- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
681-682

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

681

Malajiska rasen—Malajiska öarna

682

Sundanesisk malajflicka. Dajakyngling och dajakflicka. Malaj från Formosa.

4) Celebesgruppen med bugineser och
ma-kassarer.

5) Borneogruppen med de bekanta
daja-kerna, kenyah- och kayanfolken,
kalamantau-stammarna m. fl.

6) Formosas urinvånare.

7) Tagalafolken på Filippinerna.

8) Hova och närsläktade stammar på
Madagaskar. Man talar även om primitivmalajer,
varvid man förstår de lägst stående skikten
av den malajiska folkstocken. Dit föras folk
sådana som jakun, mantra, besisi och »blandas»
på malajiska halvön, orang-benua på
Riouw-arkipelagen, orang-mamak, lubu, talang och
kubu på Sumatra, vilka alla synas blandade
med weddoida folkelement. Även punan- och
bukitaustammarna på Borneo äro påtagligen
primitivmalajer, till vilka även föras
»orang-laut» el. havszigenare. Med sina primitiva
farkoster draga dessa omkring över hela
ostindiska arkipelagen. — De sistnämnda sju
gruppernas folk tala i regel sina egna språk,
i stort sett baserade på malajiska. E. Mj.

Malajiska rasen, se Människoraser.

Malajiska skyddsstaterna, se F e d e r e r
a-de malaj staterna.

Malajiska språket och litteraturen. De
egentliga malajernas (se Malajer) språk,
urspr. hemmahörande på Sumatra och delar
av Malackahalvön, har sedan 1200-talet spritt
sig över stora delar av den ö. arkipelagen
och blivit ett ytterst viktigt handels- och
sam-färdsspråk i Östasien. Malajiskan, varav
verkligt gamla texter ej finnas, har väl från
början utbildats till litteraturspråk under
indiskt inflytande och har upptagit en stor
mängd väl bevarade sanskritiska lånord.
Under islams påverkan har det senare antagit
arabiskt alfabet — utvidgat med tecken för
malajiskans säregna ljud -— och upptagit
arabiska och persiska, senare även tamuliska och
portugisiska lånord i rätt stor utsträckning.
Accenten ligger på penultima. Ordstammarna
äro i regel tvåstaviga och användas utan yttre

åtskillnad som nomen, verb el. partikel.
Genus, numerus och kasus saknas, och
ordstammarna äro i regel kollektiva till sin betydelse,
varför en- och flertal måste utmärkas genom
prefigering av sa-, »en», el. reduplikation
(räja-räja, »konungar»). Verbet saknar
särskilda tempus — vilka utmärkas genom
ad-verbiala tillägg —, modus och personer men
har en stor rikedom på avledda stammar.

Den malajiska litteraturen är till omfånget
betydande. Av poetisk litteratur märkas dels
en mängd alster efter rent arabiska mönster,
dels malajiska, genom javansk förmedling
uppkomna efterbildningar efter delar av de stora
indiska eperna Mahäbhärata och Rämäyana,
dels malajiska, genom javansk förmedling
upp-diga, rimmade strofer av erotiskt el.
epigram-matiskt innehåll, och gurindam, tänkespråk
o. s. v. i tvåradiga, rimmade strofer. Av
prosalitteratur föreligga dels massor av
krönikor, en mängd s. k. Hikäyäts, och mycket
spridda översättningar och omarbetningar av
indiska fabelverk, »Sukasaptati»
(Papegoj-boken), »Pancatantra» (se d. o.) och dess
arabiska utlöpare »Kallla wa-Dimna» (se d. o.)
o. s. v. N. T. översattes till malajiska 1668,
hela bibeln 1733.

Litt.: Jfr grammatikor av J. J. de
Hollan-der (6:e uppl. 1893), W. Maxwell (1882), Ch.
A. van Ophuysen (1910; 2:a uppl. 1915) m. fl.;
lexika av F. A. Swettenham (2 bd, 1886—87),
Ph. S. van Ronkel (1918), R. O. Winstedt
(ordböcker 1914 och 1920) m. fl. Om litteraturen
se »Encyclopædie van Nederlandsch-Indie», II
(1918), s. 597. J. Ch-r.

Malajiska öarna, även kallade Indiska
arkipelagen, Insulind e,
Indonesien, Australasien, Malaisien el.
Sundaöarna, omfatta övärlden mellan
s. ö. Asien och Australien; omkr. 2,05 mill.
kvkm med mer än 60 mill. inv. öarna kunna
indelas i tre grupper: den inre i v.,
omfattande Sumatra, Java, Små Sundaöarna ö. om
Java; den mellersta: Borneo, Celebes med
an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free