s progress», 1923, »The heavenly
ladder», 1924). »Extremes meet» (1928) har
motiv från kriget. S. B. L.
Mackenzie [make’nzi], Henry, skotsk
författare (1745—1831). Ägnade sig urspr. åt
den juridiska banan men blev mera känd som
en av huvudpersonerna i det dåtida
Edinburghs lysande litterära liv (han kallades
»Nordens Addison»). Sina stora framgångar
vann M. med romanerna »The man of feeling»
(1771), »The man of the world» (1773) och
»Julia de Roubigné» (1777). Den första av
dessa är en tydlig efterbildning av Sternes
»Sentimental journey» med känslosamheten
stegrad till wertherism. Den sista visar
ansatser till social tendens (mot slaveriet).
Mellan 1779 och 1787 verkade M. även som
tid-skriftsutgivare (The Mirror, The Lounger).
Han intresserade sig livligt för den tyska
romantiken och förmedlingen därav till
England. Litt.: »Works» (8 bd, 1807—08). S. B. L.
Mackenzie [moke’nzi], sir J a m e s, skotsk
läkare (1853—1925). M. utvidgade väsentligt
kännedomen om oregelbunden
hjärtverksamhet (arytmier), bl. a. genom samtidig
registrering av pulsvågen i artärer och vener hos
människan med tillhjälp av den av honom
införda polygrafen. Han uppvisade dessutom
mekanismen för smärtornas lokalisation vid
sjukdomar i vissa inre organ. Ljd.
Mackenzie [moke’nzi], sir Morell,
engelsk halsläkare (1837—92). Var berömd som
skicklig laryngolog och grundade 1863 i
London ett sjukhus för behandling av strupens
och struphuvudets sjukdomar. Tillkallad 1887
vid tyske kronprinsens, sedermera kejsar
Fredrik III:s, sista sjukdom, sökte M. i det
längsta göra troligt, att kräfta ej förelåge.
Om sjukdomens art och behandlingsmetod
råkade M. i häftig strid med kronprinsens tyska
läkare, särskilt E. v. Bergmann. Se därom
A. Buchholtz, »E. v. Bergmann» (1911). Själv
skrev M. »The fatal illness of Frederick the
Noble» (1888; sv. övers, s. å.).
Mackenzie [moke’nzi], William Lyon,
kanadensisk politiker <1795—1861).
Emigrerade 1820 från Skottland till Kanada, blev
1828 led. av övre Kanadas lagstiftande
församling. M. framlade
1835 ett liberalt
reformprogram och knöt
förbindelser med
Pa-pineau (se d. o.), de
missnöjda franska
liberalernas ledare i
Nedre Kanada. 1836
började M. utge en
republikansk tidning
och manade i
våldsamma tal till uppror
mot England. Han
anryckte 4 dec. 1837
med en sammanrafsad
skara på 800 man mot Toronto men blev 7
dec. slagen av regeringstrupperna och flydde
till Förenta staterna. Därifrån sökte han
organisera en invasion i Kanada av en skara
äventyrare men häktades (1839) för
neutrali-tetsbrott. Upprorsförsöken i övre och Nedre
Kanada hade emellertid påskyndat införandet
av parlamentarisk självstyrelse (1840) i de
båda samtidigt till e n koloni sammanslagna
länderna (se K anada, sp. 241). M. fick 1849
amnesti, återvände till Kanada och var 1851
—58 medlem av kanadensiska parlamentet.
Hans reformuppsåt var ärligt, men hans
impulsiva läggning drev honom in på
obetänksamma våldsåtgärder, och som
revolutionsledare var han misslyckad. Monogr. av M:s
måg Ch. Lindsey (2 bd, 1862; förk. uppl. av
G. G. S. Lindsey 1909). V. S-g.
Mackeprang, Adolf Henrik, dansk
målare (1833—1911), målade djurbilder —
hästar, åsnor, rävar, storkar. Representerad i
Hirschsprungs museum av Parismotivet »Vid
Pont dTena» (med dragande hästar). G-gN.
Mackeprang, CarlMouritzClod, dansk
museiman och historiker (f. 1869). Blev fil. dr
1900 (på avh. »Dansk köbstadstyrelse fra
Valdemar Sejr til Kristian IV»). Anställd
vid nationalmuseet
1897, blev M. 1910 dir.
för dess andra avd.
och 1922 för hela
museet, i vilken egenskap
han från 1929 leder
dess ombyggnad och
atvidgning. Förutom
en del historiska avh.
har M. utgivit
handboken »Nordslesvig
1864—1909» (1910)
och »Vore
landsbykir-ker» (1920). Han är
huvudred. för det (1930)
under förberedelse varande monumentala
verket om alla Danmarks kyrkor. M. deltog i
debatterna om Danmarks nya sydgräns 1918—
20 och var en av upphovsmännen till den
segrande Clausenlinjen. P. E-t.
Mackinacsundet [mä’kinå-], sundet mellan
Michigan- och Huronsjöarna.
McKinley, Mount [måü’nt mokFnli],
Nordamerikas högsta bergstopp, 6,187 m ö. h., i
Alaska, bland Klippiga bergens nordligaste
-utlöpare, Alaska mountains. Bestegs 1910 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
