Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Madsen-Mygdal—Madvig
592
Tempel i Madura.
härom bragte M:s oförsiktighet honom själv
och ministären på fall (1905), varefter han
blev chef för gradmätningen. 1909—10 var
han led. av folketinget. P. E-t.
Madsen-Mygdal, Niels Peter, dansk
politiker (1835—1913). Tog skollärarexamen
1855 och var lärare i Mygdal vid Hjörring
1862—1902. M. var 1882—1913 led. av
landstinget, tillhörde Bergska vänstern, från 1895
vänsterreformpartiet och var en av dess
referenter i tinget men bröt sig ut ur partiet
under behandlingen av försvarslagarna 1909,
enär han var emot upprätthållandet av
Köpenhamns befästningar. Han tillhörde
därefter radikala vänstern. M. utgav »Politiske
oplevelser» (1912). P. E-t.
Madsen-Mygdal, Thomas, dansk
lanthus-hållare och politiker (f. 1876), son till N. P.
M. Tog skollärarexamen 1896,
lantbruksexa-men 1902, var jordbrukskonsulent 1903—07,
föreståndare för
Da-lum lantbruksskola
1908—20 och har
sedan varit godsägare.
Under världskriget
var M. en av de
ledande i arbetet för
att trygga exporten
av jordbrukets alster.
1920—24 var han
jordbruksminister i
Neergaards ministär
samt 1926—29
stats-och jordbruksminister.
Från 1929 är han
for
mand iför vänstern. M. är
huvudrepresentanten i Danmark för det utpräglat agrariska
fasthållandet vid frihandel, fri konkurrens och
nedskärning av de sociala utgifterna. 1920—
25 var han led. av landstinget; han är från
1926 medlem av folketinget. P. E-t.
Madura [eng. mä’djore], distriktshuvudstad
i britt.-ind. presidentskapet Madras, vid
floden Vaigai; 138,894 inv. (1921), därav 10,298
muhammedaner och 7,332 kristna. I stadens
mitt ligger ett praktfullt éivatempel. Livlig
handel med bomull; muslinsväverier. I M.
anlade Leipzigmissionen 1874 en station, som
1901 övertogs av Svenska kyrkans mission.
Den har kyrka, högre gossläroverk med omkr.
500 elever, högre folkskolor och skolhem. M.
är medelpunkt för den amerikanska
missionen i s. Indien.
Madürafot, av mögelliknande svampar
förorsakad sjukdom i foten, uppträdande hos
infödingarna i Indien, särskilt i Madura. Den
består i inflammation och karies (röta) i fotens
småben, med varbildning, fistlar m. m. Ljd.
Maduro [mado’rå], sp., mogen, mörk. Namn
på cigarrer med mörkt täckblad.
Madvig, Johan Ni c o 1 a i, dansk filolog
och politiker (1804 7/8—86 12/i2). Blev 1828 fil.
dr och lektor vid Köpenhamns univ. samt var
1829—79 prof, i klassisk filologi, 1832—48
tilllika universitetsbibliotekarie och 1848
—74
undervisningsin-spektör för de lärda
skolorna. Från 1867
var M. president för
Videnskabernes
sel-skab och från 1876
dir. för
Carlsbergfon-den. Hans säkra
minne, stora kritiska
begåvning och väldiga
arbetskraft gjorde
honom till en
framstående klassisk filolog.
Han utgav en rad grundläggande kritiska
arbeten, särskilt om Cicero och Livius; han
kommenterade bl. a. Ciceros tal mot Verres,
utgav flera av hans andra tal och presterade
i sin uppl. av »De finibus bonorum et
malo-rum» (1839) ett exegetiskt mönsterverk.
Livius behandlade han textkritiskt i
»Emenda-tiones Livianæ» (1860) och utgav 1861—66
hans verk. M:s »Latinsk sproglære» (1841;
många uppl.) och »Græsk ordföjningslære»
(1846) voro grundläggande för sin tid. Mindre
studier och avh. samlade han i »Adversaria
critica» (3 bd, 1871—84), »Opuscula
academi-ca» (2 bd, 1834—42) och »Kleine philologische
Schriften» (1875). Han utgav även »Den
romerske stats forfatning og förvaltning»
(1881—82).
Som politiker var M. verksam från 1848,
var led. av den grundlagstiftande
riksförsamlingen och 1848—51 minister för kyrko- och
undervisningsdep. Han genomförde en
ordning för de lärda skolorna, som bestod till
1871. M. var nationalliberal men med stor
självständighet i sina åsikter, önskade ett
enkammarsystem och var anhängare av
Sles-vigs delning. 1853—74 var han med ett kort
avbrott medlem av landstinget och spelade en
ledande roll i viktiga sakliga frågor. 1856—
63 var han president i riksrådet. Under sina
sista år uppträdde han upprepade gånger mot
den Estrupska politiken. Som personlighet,
vetenskapsman och politiker präglades M. av
orubblig sanningskärlek och respekt för
sakskäl. Hans insats i praktisk politik försvå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
