Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Mc Ken na—Mackenzie, A.
564
1907 undervisningsminister i
Campbell-Ban-nermans ministär, 1908 marinminister och
1911 inrikesminister i Asquiths första
ministär samt 1915 finansminister i Asquiths
koalitionsministär. Från sistnämnda post
avgick han dec. 1916. M:s marinministertid
inföll, då
flottrivaliteten mellan England
och Tyskland f. ggn
på allvar framträdde
och då de engelska
flottrustningarnas
omfattning började
sättas i direkt beroende
av de tyska. M.
genomdrev ett
nybygg-nadsprogram, som
avsåg att med kraft
hävda Englands
supre-mati till sjöss. Som
finansminister höjde
M., ehuru frihandlare, tullarna på socker, te,
kaffe o. dyl. och sökte hejda importen av
lyxvaror. Dessa, de s. k. M’Kennatullarna,
spelade långt efter krigets slut en stor roll i
den politiska diskussionen. Efter sitt utträde
ur det politiska livet togs M. i anspråk inom
bankvärlden, och han blev 1919 styrelseordf.
i London Joint City and Midland bank. I
samband med förarbetet till Dawesplanen (se
Skadeståndsfrågan) fungerade M.
som ordf, i en interallierad kommitté för
utredning av hur stora tyska kapitaltillgångar,
som placerats i utlandet, och hur de skulle
kunna återföras till Tyskland. (L-ts.)
Mc Kenna [moke’na], Stephen, engelsk
romanförfattare (f. 1888), studerade i Oxford
samt har sedan rest mycket i skilda
världsdelar. Med större anspråk framträdde han i
en romanserie (»Sonia», 1917, sv. övers. 1919
— »Tomorrow and tomorrow», 1924), där han
vill skildra det samtida England fram till
efterkrigsåren. En bred realism med riklig
dokumentering ur tidningar och protokoll gör
hans böcker föga njutbara.
Karaktärsteckningen ger inga levande gestalter. S. B. L.
Ma’ckensen, August von, tysk
generalfältmarskalk (f. 1849 ®/io). Deltog i 1870—71
års krig som reservofficer, blev 1873 officer vid
2:a livhusarreg:tet, kom 1882 till
generalstaben, blev Vilhelm II:s
lärare i krigshistoria,
1896 kejsarens
flygeladjutant, 1900
generalmajor, 1901 chef för
den nybildade
livhu-sarbrigaden, förde 1903
—08 36 :e fördelningen
samt blev 1908
general av kavalleriet och
chef för 17:e
armékåren. Under
världskriget blev M. nov. 1914
chef för 9:e armén,som
han framgångsrikt
led
de i höstfälttåget i Polen (segrar vid Kutno
och Lödz — Lowicz), dec. s. å. generalöverste
och april 1915 chef för ll:e armén. Med denna
verkställde han maj s. å. det berömda
genombrottet av ryska fronten vid
Gorlice—Tar-nöw (se Gorlice), som följdes av
återtagandet av Przemysl och Lemberg. Juni
s. å. blev han generalfältmarskalk. Utsedd
till chef för den armégrupp, som hade till
uppgift att infalla i Serbien, lyckades M.
okt.—nov. 1915 intaga hela landet. Aug.
1916 fick han befälet över den armégrupp,
vars mål var Rumäniens intagande, och
fälttåget där förde han till ett lyckligt slut. M.
kvarstannade som överbefälhavare,
sedermera generalguvernör, i Rumänien till
världskrigets slut. Då han skulle återföra de tyska
trupperna till hemlandet, blev han på
enten-tens tillskyndan kvarhållen och internerad (en
tid i Saloniki) till nov. 1919. M. åtnjuter
anseende som en bland Tysklands mest
framstående härförare under världskriget. Han har
utgivit »Schwarze Husaren» (2 dir, 1892).
Litt.: M. Luyken, »Generalfeldmarschall v. M.
Von Bukarest bis Saloniki» (1920). M. B-dt.
Ma’ckensen, Fritz, tysk målare (f. 1866).
Studerade i Düsseldorf, München och Berlin,
bosatte sig 1889 i byn Worpswede nära
Bremen och blev en av huvudmännen i den
s. k. Worpswedeskolan, vilken i tyskt måleri
vid 1800-talets slut representerade en äkta
»hembygdskonst», som sökt och funnit djup
och omedelbarhet i känsla och naturkaraktär.
M. målade med osökt allvar och enkelhet
bilder ur bondelivet med naturen som miljö (bl.
a. »Dibarnet», »Gudstjänst i det fria»,
»Sörjande familj») och utförde därjämte skulpturer
(»Gumma med get»). Han flyttade 1908 till
Weimar och blev 1910 dir. för akad. där.
Representerad i flera museer i Nordtyskland.
Litt.: R. M. Rilke, »Worpswede» (1910). G-g N.
Mackenzie [møke’nzi]. 1. Till storleken den
fjärde av Amerikas floder, med ett
flodområde av 1,770,000 kvkm och en längd av
4,040 km, avvattnar till Ishavet v. Kanadas
av Klippiga bergens högfjäll och dess
utlö-pare, de kanadiska prärierna och v.
Hudson-bay-platån uppbyggda sjörika område.
Källflöden, Athabaska river, kommer från
Klippiga bergen i s. v. Kanada liksom den till
storleken mäktigare bifloden Peace river. Fr.
h. infaller i den 7,500 kvkm stora
Athabaska-sjön Stone river från Wollastonsjön på
Hud-son-bay-platån. M. genomflyter därpå Stora
Slavsjön, som har en yta av 26,000 kvkm.
mottar från vänster från n. Klippiga bergen
Liard river och fr. h. avloppet från Stora
Björnsjön med en yta av 31,500 kvkm,
genombryter i trånga kanjondalar Klippiga bergens
nordligaste utlöpare och utmynnar med ett
stort delta i Ishavet. Med M:s lopp från s.
mot n. och det mäktiga istäckets tidigare
uppgång i s. inträffa ofta starka isdämningar
med därav föranledda översvämningar. I
övrigt har M. till följd av de stora sjöarnas,
skogarnas och sumpmarkernas reglerande
inverkan en jämförelsevis likformig
vattenfö-ring och är därför på långa sträckor en
betydelsefull trafikled. Floden är uppkallad
efter sin upptäckare, sir Alexander
Mackenzie (se d. o.). A-lW-n.
2. Distrikt i Nordvästterritorierna i
Kanada (se d. o.).
Mackenzie [moke’nzi], sir Alexander,
kanadensisk pioniär (1755—1820). Var från
1779 anställd som pälshandlande i v. Kanada
och upptäckte under sina resor 1789 den efter
honom uppkallade floden, som han följde till
Ishavet. 1792—93 nådde han som förste europé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
