Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Malmström, Johan August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Malmström, C. G.—Malmström, J. A.
718
H. Schück, »Illustrerad svensk
litteraturhistoria», VI (1930). R-nB.
Malmström, Carl Gustaf,
hävdatecknare, universitetslärare (1822 2/n—1912 12/b),
bror till B. E. M. Född i S. Holmstorp, Närke,
blev M. 1840 student, 1846 fil. kand., 1848
promoverad till fil. mag.,
1849 docent i
fäderneslandets historia,
1858 adjunkt i
historia och statistik, 1863
e. o. prof, och 1877
efter F. F. Carlson
historiarum professor,
allt vid Uppsala univ.
Liksom han följt efter
denne i skildringen av
fäderneslandets öden
och i katedern, så
efterträdde han honom,
1 nov. 1878, även som
statsråd och chef för Ecklesiastikdep.
Hälsoskäl nödgade honom att 27 aug. 1880 lämna
taburetten. M. återgick för en tid till sin
lärarverksamhet i Uppsala men utnämndes
1882 till riksarkivarie. Han tog avsked 1887
och var från 1897 bosatt i Djursholm. — M.
var led. av 1868 års kyrkomöte samt led. av
Vet.-akad. (1877) och av Sv. akad. (1878).
M. intog en av de främsta platserna inom
den svenska hävdaforskningen och
historieskrivningen, särskilt genom »Sveriges
politiska historia från K. Carl XII:s död till
statshvälfningen 1772». Redan 1855 utgav
han, efter omfattande forskningar, bl. a. i
Paris’, Londons och Köpenhamns arkiv, detta
verks l:a del, och 1877 förelåg verket
avslutat med 6:e delen. En andra, särskilt i
fråga om de två första delarna omarbetad
uppl. utkom 1893—1901. M. har i sin historia
lagt i dagen flera av hävdatecknarens
yppersta egenskaper: han har med lugn
objektivitet, banbrytande detaljforskning och
genomträngande blick belyst frihetstidens före honom
vetenskapligt nästan obearbetade politiska
historia och gjort det med en framställningskonst,
vars »utmärkta klarhet och enkelhet, säkra
framhållande av det väsentliga i mångfalden
av detaljer, opartiska och upphöjda ton giva
densamma den äkta klassicitetens
kännemärken». Han byggde på de officiella
urkunderna och hyste för
memoarerna som källor en långt
driven ringaktning. — Av M:s
övriga historiska arbeten må
nämnas »Om centralisation,
embetsmän och län i Sverige
under medeltiden» (1851; i
Tidskrift för Litteratur), »Om
konventikelplakatets
uppkomst» (1852; ibid.), »Om
em-betsmännens ställning till
riksdagen under frihetstiden»
(i Vitt.-akad :s Handl., d. 26,
1869) samt flera uppsatser
rörande 1700-talets historia i
Svensk Tidskrift (1869, 1871—■
72) och Historisk Tidskrift
(1884, 1896) och »Minne af
öfverståthållaren frih. J. A. v.
Lantingshausen» (Sv. Akad:s
Handl., d. 62, 1886). Under
titeln »Smärre skrifter rörande
sjuttonhundratalets historia» utgav M. 1889 flera förut
offentliggjorda uppsatser och avh. i reviderad
form. — På sin sjuttiofemårsdag mottog M.
festskriften »Historiska studier» (1897), och på
hans åttioårsdag tillägnades honom
hyllnings-skriften »Bidrag till Sveriges
medeltidshistoria» av Historiska seminariet vid Uppsala
universitet.
M. var från 1845 flera år informator åt
Hugo Tamm och sedan dennes faderlige vän
livet igenom; utdrag ur deras förtroliga
korrespondens 1847—1907 återges i P. Sondén,
»Hugo Tamm till Fånöö» (1925). Om M. se
nekrolog av L. Stavenow (i Hist. Tidskr.
1912) och II. Schücks inträdestal i Sv. akad.
(i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», d. 25,
1914). (V. S-g.)
Malmström, Johan August, målare (1829
^/io—1901 18/io)- Blev elev vid Konstakad.
1850, vistades i Düsseldorf 1856—57, vann 1857
Konstakad :s kungliga medalj för »Kung
Heimer och Aslög»,
vistades i Paris 1857
—59 (där elev av
Cou-ture) och efter ett
besök i Italien 1860 åter
i Paris till 1863.
Därefter var han verksam
i Stockholm och var
där prof, vid akad.
1867—94 och dess dir.
1887—93. Den
fornnordiska sagan var
M :s huvudområde. I
Paris målade han
»Ragnar Lodbroks
sö
ner mottaga underrättelsen om fadrens död»
(1857), »Ingeborg mottager budskapet om
Hjalmars död» (1859) och »Bråvalla slag»
(1860—62). Den sistnämnda målningen blev
ej avslutad, ej heller den större målning över
samma ämne han under flera år arbetade på
i Stockholm. För M:s blida lynne lämpade
sig i själva verket den våldsamma och blodiga
nordiska kämpasagan mindre väl. Den
nordiska naturens veka romantik, poesi och idyll
tolkade han i sommarstämningen »Älvalek»
(1866), som vann ofantlig popularitet, något
som även blev fallet med hans genrer med
lekande barn (»Sista paret ut» m. fl.) samt
»Älvalek.» Målning av J. A. Malmström i Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
