Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Malfors kraftverk—Malin
696
ibland även Sverige, söker man skydda sig
däremot genom att kontrollera el. förbjuda
import av potatis från länder, där detta
skadedjur förekommer. Inomhus är särskilt k 1
ä-desmalen el. fjädermalen, Tineola
biselliella, fruktad som ett svårt skadedjur på
ylle, pälsverk m. m. Den har glänsande,
enfärgat grågula framvingar med en spännvidd
av 10—15 mm. Den centimeterlånga larven
är smutsvit med brunaktigt huvud och lever
i en av en tunn och skör vävnad förfärdigad,
rörformig gång. Som svåra skadedjur
uppträda stundom även larverna av p ä 1
s-m a 1 e n, Tinea pellionella, och
tapet-m a 1 e n, Trichophaga tapetiella, vilkas
levnadssätt i mycket överensstämmer med
klä-desmalens. Den förra, som är av samma
storlek som klädesmalen, har svagt glänsande,
gråvita el. gulaktiga framvingar med några
få svarta punkter, den senare, vars spännvidd
kan uppgå till omkr. 24 mm, har gråaktiga
framvingar med ett stort och skarpt
begränsat, brunviolett rotfält. Mot dessa skadedjur
ha många medel blivit försökta; tyvärr ha
dock de flesta visat sig odugliga. Gångkläder
o. dyl. torde emellertid bäst skyddas genom
att efter grundlig piskning och rengöring
inneslutas i täta papperspåsar. — Som
skadedjur i kvarnar och magasin må slutligen
nämnas k o r n m a 1 e n (se d. o.). O. A-g.
Malfors kraftverk, ett statens kraftverk,
som enl. beslut vid 1930 års riksdag skall
utföras i Motala ström mellan Norrbysjön och
Roxen för tillgodogörande av där befintliga 4
fall, näml. Råby på 7 m, Ljung på 9 m
samt Jacobslund och Malfors på tills.
12 m. Den totala fallhöjden blir således 28
m, och medelvattenmängden är 43 kbm per
sek. Utbyggnaden planeras för 90 kbm per
sek. i två aggregat på tills. 19,800 kw och
beräknas kosta 9,8 mill. kr. — Det strax
nedanför Malfors belägna fallet vid Nykvarn
(4 m) torde, såsom hittills, komma att
tillgodogöras för sig. Därvarande anläggningar,
som ägts av Linköpings stad, ha förvärvats av
staten liksom även den Motala ströms
kraft-a.-b. tillhöriga kraftstationen vid Näs med
5,2 m fallhöjd mellan Boren och Norrbysjön,
varigenom staten kan reglera
vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern och
Roxen. Bg.
Malga’sser, Malga’ssiska, se
Madagaskar, sp. 577.
Ma’lgomaj, långsträckt insjö i Lappland,
Vilhelmina socken, på övergången mellan
siluren på s. och urberget på n. stranden; 96
kvkm, 341 m ö. h., 117 m djup. Genomflytes
av Ångermanälven.
Malherbe [malä’rb], Frangois de, fransk
skald (1555—1628). Född i Caen, trädde M.
efter grundliga universitetsstudier i tjänst
hos hertigen av Angoulème och levde sedan
omväxlande i Provence och sin normandiska
hembygd, tills han 1605 knöts vid Maria av
Medicis vittra hov och blev bofast i Paris. Han
stod högt i gunst även hos Henrik IV, som
han hyllat i flera poem, och han gjorde till sin
uppgift att i språkets och poesiens värld
genomföra det nationella enhetsverk, som »le
bon roi Henri» gjort till sitt politiska mål.
Den Ronsardska skolans fritt växande, av
latinismer, italianismer och provinsialismer
överflödande språkskatt fick vidkännas en
sträng och målmedveten beskärning, som
också gick ut över renässansens metriska
självsvåld. Detta puristiska reformarbete, som
likväl hade en
övervägande negativ
karaktär, var en nödvändig
förutsättning för
klassicismens uppkomst,
ehuru den närmaste
följden blev ett
fullkomligt utsinande av
en förut rikt flödande
lyrisk ådra. M:s egen
alstring, huvudsaki.
lovdikter till furstliga
personer el.
sorge-kväden vid någon
anförvants död, är
yt
terst sparsam och föga njutbar; mer än
formell otadlighet finner man dock i hans
berömda »Stances ä M. du Périer sur la mort
de sa fille» (omkr. 1605). Sina språkliga
och metriska principer framlade M. särskilt
i en handskriven kritisk kommentar till Des
portes’ poetiska verk. I samlat skick ut
kommo hans egna dikter först 1638. Den efter
hans död grundade Franska akad. upptog
hans krav på sanning, klarhet och förnuft som
poesiens ledstjärnor, och Boileau gav honom
betyg som den förste franske skald, värdig
att tjäna som mönster för efterkommande.
M:s »Oeuvres complètes» utgåvos 1862—69 i
5 vol. Litt.: G. Allais, »M. et la poésie
fran-gaise ä la fin du XVI:e siöcle» (1891); F.
Brunetière, »La réforme de M.» (i Revue des
Deux Mondes 1892); A. Counson, »M. et ses
sources» (1904). Kj.S-g.
Malheur [malo’r], fr., se Malör.
Malhone’tt, ohederlig; opassande.
Malibran [malibrä’], Marie (Maria F
e-1 i c i tå), f. Gar cl a (sed. o.), fransk
operasångerska, kontraalt
(1808—36). Sjöng vid
tidiga år i Amerika,
gifte sig 1826 med
köpmannen M.
Malibran i New York,
skilde sig året därpå
och återkom till
Europa, där hon med
stigande rykte sjöng i
Paris 1827 och 1828.
På 1830-talet var hon
en av samtidens allra
främsta sångerskor
och uppträdde med
exempellös framgång i Paris, London, Neapel,
Milano o. s. v. Hon blev 1836 g. m. violinisten
Ch. de Bériot men dog efter några månader.
Malice [mali’s], Maliciös, se Malis.
Malietoa, konung på Samoaöarna (se d. o.).
Mali’gn, elakartad, motsats till b e n i g n,
godartad. Bägge uttrycken brukas numera
nästan uteslutande om svulster.
Malin, A ar no Henrik, finländsk
biblio-teksman (f. 1892), sedan 1930 bibliotekarie vid
Helsingfors univ.-bibl. M. disputerade 1925 på
avh. »Der Heiligenkalender Finnlands» och
blev 1926 docent i medeltidens latinska
litteratur. Han har publicerat flera uppsatser i
Finlands medeltidshistoria. H. E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
