Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Madrigal—Madsen
590
rerna togs det 1083 av Alfons VI av
Kasti-lien. Sedermera anlades där ett kungl.
jaktslott, men betydenhet fick orten först då
Karl V (I) började residera där. Filip II
gjorde 1560 M. till sitt rikes huvudstad och
enda hov (unica corte). I M. slöts 1526 fred
mellan Karl V och Frans I, och där avslöts
3 juli 1880 en konvention om utlänningars
ställning i Marocko. — Litt.: O. Jürgens,
»Spanische Städte» (1926; med bibliogr.); N. C.
Les, »Noticiero-gufa de M.» (1930). J. F. N.*
Madrigal (it. madriga’le). 1. (Litt.) Äldst
en folklig visa, regelbands m. på 1300-talet i
konstpoesien som en åtta—elvaradig dikt av
elvastaviga verser med bestämd rimföljd.
Senare blandades sju- och elvastaviga verser,
och dikten skulle löpa ut i en poäng (så även
i Frankrike, Tyskland o. s. v.). R-n B.
2. (Mus.) En musikalisk konstform, först
utbildad på 1300-talet, vanl. trestämmig med
en sjungen och två spelande stämmor. Efter
att under 1400-talet ha föga odlats upptogs
den ånyo på 1500-talet och blev då den
världsliga konstsångens främsta form med rik
polyfon stämflätning utan instrumentalt
ackompanjemang. Under glanstiden 1560—90
skre-vos m. bl. a. av O. Lasso, G. Gabrieli och
Luca Marenzio, med vilken sistnämnde
kompositör den nådde sin kulmen. Då man under
1800-talets senare hälft ånyo begynte odla a
cappellasången, sjöng man med särskild
förkärlek m., och »madrigalsällskap» har blivit
beteckningen för en blandad kör, som
företrädesvis odlar 1500-talets lärda a
cappella-sång. T. N.
Madrilena [maörilä’nja], eg. »den
madrid-ska», spansk eldig nationaldans.
Madsen, Andreas Peter, dansk
målare, arkeolog (1822—1911), målade husdjur i
det fria samt väggbilder (i Landbohöjskolen
och i zoologiska museet). M. utförde
dessutom förtjänstfulla avbildningar i
kopparstick av danska fornminnen. Han utgick som
frivillig i kriget 1848, blev officer och tog
avsked som kapten vid slutet av 1864. G-gN.
Madsen, Karl Johan Vilhelm, dansk
konstförfattare och museichef (f. 1855 22/3), son
till A. P. M. Studerade måleri vid akad. i
Köpenhamn samt i Paris för Géröme 1878—
79. Målade i
hemlandet figur, landskap —
även Skagenmotiv —,
stadsbilder, övergick
till konstforskning och
kritik och blev den
unga friluftskonstens
förste litteräre
förkämpe i Danmark. M.
har skrivit »Japansk
malerkunst» (1885),
»Hollands
malerkunst», 1 (före
Rem-brandt; 1891), »Studier
fra Sverig»
(huvud
sakligen om holländsk konst; 1892), vidare
omfattande och grundliga monogr. över J. T.
Lundbye (1895) och W. Marstrand (1905),
flera kapitel i samlingsverket »Kunstens
historie i Danmark», som han redigerade 1901
—07, dessutom »P. C. Skovgaard og hans
sön-ner» (1918), »J. Th. Lundbyes
dagbogsobteg-nelser» (s. å.), »Corot» (1920), monogr. om
nederländsk målarkonst på 1600-talet (på sv.
1926) samt »Skagens malere og Skagens
museum» (1929). Samtidigt arbetade M. mycket
för Köpenhamns konstmuseum, där han blev
assistent 1895 och inspektör 1900 samt var
dir. för målningssamlingen 1911—25. Som ett
erkännande för M:s utmärkta
nydaningsar-bete överlämnades till honom på museets
100-årsdag 1924 »Festskrift til K. M.»
(Kunst-museets Aarsskrift 1921—1923). Förutom
kritiska kataloger över statens samlingar utgav
han 1911 »Målerier af Rembrandt og hans
elever i den kongelige malerisamling». M.
blev fil. hedersdr i Lund 1918. G-gN.
Madsen, Mogens (lat. Magnus Matthiæ),
dansk biskop, historiker (1527—1611). M. blev
1589 biskop (superintendent) i Lund. Han
skrev bl. a. »Regum Daniæ series» (delvis tr.
av H. F. Rördam i »Historiske kildeskrifter»,
2: 2, 1887), kännetecknad av begynnande
källkritik, och »Episcoporum ecclesiæ Lundensis
series» (utg. 1710 av Th. Bartholin) med
värdefulla bidrag till Lunds stifts historia. M:s
beskrivningar över skånska städer äro tr. i
Rördams ovannämnda verk, 2: 2 (1887), som
även innehåller M:s självbiografi. B. H-d.
Madsen, Thorvald Johannes M
a-rius, dansk läkare och bakteriolog (f. 1870),
son till V. H. O. M. Blev föreståndare för
danska statens seruminstituts laboratorium
1902 och institutets dir. 1909. M:s förnämsta
vetenskapliga forskning rör
serumimmunite-ten, särskilt difterigiftet. Särdeles
uppmärksammat blev hans i samarbete med S.
Arrhe-nius utförda arbete »Physical chemistry
app-lied to the study of toxins and antitoxins» (i
festskrift vid invigningen av danska statens
seruminstitut, 1902), varvid den fysikaliska
kemiens metoder först prövades i
tillämpningen på serumterapien. M. är sedan 1921
president för Nationernas förbunds
hygienkommitté. Han blev led. av sv. Vet.-akad.
1915. (Ljd.)
Madsen, Victor Christian, dansk
geolog (f. 1865). Blev fil. dr 1895, assistent vid
Danmarks geol. undersökning 1889,
statsgeo-log där 1892 och utnämndes 1917 till dir. för
denna institution. — M:s vetenskapliga
arbeten behandla väsentligen kvartärtidens
avlagringar i Danmark; M. har även idkat en
betydande populärvetenskaplig verksamhet,
särskilt i Folkeuniversitetsforeningen, samt
är sedan 1924 red. av Frem. K. A. G.
Madsen, Vilhelm Herman Oluf,
dansk officer (1844—1917). Avancerade 1903
till generalmajor vid artilleriet. 1868—
96 var M. lärare vid officersskolan. Han var
en framstående teoretisk matematiker samt
en betydande teknisk begåvning, och han
gjorde flera uppfinningar på artilleriets
område, främst det danska rekylgeväret (1885;
se Kulspruta, sp. 266) och en
avstånds-mätare med vertikal basis (1870). M:s
rekylgevär (lätt kulspruta) har kommit till
vidsträckt användning bl. a. i Sverige på
flygbåtar och undervattensbåtar. 1901 inträdde
han. i den första vänsterministären som
krigsminister; han var vänsterman och ivrig
för-svarsvän, och han sökte med kraft
demokratisera hären, samtidigt som han fasthöll vid
nödvändigheten av att bevara och utveckla
Köpenhamns befästningar. Under striderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
