Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Malmberg—Malmberget
706
vaara—norska gränsen, och 1883 koncederades
i Norge den övriga delen av banan till
Ofoten-fjorden. Koncessionerna överlätos på en
engelsk firma, och för arbetets utförande bildades
ett särskilt, huvudsaki. engelskt, bolag,
sedermera benämnt The swedish and norwegian
railway co., Itd. Efter en del svårigheter
upphävdes koncessionen, och staten inköpte
1891 sträckan Gällivare—Luleå i ofullbordat
skick. Banan (Luleå—Malmberget)
istånd-sattes och öppnades för provisorisk trafik s. å.
1896 inlämnades hos svenska och norska
regeringarna koncessionsansökan på
järnvägsanläggning Gällivare—Luossavaara—norska
gränsen, resp, norska gränsen—Ofotenfjorden.
Riksdagen biföll emellertid 1898 k. prop.
om att här ifrågavarande bansträcka skulle
byggas av staten. Efter vissa avtal med
gruv-bolaget upptogs arbetet på banan mellan
Gällivare och norska gränsen, och 1902 öppnades
linjen för provisorisk trafik. Sidolinjen
Gällivare—Koskullskulle (likaledes byggd av
staten) hade öppnats 1899. M. är i sin helhet
numera elektrifierad. Litt.: »Statens
järnvägar 1856—1906», I (1906). F. P.
Malmberg, Bertil, författare (f. 1889 13/8).
Har utgivit diktsamlingarna »Bränder» (1908),
»Uppgörelse och löfte» (1911), »Dåd och dröm»
(1912), »Atlantis» (1916), »En blödande jord»
(1917), »Orfika» (1923), »Slöjan» (1927) och
»Vinden» (1929), romanen »Fiskebyn» (1919)
och barnskildringen »Åke och hans värld»
(1924). M. väckte från början uppmärksamhet
genom1 fasta och klangfulla vers, och han har
i hög grad skaldens formellt estetiska
begåvning; hans klassiska och romantiska bildvärld
kan verka kall och dess förbindelse med
personlighetslivet vara mindre synbar; buren
av patos blev dock alltmer den motsättning
hans diktning uttrycker mellan skönhetens
och konstens förklarade värld och det
drift-fyllda och förgängliga livets skumhet,
förvirring och kval. M:s deklamatoriska talang
och estetiska åskådning ha bidragit att göra
honom till en god Schillertolkare i den 1915
utg. samlingen »Schillers estetiskt-filosofiska
diktning». J. L-t.
Malmberg, Bror Carl, arkitekt (1818—
77). Genomgick Konstakad. i Stockholm och
företog därefter utländska studieresor. M.
utförde ritningar till Stora teatern i
Göteborg (se d. o., bild 17; byggd 1856—59) och
till teatern i Kalmar samt uppförde 1865—68
(huvudsaki. efter F. W. Scholanders projekt)
kupoltornet (ytterkupolen) på Hedvig
Eleonora kyrka i Stockholm. E. L-k.
Malmberg, Erik Emil Harald, överste
(f. 1879 26/10). Blev
löjtnant vid
Generalstaben 1911, kapten där
1914, vid Livreg:tets
grenadjärer 1918 och
Generalstaben 1920,
major där 1921, chef
för Krigshögskolan
1926, överstelöjtnant i
Generalstaben s. å. och
överste i armén 1929.
M. var lärare vid
Krigshögskolan 1915
—19 och vid Finlands
krigshögskola 1924—27. Han var statsråd och
chef för Försvarsdep. okt. 1928—juni 1930
samt blev aug. 1930 chef för Bohusläns reg:te.
M. har bl. a. utgivit »Vår härordningsfråga
1809—1920» (1920) och »Infanteriets
stridsmedel och krigsorganisation» (1921). M. B-dt.
Malmberg, Kaarlo
Lauri Torvald,
finländsk militär (f.
1888). Blev
diplomingenjör 1914,
inträdde i finländska
jägarbataljonen i Tyskland
1915, deltog i
frihetskriget 1918,
avancerade till
överstelöjtnant s. å., överste 1922
och generalmajor 1927.
M. är från 1922
skyddskårernas
överbefälhavare. Han var
maj 1924—mars 1925 försvarsminister och
tjänstgjorde april—okt. 1925 som
armébefälhavare. H. E. P.
Malmberg, Nils Gustaf, finländsk
pie-tistledare (1807—58). Blev 1830 adjunkt i
Kalajoki och 1838 i Lappo. M. trädde i
förbindelse med folkpredikanten Paavo
Ruotsa-lainen (se d. o.) och blev en av ledarna för
pietiströrelsen i s. Österbotten. Han bröt
senare med Ruotsalainen öch förlorade delvis
sitt inflytande. — Hans son prosten
Wilhelm Malmivaara (1854—1922),
kyrkoherde i Lappo 1900, var en känd
väckelsetalare. Han var folkrepresentant i
prästeståndet 1897—1905 samt i enkammaren
1907—19. II. E. P.
Malmberg, Nils Viktor Albin,
finländsk skulptör (f. 1867). Studerade i Paris
och Florens och blev 1908 lärare i
modelle-ring vid Tekniska högskolan i Helsingfors.
M:s »Vattenbärerskan» är uppställd på
Skat-udden i denna stad.
Malmberg, Petrus, biskop (1653—1710).
Blev student i Uppsala 1672, fil. mag. 1679,
prästvigdes 1681, blev predikant för
livdrabanterna, 1687 hovpredikant hos
änkedrottningen och 1696 kyrkoherde i Katarina förs,
i Stockholm. M. blev 1704 Karl XII:s
överhovpredikant och fältsuperintendent, följde
svenska huvudhären, även sedan han 1708
fått fullmakt som biskop i Västerås, samt
dog i Bender. -rn.*
Malmberg, Richard, finländsk författare
(f. 1877), sedan 1927 inspektor för de svenska
folkskolorna i Helsingfors. M. är känd
huvudsaki. som skönlitterär författare under pseud.
Gustav Alm. Debutboken »Höstdagar»
(1907) gav en överlägset ironisk skildring
från Helsingfors, och samma ton vidhölls i
berättelsen »Herr Agaton Vidbäck och hans
vänner» (1915), från en österbottnisk
småstad. Novellsamlingen »Fångstmän» (1924)
visar djupare och fylligare människoteckning.
Litt.: E. Kihlman, »Svensk nutidsdikt i
Finland» (1928); J. Landquist, »Modern svensk
litteratur i Finland» (1929). G-r C.
Malmberga, se De gamlas dag.
Malmberget, gruv- och municipalsamhälle i
Gällivare socken, Norrbottens län, på
Gällivare malmbergs sydsluttning; omkr. 9.500
XIII. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
