Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmletning - Malmmineral - Malmquist, Axel Johannes - Malmquist, Karl Gunnar - Malmquist, Knut Gustaf Emil - Malmquist, Sandro - Malmqvist, Alexander Magnus - Malmqvistska barnuppfostringsanstalten - Malmrot, Karl Johan - Malmroth, Carl Anders Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmmineral—Malmroth
711
4) elektriska, vilka grunda sig på den
störning en malm åstadkommer i ett
naturligt el. konstgjort elektriskt fält (se G e
o-elektriska letningsmetoder);
5) radioaktiva, vilka grunda sig på
vissa malmers förmåga att avge emanation.
För malmletningsändamål äro de
magnetiska och elektriska metoderna de mest
använda. I de fall, då malmen själv vid
geofy-sisk m. ej ger sig till känna, kunna de
geo-fysiska metoderna ändock lämna värdefulla
upplysningar ang. de allmänna geologiska
förhållandena, ur vilka malmens läge sedan
indirekt kan härledas. E-d.
Magnetisk m. Då den jordmagnetiska
kraften är riktad mot n. och i Sverige omkr.
71° nedåt, inställer sig en fritt upphängd
magnetnål i denna riktning. I närheten av
en magnetisk malm påverkas magnetnålen
utom av jordmagnetismen även av malmens
magnetism, varför dess avvikelse där blir
annorlunda än den för trakten på icke fyndig
mark normala. Då malmkropparna vid
mag-netiseringen fått nordändan nedåt och
syd-ändan uppåt, attraherar en malms övre ända
magnetnålens nordända. För att lättare kunna
observera en malms inverkan belastar man
magnetnålens sydända, så att nålen, då den
Båverkas av jordmagnetismen, står vågrätt. —
’et enklaste instrumentet för m. är g r u
v-kompass (se d. o.). För noggrannare
undersökningar har man konstruerat andra
magnetiska instrument. Sådana äro T h
a-1 é n s magnetometer och T i b e r g s
inklinationsvåg. Det numera vanl.
använda instrumentet är en kombination
av dessa båda instrument, varmed man
kan utröna såväl den horisontala som den
vertikala intensiteten. Genom punkter med
lika intensitet dragas kurvor, och man
erhåller så dels en
vertikalintensitets-, dels en
horisontalintensi-tetskarta. Av kurvornas form och läge
får man ett begrepp om malmens
utsträckning och läge. Medelst s. k.
kraftpilmät-ningar med magnetometer kunna även under
jord malmens förekomst och läge utrönas.
Se även Bergborrning och
Gruvbrytning. E. S. B.
Malmmineral, sådana mineral, som
innehålla en (tung) metall som väsentlig
beståndsdel. N. Zn.
Malmquist, Axel Johannes,
matematiker (f. 1882 19/io). Blev fil. dr 1909, docent
i matematik 1910 vid Stockholms högskola,
1913 prof, vid Tekniska högskolan. Hans
mera betydelsefulla forskningar inom
matematiken beröra differentialekvationernas teori,
särskilt de Painlevéska metoderna för direkta
studier av egenskaperna hos ekvationernas
integraler. T. B.
Malmquist, Karl Gunnar, astronom (f.
1893 21/2). Blev docent i astronomi i Lund
1920 och utnämndes 1930 till
forskarstipen-diat. M. har i talrika skrifter studerat
frågan om stjärnornas statistiska fördelning i
rymden och uppställt viktiga modifikationer
av relationerna mellan stjärnornas skenbara
och absoluta ljusstyrka, avstånd och antal
per rumsenhet. Han har även utfört
omfattande bestämningar av stjärnornas
färgekvi-valenter och magnituder och på grundval
712
härav studerat Vintergatssystemets
»tjocklek» (kortaste utsträckning). K. Lmk.
Malmquist, Knut Gustaf Emil,
skulptör (1865—1926). Studerade vid Konstakad.
1889—93 och i utlandet; från 1906
överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm. M:s
mest betydande verk är Karl X Gustavs
ryttarstaty vid Nordiska museet (1917). Han
utförde f. ö. byster av Gustav V, Selma
Lagerlöf (Nationalmuseum), Per Wieselgren (brons,
i Humlegården) samt grupperna »Guds dom»,
»Tröst» m. fl. Var 1901—05 g. m. målarinnan
Kaja W idegren (f. 1873 11/?). G-g N.
Malmquist, S a n d r o, målare (f. 1901 6/0),
son till K. G. E. M. Efter konstnärlig
utbildning och teatertekniska studier, mest
utomlands, har M. varit konstnärlig
rådgivare och dekorationsmålare vid
Lorensbergs-teatern i Göteborg, där han genomgick
teaterns elevskola, och haft engagemang vid
Oscarsteatern i Stockholm. Han har utfört
ett flertal scendekorationer för olika teatrar,
bl. a. till Strindbergs »Till Damaskus» och
»Stora landsvägen», Hamsuns »Livets lek»,
Shaws »Sankta Johanna» o. a., vanl. i en
expressionistisk ytterlighetsstil. M. startade
1929 »De ungas teater». E. L-k.
Malmqvist, Alexander Magnus,
målare (1796—1853). M. var elev vid
Konstakad. i Stockholm, där han 1818—19 utställde
»Diana och Endymion» samt »Brage och
Idun». 1822 reste han till Frankrike,
varifrån han på 1830-talet hemfördes som
sinnessjuk; han vårdades sedan på Malmö
hospital. Man känner ett fåtal målningar, bl. a.
altartavlor, av M. samt hans förträffliga
självporträtt i miniatyr (i Nationalmuseum),
utfört under sjukdomstiden. -rn.*
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten,
en av klockaren Jonas Petter Malmqvist
(1806—89) och hans hustru Johanna
Malmqvist, f. Lindberg (1805—83), i Stockholm
grundad anstalt, som har till ändamål att
bereda fattiga flickor vård och uppfostran.
Makarna Malmqvist hade 1852 börjat att i
sitt hem mottaga några minderåriga flickor,
som voro i behov av vård. Småningom
utvidgades deras verksamhet, en särskild
byggnad togs för ändamålet i bruk 1861, och 1865
bildades Sällskapet till
understödjande av Malmqvistska
barnuppfostringsanstalten i Stockholm.
M. överflyttade 1922 sin barnhemsverksamhet
till stiftelsen Bernströms barnhem Rökinda i
Södertörns villastad i Brännkyrka, där 13
barn erhöllo vård och underhåll 1929.
Därjämte lämnar M. understöd för uppfostran och
vård åt ett stort antal flickor i enskilda hem
(50 1929). M:s tillgångar vid 1929 års slut
uppgingo till något över 600,000 kr. E. Spr.
Malmrot, Karl Johan, tidningsman
(1859—1918). Tog studentexamen 1877, var
1879—89 medarbetare i Allehanda för Folket
och från 1878 i Nerikes Allehanda (från 1904
till sin död dess huvudred.). M. vann tidigt
namn som praktisk tidningsman, var urspr.
rätt radikal men kom med åren de
moderatliberala allt närmare. Ths.*
Malmroth, Carl Anders Gustaf,
ämbetsman (f. 1874 18/u). Blev fil. dr i Lund
1900, tog hovrättsexamen 1902, blev t. f.
byråchef i Civildep. och föredragande inför Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
