Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Tidningspress - Näringar - Sjöfart - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Malmö (Näringar—Historia)
726
Skånska Aftonbladet,
Skånska Dagbladet och Arbetet
(se dessa ord).
Näringar. Som handels- och
fabriksstad intar M. tredje
platsen bland rikets städer.
Sedan 1919 hållas årl.
handels-mässor (Skånemässan).
Antalet. arbetsställen utgjorde
1928 406 med 17,882 arb. Bland
de större industriella
företagen märkas Kockums
mekaniska verkstads a.-b. (se d. o.);
Malmö chokolad- &
konfektfabriks a.-b., gr. 1888, 700
arb. (tillv. av »Mazettis»
choklad, marmelad m. m.);
Krit-bruksbolaget i M. (se
Kvarnby); a.-b. M. förenade
bryggerier, gr. 1912, 130 arb.; a.-b.
Svenska konstgödnings- och
svavelsyrefabrikerna, gr. 1902,
110 arb.; M. läderfabriks
a.-b., gr. 1897, 400 arb.;
Margarin a.-b. Zenith, gr. 1898,
110 arb.; Ryska gummifabriks
a.-b., gr. 1906, 900 arb.; a.-b. Svenska
tobaks-monopolets cigarrfabrik, 470 arb.; M. mek.
tricotfabriks a.-b., gr. 1892, 270 arb.; M.
olje-slageri & Happachs såpfabriks a.-b., gr. som
två skilda företag 1904 och 1905, förenade
1920, 150 arb.; M. skofabriks a.-b., gr. 1893,
300 arb.; a.-b. Fr. Kürzel (vigognespinneri,
färgeri och väveri), etabl. 1896, a.-b. 1920, 200
arb.; M. stora valskvarn, gr. 1875, 175 arb.;
M. stråhattfabrik, gr. 1874, 175 arb.; M.
yllefabriks a.-b. (se d. o.); Manufaktur a.-b. i M.,
gr. 1855, 900 arb.; Limhamns aduceringsverk,
gr. 1916, 175 arb.; Skånska cement a.-b.
(Limhamn), gr. 1871, 1,100 arb.
Sjöfart. Hamnen är Sveriges största
konstgjorda anläggning i sitt slag. 1922 öppnades
Malmö frihamn och industrihamnen, den
senare med flyghamn för hydroplan sedan 1923,
vattendjup i central- och industrihamnen 7,25
m, i frihamnen 9,25 m; totala kajlängden
omkr. 9,650 m. I yttre hamnen ligger
Sveriges näst största torrdocka (längd 158 m) i
anslutning till Kockums skeppsvarv.
Limhamns hamn, som består av fyra bassänger
med ett djup från 3 till 8 m och en kajlängd
av omkr. 2,600 m, förvaltas av enskilt bolag.
1928 ankommo och avgingo i M. hamn
15,254 fartyg om tills. 6,138,307 nettoton,
därav 9,864 fartyg om 4,083,256 ton i utrikes
fart; därtill kommo på Limhamn 3,965 fartyg
om 852,755 ton. På frihamnen kommo därav
659 fartyg om 299,225 ton.
1928 omfattade stadens egen handelsflotta
30 ång- och motorfartyg samt 3 segelfartyg
om 20 nettoton el. därutöver.
Viktigaste importvaror i M. äro: spannmål,
stenkol, foderämnen, hudar och skinn, oljor,
gödselmedel, kolonialvaror, maskiner och
au-tomobiler; exportvaror: ladugårdsprodukter,
spannmål, superfosfat och trävaror.
Limhamns hamn är en utpräglad industrihamn,
med kol och koks som förnämsta importvaror
och cement som viktigaste exportvara.
M. har reguljära sjöfartsförbindelser med
ett stort antal utländska hamnar och alla
betydande svenska kusthamnar, därjämte land-
Bild 22. Malmö på 1500-talet. Samtida kopparstick.
vägen med samtliga städer och större orter i
provinsen. Oceantrafiken upprätthålles genom
rederi-a.-b. Transatlantic,
Amerika—Mexiko-linjen och Nordstjernan. Köpenhamnsturer
utföras flera gånger dagligen av ångfärjor och
rederi-a.-b. Öresunds båtar. M. har en av
Skandinaviens modernaste järnvägsstationer,
där statsbanelinjerna från Stockholm,
Göteborg och Trälleborg sammanlöpa; enskilda
järnvägslinjer äro Malmö—Genarp, Malmö—
Simrishamn, Malmö—Trälleborg, Malmö—
Ystad och Malmö—Limhamn. Lufttrafik
uppehälles från Bulltofta med Köpenhamn,
Amsterdam, Paris, London, Berlin, Prag, Wien
m. fl. platser. Sedan 1907 har M. kommunala
elektriska spårvägsanläggningar med en linje
till Limhamn sedan 1915. Omnibuslinjer i
mängd förbinda förorter och landsbygd med M.
Utom riksbankens avdelningskontor finnas
i M. flera kreditinrättningar:
Jordbrukar-banken, Skandinaviska kredit a.-b.,
Skånska banken, Smålands enskilda bank,
Svenska handelsbanken, Sydsvenska banken,
Malmö kreditförening, Skånes
stadshypoteksför-ening, Skånska intecknings a.-b. samt fem
sparbanker. H. R-r.
Historia. Det ursprungliga M. (Malmhaug,
sandhög, lat. Malmogia), kallat Övre M.,
nämnes på 1100-talet som by, låg på ett
sandåsområde nära nuv. Pildammarna, framväxte
som marknadsplats och hade 1247 egen
kyrka. Genom böndernas sillfiske vid
stranden uppstod det nuv. M., Nedre M., som
1269 hade kyrka och 1275 kallas stad, övre
M. miste, sin betydelse, och 1381 var dess
kyrka nedbruten. M. fick 1353 sitt första
bevarade privilegiebrev. Till M. sökte sig i mängd
tyska köpmän; de kallade staden Ellenbogen
(Elbogen). Spänningen mellan danskt och
tyskt genomgår M:s historia under hela
medeltiden. 1370—85 var M. pantsatt till
han-san. Som hamnstad för ett rikt uppland gick
M. från 1300-talets slut raskt framåt, ehuru
det delvis brändes av vitalianer 1394. Erik av
Pommern gynnade M. med flera privilegier
och gav 1437 staden dess nuv. vapen. Redan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
