Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malines - Malingsbo - Malinov, Alexander - Malinowsky, Bronislaw - Malipiero, Francesco - Malis - Malissorer - Maljavin, Filipp - Malkolm - Mall - Mallad bredd el. Mallbredd - Mallarmé, Stéphane - Mallat djup el. Malldjup - Mallefille, Jean Pierre Félicien - Malleolus - Mallet, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Malines—Mallet, F.
698
Malines [mali’n], se Mechelen.
Malingsbo, Dalarnas sydligaste socken,
Västerbergslags tingslag, kring Övre och Nedre
Malingsbosjöarna, n. Långvattnet m. fl. sjöar
i Hedströmmens övre lopp; 137,25 kvkm, 636
inv. (1930). Höglänt bergslagsbygd. 312 har
åker, 10,096 har skogsmark. I socknen de
forna järnbruken M. och Nyfors från
1600-talet; de ingingo i Klotverken (se d. o.).
Pastorat i Västerås stift, Norrbärke kontrakt.
Ma’linov, Alexander, bulgarisk
politiker (f. 1867). Verksam som jurist, invaldes han
1901 i sobranjen, där han tillhörde
Karave-lovs »demokratiska» parti. M. var
ministerpresident jan. 1908—mars 1911 (se
Bulgarien, sp. 220 f f.). Motståndare till
Bulgariens anslutning till centralmakterna under
världskriget, bildade han efter Radoslavovs
fall i juni 1918 det nya kabinettet, vilket
efter nederlaget i sept. underkastade sig
en-tentens villkor för vapenstillestånd; han
avgick i nov. s. å. (se Bulgarien, sp. 222).
Han förblev emellertid ledare för det
»demokratiska» partiet. H. B-n.
Malinowsky, B r o n i s 1 a w, engelsk
etnolog av polsk börd (f. 1884). Prof, i
antropologi (här med innebörden etnologi) vid
Londons univ. M. har gjort omfattande
undersökningar på Nya Guinea och i n. ö.
Mela-nesien samt utgivit talrika avh. i etnologi,
särskilt banbrytande i fråga om magi och
sexualliv. Rbg.
Malipie’ro, Francesco, italiensk
tonsättare (f. 1882), elev av E. Bossi. Blev 1921
kompositionslärare vid konservatoriet i Parma
och är en av de ledande tonsättarna av
modern skola i Italien. M. vann först rykte
genom den symfoniska dikten »Impressioni dal
vero» (1911; 2:a delen 1920). Av senare verk
märkas orkesterstycket »Illustrazione
sinfo-nica» (1920), mysteriet »San Francesco
d’As-sisi» och körverket »La principessa Ulalia»;
därjämte operor och baletter. T. N.
Malls (fr. malice), elakhet, förtal. —
Maliciös (-tios), elak, försmädlig.
Malissorer, en nordalbansk folkstam.
Malja’vin, F i 1 i p p, rysk målare (f. 1869),
bondson, väckte vid sekelskiftet uppseende
genom genrebilder av flammande koloristisk
hållning, särskilt »Skrattet» (fem rödklädda,
skrattande bondflickor, i naturlig storlek), i
det moderna museet i Venezia, samt
»Bojardam i festdräkt». G-gN.
Ma’lkolm, se M a 1 c o 1 m.
Mall. 1. Ritmall, tunn träskiva med
krok-liniga kanter. Nyttjas för att uppdraga
kroklinjer.
2. Fartygsmall, efter utslagsritningen gjorda
träribbor, efter vilka böjda eller skeva
far-tygsdelar arbetas och givas sin rätta form. —
S k e v m a 11, instrument för mätning och
överflyttning av »skevningar» (vinklar). Ax.L.
Mallad bredd el. M a 1 1 b r e d d, ett
fartygs största bredd, mätt på ytterkanten av
spant eller timmer.
Mallarmé, Stéphane, fransk skald (1842
18/3—98 8/a). Född i Paris, förtjänade M. ett
knappt bröd som lärare i engelska; tidtals
redigerade han också en mondän
damtidskrift. M. har övat starkt inflytande på
fransk poesi intill våra dagar, mindre genom
sin tryckta alstring, som är ytterst sparsam
Stéphane Mallarmé. Målning av É. Manet.
— utom prosafragment knappt några hundra
vers —, än genom sina ryktbara
tisdagsmot-tagningar (från 1885) vid Rue de Rome, där
hela den yngre litterära världen infann sig
för att lyssna till mästarens muntliga
förkunnelse. Först genom M. förvandlades
symbolismen (se d. o.) till en fast doktrin,
avseende att göra poesien till ett rent
musikaliskt uttryck för ett förfinat, ofta exklusivt
känslo- och stämningsliv utan hänsyn till
hävdvunna språkriktighetskrav. Han
debuterade i Parnassens organ, där han bl. a.
publicerade sin berömda eklog »L’après-midi d’un
faune» (1876; »förspel» av C. Debussy 1892),
men skilde sig sedan från denna krets. 1887
utkommo hans »Poésies complètes» (ny,
utvidgad uppl. 1899), 1893 ett urval »Vers et
prose» (många nya uppl.), som rymmer hans
bästa saker, och 1920 en postum samling
»Vers de circonstance». Spridda glimtar av
sin originella konstuppfattning har han
meddelat på en klar och ädel prosa i flera
arbeten: »Pages» (1891), »La musique et les
lett-res» (1894) och »Divagations» (1897). M:s rykte
har efter hans död varit i ständigt stigande.
Se monogr. av A. Mockel (1899), H. de
Rég-nier (1912), A. Thibaudet (1913; ny uppl. 1927)
och J. Royère (1927); kritiska studier av hans
lärjunge P. Valéry i »Variété II» (1929). Jfr
uppsats i Ord och Bild 1906 av A. Österling,
som översatt dikter av M. Kj. S-g.
Mallat djup el. M a 11 d j u p, ett fartygs
djup, mätt på halva fartygslängden från
överkant av däcksbalk i sidan i översta
däcket (i fråga om odäckat fartyg från
relingens underkant) till överkant av kölen
beträffande järnfartyg och till skärningen
utvändigt mellan kölen och förlängningen av
bottnens raka del beträffande komposit- eller
träfartyg. Ax. L.
Mallefille [malfi’j], Jean Pierre F é 1
i-c i e n, fransk författare (1813—68). M. var
född på Mauritius, fick sin bildning i Paris
och vann tidigt framgång med dramer och
romaner. Bland de förra märkas »Le paysan
des alpes» (1837; »Fiat justitia!», uppf. 1853)
samt lustspelet »Le coeur et la dot» (1862;
»Kärlek och pengar», uppf. 1853).
Malle’olus, lat., fotknöl. Se Ankel.
Mallet [malä’t], Fredrik, astronom,
matematiker (1728—97). Blev observatör i
Uppsala 1757 och prof, i matematik där 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
