Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madison square garden - Madjarer - Madoera - Madonna - Madras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Madjarer—Madras
586
ral park i New York. Den
nya byggnaden, som
uppfördes 1925—26, rymmer 20,000
åskådare.
Madjärer, se Ungrare.
Madoera [madö’ra],
nederl.-ostind. ö, skild från östligaste
Java genom det i sin
smalaste västra del 3 km breda
Madoerasundet; 5,474
kvkm, 1,801,384 inv. (1927).
över ön gå i v.—ö.
riktning en ö. fortsättning av
ö. Javas nordliga bergsstråk.
M. bildar med Java ett
re-sidentskap i Nederl. Indien;
se Java. Största staden är
Sampang (13,610 inv. 1927),
på sydkusten.
Mado’nna (av it. ma, min,
och do’nna, fru), it., numera även i Italien
uteslutande om jungfru Maria; bild av henne;
jfr Mariabilder.
Madras [eng. modrä’s]. 1. Britt.-ind.
provins och presidentskap, omfattande sydligaste
Främre Indien, Malabarkusten till 14° n. br.
samt hela Koromandelkusten och kustlandet
längs Bengaliska viken till ung. 20° n. br. (se
kartan vid art. Indien); 368,453 kvkm,
42,318,985 inv. (1921; 114 inv. per kvkm),
varav 89 % äro hinduer, 7 % muhammedaner
och 3 % kristna. Till M. anslutna lydstater
äro Travancore, Cochin m. fl. om tills. 27,702
kvkm med 5,460,312 inv. (1921; 198 inv.
per kvkm). Presidentskapets huvudstad är
Madras. Längs kusterna fruktbara slätter,
vidsträcktare på ö. kusten. Från v. kusten
resa sig brant V. Ghats, som inåt land
begränsa den 300—900 m höga platån. Denna
höjer sig i s. till Nilgiribergen, skilda genom
en bred dalsänka från de sydligare
Carda-mombergen med Sydindiens högsta berg,
Ana-malai, 2,694 m ö. h. Platåns ö. avslutning
bilda ö. Ghats, som övergå i kustslätten.
De flesta floderna rinna mot Bengaliska viken.
Godavari, Kistna och Cauvery äro störst och
bilda stora deltan.
V. kusten, som utsättes för
sydvästmonsu-nen, har rikligt med regn (årsnederbörden i
Mangalore är 3,300 mm, i Cochin 2,900 mm).
Platån, som ligger i regnskugga, har, liksom
ö. kusten, ringa nederbörd och stark torka
under sommaren. Landskapet Karnatik
saknar 3—4 mån. regn och har torrtid mitten av
dec.—juni, men okt.—mitten av dec. bringar
nordöstmonsunen regn. Ung. 28,280 kvkm av
M. voro 1927 konstbevattnade.
Jordbruk är huvudnäring och sysselsätter
71 % av befolkningen. Det viktigaste
sädesslaget är ris. I vissa trakter äro bönor,
jordnötter och andra oljeväxter, indigo och
sockerrör av stor betydelse. I torrare trakter
odlas bomull, tobak i Godavaris delta samt i
distr. Madura och Coimbatore, i de lägre
bergstrakterna te, kaffe och kinabark. Omkr.
20 bomullskvarnar med ung. 35,000 arb.
finnas i M. Industrien omfattar vidare olje- och
repslagerier, gummifabriker, tegelbruk och
garverier. Skogsbruket (teak-, ebenholts-,
rosen- och sandelträd; skogbärande areal
utgjorde 48,779 kvkm 1927) spelar en ej
obetydlig roll. Järn och kol finnas; manganmalm
Utsikt över George town i Madras.
och bauxit brytas vid Vizagapatam. M. lider
brist på goda hamnar. Utom Madras ha
endast Tuticorin vid Manarbukten, hamnarna i
Godavarideltat och Cälicut på Malabarkusten
någon betydelse. Järnvägsnätet är väl
utvecklat och har sitt centrum i staden M.
Om M :s styrelse se Indien, sp. 520 och
521. Till presidentskapet M. räknas även
Lackadiverna (se d. o.). Befolkningen är
dra-vidisk (se vidare Indien, sp. 513). 78 %
av befolkningen tala tamil el. telugu, de
övriga malayälam, kanaresiska o. a. språk.
2. Huvudstad i presidentskapet M., vid
Bengaliska viken; till folkmängden Indiens
tredje stad, med 526,911 inv. (1921), därav
53,163 muhammedaner och 44,161 kristna.
Stadsområdet är mycket vidsträckt och
antager ofta en lantlig karaktär. George town
(förr Black town) är den tätt befolkade
han-delsstadsdelen med affärshus och
hamnanläggningar. S. därom ligger vid stranden
Fort S:t George med den europ.
militärförläggningen, arsenal och S:t Mary’s church,
den första engelska kyrkan i Indien (uppförd
1678—80, restaurerad 1759). Fästningen
stöter intill den lilla Cooum river. På motsatta
sidan av floden ligga regeringsbyggnaderna.
Härifrån går mot s. v. Mount road, vid el.
nära vilken de förnämsta hotellen och
butikerna ligga. Från fästningen leder den
ståtliga strandpromenaden Marina åt s. till den
rom.-kat. katedralen San Thomé, gr. av
portugiser 1504, ej långt från floden Adyars
utlopp i havet. De europ. förstäderna ligga v.
om George town och längst i söder.
M:s industri är obetydlig. Bomullskvarnar,
maskin-, cement- och cigarrfabriker finnas.
M. är ett betydande järnvägscentrum.
Hamnen, på vilken stora summor nedlagts, är en
av Indiens främsta, över den gå 46 % av
presidentskapets sjöfart. Importens och
exportens värde 1927—28 utgjorde 477 mill.
rupier. Största exportartiklar äro hudar och
skinn, oljefrön, bomull, krom och mangan.
M. är säte för en rom.-kat. ärkebiskop och
en anglikansk biskop samt en överdomstol.
M:s univ. grundades 1857. I M. finnas
många missionsskolor, Presidency college,
teknisk och veterinärskola m. fl. skolor. Svenska
kyrkans mission övertog här 1915 den av
dansk-halleska missionen 1728 grundade
missionsverksamheten. Församlingsmedlemmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
