Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Historia - Litteraturhänvisningar - Malmö (herrgård i Östergötland) - Malmö—Genarps järnväg (M. G. J.) - Malmöhus - Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Malmö—Malmöhus län
728
1380-talet var M. befäst, och Erik lät uppföra
ett slott där (se Malmöhus). M. var 1443
—1525 Danmarks enda myntningsort. Den
ständiga striden med tyskarna ledde bl. a. till
freden i M. 1512. Borgmästaren Hans
Mik-kelsen (se d. o.) bekämpade starkt tyskarnas
inflytande. Det rika M. fick lett av honom
och senare Jörgen Kock (se d. o.), en
storhetsperiod, då borgerskapet gick i spetsen för
tidens rörelser i Danmark. I M. möttes Gustav
Vasa och Fredrik I 1524 (jfr G. Carlquist i
Skåne, Årsbok 1924, och art. Malmö r
e-c e s s). H. Mikkelsen och J. Kock gynnade
reformationen. Denna slog helt igenom i M.
med kyrkomännen Claus Mortensen, Hans
Spandemager, Frans Vormordsen m. fl.; i M.
verkade även Kristiern Pedersen (se d. o.).
Om reformatorerna jfr bl. a. C.
Sonnenstein-Wendt i Kirkehistoriske Samlinger, 4: 2
(1892), och J. Ljungdahl i »M.
fornminnesförening. Minnesskrift» (1920). Under
grevefejden slöt sig M., lett av J. Kock, till Kristian
II :s parti. Sedan Kristian III segrat, skedde
förlikning 1536. Under 1500-talets senare
hälft gick M. som kulturcentrum tillbaka.
M. hade särskilt 1564—95 betydande
skeppsfart men överflyglades sedan av Köpenhamn.
Kriget 1644—45 ödeläde handeln. Då Skåne
1658 kommit till Sverige, blev M. svenskt
(guvernements-, från 1727) länsresidens. Om
Malmösammansvärjningen 1658—59 till
Danmarks förmån, som slutade med de tre
huvudledarnas avrättning på M. stortorg 22 dec.
1659, se K. Fabricius, »Skaanes övergång fra
Danmark til Sverige», 1 (1906). Av
svenskarna gjordes M. efter erövringen till Skånes
huvudfästning. Staden belägrades av
danskarna juni—juli 1677 och dec. 1709—febr.
1710, och pesten härjade 1712. Under
1700-talet uppstodo småningom bl. a. textil-,
tobaks- och läderindustrier. Från 1775 dateras
M:s nya utveckling, då under ledning av
Frans Suell (se d. o.) hamnen anlades.
Diskontkatastrofen 1817 (se Diskont, sp. 990)
medförde en svår kris. Från 1830-talet vidtog
ny blomstring, som gjort M. till rikets i
storlek tredje stad; bl. a. markerade Baltiska
utställningen 1914 ett betydande uppsving.
Litteraturhänvisningar: Uppsatser i M.
Weibulls samlingar ang. skånsk historia
(1868—73, 1874—80, 1891—95) och i Hist.
Tidskr. för Skåneland, utg. av L. Weibull (7
bd, 1901—23); »M. stads urkundsbok», 1, utg.
av L. Weibull (1917); G. Clemensson, »M.
stads historia», m. fl. bidrag av andra i »M.»,
red. av G. Hårleman (2 bd, 1914); A. U.
Isberg, »Bidrag till M. stads historia» (3 bd,
1895—1900; bd 3 forts, o. utg. av A. U.
Isberg j:r); A. U. Isberg j:r, »Bilder från det
gamla M.» (1898), »M. stads krönikebok» (3
bd, 1911—13), »M. stads kyrkor», 1 (1914—
15), »M. stads 600-årsjubileum» (1919) m. fl.
arbeten; Fr. Persson, »Om M. hamn» (1915);
G. Edlund, »M. hamn åren 1775—1922» (1922);
»M. fornminnesförening. Minnesskrift 1909—
1919» (1920; även med bibliogr. uppgifter); A.
O. Stenkula, »När M. blev svenskt» (1921);
H. Wåhlin, »M.» (1926); monogr. om skolan
under danska tiden av S. Schartau (1929),
som även utgivit minnessamlingen »M. högre
allmänna läroverk» (1929); »En bok om M.»,
utg. av Hj. Davidsson (1930). B. H-d.
Malmö, herrgård i Kvillinge socken,
Östergötland, på en slätthalvö i innersta Bråviken;
500 har, därav 190 har åker; tax.-värde
357,200 kr. (1928). Tillhörde vid 1400-talets
slut ätten Soop, senare släkterna Slätte, Bär,
Graver och sedan 1832 Trozelli.
Malmö—Genarps järnväg (sign. M. G. J.),
spårvidd 1,435 m, med eget spår från
östervärns station i Malmö, förbinder Malmö
centralstation med Klågerup (Landskrona—Lund
—Trälleborgs järnväg) och Genarp, 26,9 km,
för allmän trafik öppnad 1894. Från
stationen Bokskogen övre utgår en bilinje om 1,2
km till Bokskogen Nedre, öppnad 1903. F. P.
Malmöhus, slott i Malmö, f. n. (1930)
föremål för en genomgripande restaurering.
Slottet började byggas 1434 av Erik av Pommern,
som i sammanhang med strandmurens
anläggande uppförde den s. k. Myntergården,
vilken, utan att vara någon verklig fästning,
dock utgjorde en del av fästningsverket.
Fredrik I började 1526 befästa den, men
arbetena voro ej avslutade, då grevefejden bröt
ut och borgarna nedrevo byggnaden (1534).
Slottet återuppbyggdes 1536—42 av Kristian
III i större skala och kallades nu Malmöhus.
Där residerade 1554—59 tronföljaren,
sedermera konung Fredrik II, vilken där höll
Maria Stuarts tredje gemål, earlen av Bothwell,
fången (1567—73). Under danska tiden
beboddes slottet av länsmannen i Malmöhus län,
omfattande Oxie, Ingelstads och Järrestads
härad, och under svenska tiden av
slotts-kommendanterna och åtskilliga av de skånska
guvernörerna. Det nyttjades sedermera som
fängelse, härjades 1870 av en ödeläggande
brand, efter vilken endast den äldsta, norra
längan kvarstår. Borggården omgavs sedan
på övriga sidor av nya fängelsebyggnader.
Slottet uppläts genom riksdagsbeslut 1926 åt
Malmö museum (se d. o.), som dock ännu
(1930) icke tagit det i bruk. — Jfr bild 20
vid art. Malmö. H. R-r; H. W-n.
Malmöhus län, Sveriges sydligaste län,
omfattar s. v. hälften av Skåne; 4,847,06 kvkm,
därav 4,734,39 kvkm land, 509,057 inv. (1930),
108 inv. per kvkm. Residensstad är Malmö.
Folkmängd: 105,163 inv. 31 dec. 1751, 142,056
inv. 1800, 253,084 inv. 1850, 409,304 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 48,5 %, industri och
hantverk 26,7 %, handel och samfärdsel 7,8 %, allmän
tjänst och fria yrken 2,7 %, husligt arbete 4,1 %, f.
d. yrkesutövare m. fl. 10,2 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 4,297 har (0,9 %), åker 337,975 har (71,4 %),
äng 27,591 har (5,8%), skogsmark 63,017 har
(13,8 %), övrig mark 40,559 har (8,6 %).
Brukningsdelar (1927) : 22,561 st. (med i
medeltal 15 har åker). Av brukningsdelar med över 2
har åker brukades 13,126 med tills. 62,9 % av
åkerarealen av ägaren och 4,502 av arrendatorer. 13,213
brukningsdelar ha 0,25-10 har åker, 8,388 ha 10—50
har och 960 över 50 har.
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Vete 73,272,
råg 66,414, korn 66,453, havre 47,586, blandsäd
117,449, baljväxter 12,107, potatis 164,751,
sockerbetor 699,313, foderrotfrukter 736,141, hö 188,124.
Husdjur (1927) : Hästar 61,863, nötkreatur
241,227, får 18,475, getter 284, svin 258,442, höns
819,618, bisamhällen 9,071.
Mejerihantering (1928) : 56 andels-, 2 gårds-, 4
gårdsuppköps- och 40 uppköpsmejerier; tillv. smör
9,822 ton, ost 732 ton.
Skog (enl. riksskogstax. 1928) : Skogsproduktiv
mark 72,200 har; kubikmassa 5,5 mill. kbm (75,4
per har), därav 2,4 mill. kbm bok; årstillväxt 238,100
kbm (3,25 per har), därav 81,500 kbm bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
