Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madras - Madrass - Madrazo, familj - Madreporaria - Madreporskiva - Madresläktet - Madrid (provins) - Madrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Madrass—Madrid
588
äro omkr. 1,500. Utom kyrkor finnas
Fabri-eiusskolan, ett lägre läroverk för gossar (omkr.
600 elever), och högre folkskola för flickor.
Staden M. uppväxte kring Fort S:t George,
som anlades 1640 på ett åt Ostindiska
kompaniet av en infödd furste upplåtet område.
Det lydde först under kompaniets besittning
Bantam på Java men blev 1653 eget
presidentskap. 1746 intogs M. av fransmännen
under La Bourdonnais men återlämnades enl.
freden i Aachen 1748. Jfr W. Foster,
»Found-ing of Fort St. George» (1902). E. L-r; V. S-g.
Madra’ss, underlag i en säng; består vanl.
av bolstervar (el. säckväv), stoppat med tagel,
krollsplint, vadd, halm el. hö.
Madrazo [maöra’på], spansk
konstnärsfa-milj. José M. y A g u d o, målare och
grafiker (1781—1859), elev av J. L. David i
Paris, målade historiska scener och porträtt,
var dir. för konstakad. och för konstmuseet
i Madrid. Hans son Federico de M. y
Kuntz (1815—94) var på sin tid Spaniens
mest anlitade porträttmålare. Han studerade
först för sin fader, sedan för Ingres i Paris.
Efter faderns död efterträdde han denne som
dir. för Madrids konstakad. och Pradomuseet.
Madreporäria, zool., se K o r a 11 d j u r.
Madrepor skiva, zool., se Tagghud in g ar.
Madresläktet, Aspérula, hör till
krappväx-terna och avviker från mårorna genom sin
trattlika blomkrona. Omkr. 80 arter, de flesta
i Medelhavsländerna; i Sverige finnas 2, båda
omkr. 3 dm höga,
fleråriga örter med vita
blommor i täml. glesa,
toppställda knippen.
Myskmadran, A.
odorata, med vanl. 8—
10 lansettlika blad i
varje krans, växer
täml. sällsynt men
sällskapligt i lundar
och myllrika skogar
upp till Ångermanland
och Jämtland. Är som
torkad välluktande
(kumarinhaltig) och
brukas i Tyskland som
tillsats till vin
(»Mai-trank»; se d. o.).
Odlas även som
prydnadsväxt. Färgmad-ran, A. tinctoria, har
4—6 smalt jämnbreda
blad och växer på torra backar i kalktrakter,
företrädesvis i ö. Sverige, upp till Uppland.
Förr nyttjad som färgväxt (som krapp). G.M-e.
Madrid [maöri’ö], prov, i Spanien i n. v.
delen av Nya Kastilien, mellan Tajo och
Sierra Guadarrama; 8,002 kvkm, 1,159,866
inv. (1929); huvudstad: Madrid.
Madrid [maöri’ö], Spaniens huvudstad och
största stad, i n. v. delen av nykastilianska
högslätten vid Manzanares, ett tillflöde till
Tajos biflod Jarama; 816.928 inv. (1929).
Omgivningarna äro kala och ödsliga;
klimatet om sommaren hett och torrt, om
vintern kallt och blåsigt. M. har till största
delen karaktär av 1800-talsstorstad och
saknar i regel äldre byggnader och
minnesmärken. Stadens centrum och trafikmedelpunkt
är torget Puerta del Sol, uppkallat efter den
forna ö. stadsporten; därifrån utstråla breda
avenyer och gator åt alla håll. Mot n. ö. leder
Calle de Alcalä (med bl. a. konstakademien)
ut till den stora tjurfäktnings renan (Plaza
de Toros). Vid Plaza de Castelar korsas den
av »el Prado», M:s ståtligaste huvudgata med
vackra planteringar, palm- och cederalléer,
som under olika namn (Paseo del Prado, Paseo
de Recoletos, Paseo de la Castellana)
genomskär de ö. stadsdelarna. Vid denna el. i dess
nära grannskap ligga åtskilliga av M:s
förnämsta offentliga byggnader, ss. Pradomuseet,
spanska akademien, börsen,
nationalförsamlingens palats, krigsministeriet,
justitiepalat-set och nationalbiblioteket. ö. härom utbreder
sig den storslagna Parque de Madrid (el. el
Retiro), Madridbornas mest besökta
promenadplats, prydd av statyer, fontäner och
dammar. I n. ligga M:s nyaste partier kring
huvudgatorna Calle de Fuencarral och Calle
de Bravo Murillo. Kring gatorna Calle del
Arenal, Calle Mayor samt torget Plaza de la
Constituciön v. om Puerta del Sol kvarstå
M:s äldre delar. Den förstnämnda utmynnar
vid kungl. teatern i Plaza de Oriente, M:s
största torg. Här reser sig i fonden det 1738
—64 uppförda kungl. slottet (Palacio Real),
ett väldigt, rikt utsmyckat komplex; v. härom
den vackra Parque de Alfonso XII (Campo del
Moro); i n. och n. ö. hovstallet,
senatspalat-set och universitetets huvudbyggnader. Vid
Calle Mayor märkas stadshuset, rådhuset och
nya katedralen (Nuestra Senora de la
Almu-dena; ofullbordad, påbörjad 1895), längre i s.
kyrkorna San Francisco el Grande och San
Isidro el Real (från 1600-talet). Längst i s. ö.
ligger Spaniens blivande panteon, Basilica de
Nuestra Senora de Atocha (under byggnad).
M. är Spaniens främsta kulturcentrum.
Bland undervisningsanstalter märkas
universitetet (Universidad central de Espaha), flyttat
till M. 1836 från Alcalä de Henares, med 5
fakulteter och omkr. 9,000 stud.,
veterinärinstitutet, lantbruksinstitutet, olika
utbild-ningsanstalter för ingenjörer m. m.;
astronomiskt och meteorologiskt observatorium.
Berömdast bland de talrika museerna är
Pradomuseet, ett av Europas främsta tavelgallerier,
med omfattande samlingar av spanska,
italienska och nederländska mästare. Dessutom
märkas kungl. rustkammaren (Real Armeria),
artillerimuseet (stora vapen- och
trofésamlingar), arkeologiska nationalmuseet (i
nationalbiblioteket) och naturhistoriska museet.
De största biblioteken äro nationalbiblioteket,
universitetsbiblioteket och det kungl.
privatbiblioteket. — M. är inre Spaniens viktigaste
järnvägsknut och främsta handelscentrum;
där ha i nyare tid även uppstått åtskilliga
industrier (för närings- och njutningsmedel,
möbler, lyxartiklar, maskiner, elektrisk
materiel o. s. v.). Trafiken inom staden
om-besörjes av ett vitt förgrenat spårvägsnät
och sedan 1919 av ett system av
underjordiska järnvägar (Metropolitano Alfonso XIII).
Dricksvatten fås genom Canal de Isabel II
(76 km) från Lozoyadalen i Sierra
Guadarrama. M. är Nya Kastiliens och prov. M:s
huvudstad samt säte för patriarken över
Västindien och en biskop. S. F.
Historia. M. omtalas först på 930-talet och
var då ett moriskt fäste (Madjrit). Från mo-
Myskmadra, Aspérula,
odorata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
