Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malm, Carl Wilhelm - Malm, Gösta (Carl Gustaf Oskar) - Malm, Henning Hugo - Malm, Lars Johan - Malm, Ole Olsen - Malm, Olof Bernhard - Malma (socken i Skaraborgs län) - Malma (socken i Västmanlands län) - Malma, Lilla - Malmagen - Malmagården - Malma hed - Malmaison, Fort de la - Malmaison, La - Malmbanan, Riksgränsbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Malm, G.—Malmbanan
704
vis med understöd av allmogeresningar. M.
sårades ocb tillfångatogs vid Idensalmi,
adlades efter frigivandet 1810 men tog ej
introduktion. Han bosatte sig sedan som
jordbrukare i Finland.
Malm, Gösta (Carl Gustaf Oskar),
väg- och vattenbyggnadsingenjör, ämbetsman
(f. 1873 “/g), utexaminerades från Tekniska
högskolan 1895, blev löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1901,
major där 1916 och
tog avsked 1917. M.
anställdes 1899 vid
Stockholms
vattenledningsverk, var 1901—
05 arbetschef vid
anläggningen av det nya
vattenverket vid
Nors-borg, blev arbetschef
för Trollhätte
kraft-verksbyggnader 1906
och för Trollhätte
kanals ombyggnad 1909
samt var 1910—14
överingenjör vid Vattenfallsstyrelsens
bygg-nadsbyrå. I tillkomsten av Porjus’ och
Älvkarleby kraftverk gjorde M. betydande
insatser. Efter att 1914—17 ha varit verkst. dir.
för a.-b. Skånska cementgjuteriet utnämndes
M. 1917 till landshövding i Norrbottens län,
där han nedlagt ett uppskattat arbete bl. a.
för länets kommunikationsfrågor. M. var okt.
1920—okt. 1921 handelsminister i L. de Geers
och O. v. Sydows ministärer samt april 1923
—okt. 1924 socialminister i ministären
Trygger. 1928 blev han generaldir. och chef för
Vattenfallsstyrelsen. G. H-r.
Malm, HenningHugo, operasångare (f.
1872 0/s), elev av C. A. Söderman.
Debuterade 1899 på Kungl. teatern som Octavio i
»Don Juan» och engagerades året därpå. M.
har vunnit anseende genom sin mjuka, böjliga
tenorröst och sitt vårdade, intelligenta spel.
Av hans roller märkas Tamino i
»Trollflöjten», Zéphoris i »Konung för en dag», Max
i »Friskytten», Bazil i »Figaros bröllop»,
David i »Mästersångarna» och Loge i
»Rhen-guldet». M. har även ofta anlitats som
ora-toriesångare. T. N.
Malm, Lars Johan, se Ehr e nm a 1 m.
Malm, Ole Olsen, norsk läkare,
veterinär (1854—1917). Var praktiserande läkare
till 1887, studerade utomlands
veterinärmedicin, blev 1890 överläkare samt 1894 dir. för
Norges civila veterinärväsen och föreståndare
för veterinärpatologiska laboratoriet och det
animala vaccininstitutet. M. blev 1894 med.
dr på avh. »Om tuberkulin», renodlade
tuber-kelbaciller och framställde tuberkulin
fabriks-mässigt, organiserade bekämpandet av
krea-turstuberkulos och bidrog till att göra
kampen mot tuberkulos hos människor till en
riksangelägenhet i Norge. Han gick även i
spetsen för införande av antidifteriserum.
Landets veterinärväsen reformerades
genomgripande under hans administration. M., en
av den frisinnade vänsterns ledande krafter,
var 1906—07 stortingsrepresentant för
huvudstaden. K. V. H.*
Malm, Olof Bernhard, generallöjtnant
(f. 1851 3/i). Blev officer 1872, steg till
överste och chef för Bohusläns reg:te 1898,
gene
ralmajor och fördelningschef 1907 och
generallöjtnant 1914; erhöll avsked ur aktiv tjänst
1917. M. var lärare i militärförvaltning vid
Krigshögskolan 1884—92. Han var statsråd
och chef för Lantförsvarsdep. dec. 1907—okt.
1911, ordf. 1911—15 i Krigshovrätten, 1912—
20 i Sveriges landstormsförbund och 1918—
22 i Evang. fosterlandsstiftelsen; 1920 blev
han led. av kyrkomötet. M. B-dt.
Malma, socken i Skaraborgs län, Viste
härad, v. om Vara köping, mellan Kedumsbergen
i ö. och slättbygden kring Nossan i v.; 28,69
kvkm, 741 inv. (1930). 1,451 har åker, 788
har skogsmark. Ingår i Tengene, Trökörna,
Hyringa, M. och Längnums pastorat i Skara
stift, Väne kontrakt.
Malma, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad, n. v. om Köping, sträcker sig med en
bredd av 1,5—4 km och en längd av 14 km
utmed Hedströmmens ö. strand, kring
Köpingsåsen; 31,05 kvkm, 2,142 inv. (1930). 1,189
har åker, 1,468 har skogsmark. Egendomar:
Gisslarbo, Åsby och delar av Kolsva (se dessa
ord) gamla järnbruk. Pastorat i Västerås
stift, Köpings kontrakt.
Malma, Lilla, se Lilla M a 1 m a.
Malmagen, insjö i fjällen i v. Härjedalen
(se karta vid d. o.), invid vilken Fjällnäs (se
d. o.) ligger; 781 m ö. h.
Malmagården, feriehem på Värmdön, se F
e-riehemsfonden.
Malma hed, se Malmköping.
Malmaison, Fort de la [fä’r do la [-mal-mäzå’],-] {+mal-
mäzå’],+} en fransk, före världskriget nedlagd
gammal befästning i dep. Aisne, på v. delen
av Chemin des damesplatån. Fortet besattes
av tyskarna i sept. 1914 och omdanades av
dem till en fast stödjepunkt för deras
ställning på platån. Det intogs av fransmännen
under slaget 24 okt.—2 nov. 1917,
återerövrades av tyskarna 27 maj 1918 och utrymdes
av dem i okt. s. å. Jfr Aisne (med karta).
Malmaison [malmäzå’], La, lustslott 11 km
v. om Paris, bebott av kejsarinnan Josephine,
nu statsegendom och museum med många
minnen från Josephines och Napoleons tid.
Malmbanan, Riksgränsbanan, den del
av Statens järnvägar, som tillkommit med
huvudsaklig uppgift att vara transportväg
för malmtillgångarna inom Gällivare,
Luossa-vaara och Kierunavaara malmfält, förbinder
dessa dels med Luleå (Svartön) och dels med
norska Ofotbanan till Narvik. Linjen Luleå
—Gällivare är 203,9 km lång,
Gällivare—Kiruna är 100,1 och Kiruna—Vassijaure
(gränsen) 129,9 km. Från Gällivare utgå två
sido-banor (till malmfälten), till Malmberget 6,7
km och till Koskullskulle 8,8 km, och där
ansluter den nordligaste delen av den ännu
icke färdigbyggda Inlandsbanan, linjen från
Jokkmokk. I Boden finnes anslutning till
Stambanan genom övre Norrland.
Redan 1860 beviljade rikets ständer
kostnadsfri upplåtelse av kronomark för en
järnväg mellan Gällivare och Bottniska viken.
Då även Kierunavaaras och Luossavaaras
stora malmtillgångar alltmera tilldrogo sig
intresse, vidgades järnvägsplanerna till att
omfatta förbindelse mellan Bottenhavet och
isfri hamn i Norge. 1882 erhölls
koncession för en järnvägsanläggning för
godstrafik Luleå—Gällivare—Kierunavaara—Luossa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
