Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus län - Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
729
Fiske (1928) : 1,145 yrkes- och 256 binärings-
fiskare i tills. 35 fisklägen. Totala fångstvärdet
1,709,468 kr.
Industri (1928) : 1,232 arbetsställen med tills.
44,943 arb., därav på landsbygden 403 arbetsställen
och 12,940 arb.
Kommunikationer (1930) : För allmän trafik
öppnade järnvägar 900 km, därav 284 km statens
(Malmö— Trälleborg, Barsebäckshamn—Sjöbo, Billøsholms
gruva—Landskrona samt delar av Stockholm—Malmö,
Göteborg-Malmö, Mölle-Åstorp och
Ängelholm-Häl-singborg) och 616 km enskilda normalspåriga
(Landskrona— Lund—Trälleborgs, Landskrona och
Hälsingborgs, Malmö—Trälleborgs, Vellinge—
Skanör—Falsterbo, Malmö—Genarps, Lunds stads, Malmö—Ystads,
Ystad—Gärsnäs—S :t Olofs, Börringe—östratorps och
delar av Hälsingborg-Hässleholms,
Ängelholm—Klippans, Malmö—Simrishamns, Ö. Skånes och Ystad—
Eslövs).
Omnibuslinjer (1930) : 117 koncessionerade linjer,
längd tills. 2,151 km. Sjöfart: I M:s hamnar
an-kommo och avgingo 1928 24,072 fartyg om 5,309,350
nettoton i inrikes och 28,857 fartyg om 12,355,603
ton i utrikes fart. Flygtrafik, se Malmö.
Indelning (1930): Städer: Malmö, Hälsingborg,
Lund, Landskrona, Trälleborg, Ystad, Eslöv, Skanör
med Falsterbo. Fögderier: Malmö, Lunds,
Landskrona, Hälsingborgs, Eslövs, Sjöbo, Ystads.
Domsagor: Oxie och Skytts; Torna och Bara; Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads; Färs; Frosta och Eslövs;
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers; Luggude. Härad:
Luggude, Rönnebergs, Onsjö, Harjagers, Torna, Bara,
Oxie, Skytts, Vemmenhögs, Ljunits, Herrestads, Färs,
Frosta. 235 lands- och 3 köpingskommuner, 19
mu-nicipalsamhällen.
M. är Sveriges folkrikaste, tätast bebyggda
och mest uppodlade län och har större
åkerareal än något annat svenskt län (9,1 % av
Sveriges åkerareal). Odlingen gynnas av det
blida klimatet och den bördiga, i allm.
kalk-haltiga jordmånen (se S k å n e), och skörden
per har är för all spannmål utom vårråg
störst i Sverige. Karakteristisk är den stora
odlingen av vete, korn (som malt- och
foderkorn) och sockerbetor; betodlingen har efter
1926 års katastrofala nedgång genom
statliga skyddsåtgärder nästan återhämtat sig.
Även beträffande animal produktion, främst
hästar, nötkreatur (huvudsaki. av svartbrokig
låglandsras) samt mejerihantering kommer
M. främst. Jordbruket främjas genom
hushållningssällskapets försöksverksamhet,
lant-bruksundervisningen (Alnarps
lantbruksinstitut, lantmannaskolor å Hvilan, Fridhem, i
Skurup och å Dala, lanthushållsskolor å
Fridhem, i ö. Grevie och å Äkersberg o. s. v.),
institutioner av skilda slag, ss.
växtföräd-lingsanstalten i Svalöv, frökontrollanstalten
i Lund, kemiska stationen å Alnarp och
veterinärbakteriologiska institutet i Lund,
kontrollföreningar o. a. sammanslutningar,
lånefonder, jordbrukskonsulenter o. s. v. I
Furulund försöksstation för svin, vid Flyinge
(se d. o.) statlig hingstdepå. Industrien är
betydande och huvudsaki. förlagd till
städerna (se ovan och art. om resp, städer). På
landsbygden framträda
Höganäs-Billesholms-traktens tättbebyggda industridistrikt (se
Högan ä s - B i 11 e sholms a.-b.), Lomma
(se d. o.) som centrum för tillv. av tegel
och de talrika sockerbruken, förenade i
Svenska sockerfabriks-a.-b. (se d. o.). Större
industriorter på landsbygden äro Skurups,
Svedala och Hörby köpingar,
municipalsamhäl-lena Höganäs, Bjuv, Teckomatorp,
Marie-holm, Kävlinge, Furulund, Veberöd,
Lomma, Arlöv och Sjöbo samt Hasslarp, ödåkra,
Gunnarstorp, Billesholm, Skromberga, Svalöv,
Staffanstorp, Klagshamn, Skivarp och
Kö
730
pinge (se vidare dessa ord). De förnämsta
fisklägena äro Limhamn, Borstahusen och Rå.
Stapelstäderna samt Skanör, Klagshamn,
Malmö-Limhamn, Lomma, Kyrkbacken på Ven,
Ålabodarna, Barsebäckshamn, Viken,
Höganäs, Mölle och Torekov äro tullplatser.
Hälsingborg, Landskrona, Lund, Malmö,
Trälleborg och Ystad åtnjuta transitoupplagsrätt.
För undervisningen svara Lunds univ., högre
allm. läroverk o. a. skolor med
studentexamensrätt i Lund, Malmö, Hälsingborg, Ystad,
Landskrona och Eslöv, 13 kommunala
mel-lanskolor och realskolor, folkskoleseminarier
i Lund och Landskrona (för lärarinnor),
tekniskt gymnasium i Malmö, handelsgymnasier
i Malmö och Hälsingborg, folkhögskolor å
Hvilan, Fridhem, i Skurup, Eslöv och ö.
Grevie o. s. v. Länslasarett finnas i Lund,
Malmö, Ystad, Hälsingborg, Hörby, Trälleborg
och Landskrona, sanatorium vid Höör,
van-föreanstalt i Hälsingborg, hospital i Lund och
Hälsingborg, dövstumskola och blindanstalt i
Lund. Flera kända badorter (Ystad,
Falsterbo, Mölle m. fl.). M. tillhör Lunds stift,
bildar ett landstingsområde, vari dock Malmö
och Hälsingborg ej ingå, och ett
hushåll-ningssällskapsområde samt ingår i Södra
arméfördelningsområdet (delat på Malmöhus
södra, Malmöhus norra och Hallands
inskriv-ningsområden). Bildar en valkrets med 12
representanter till Första kammaren och två
valkretsar (M:s med 11 representanter samt
Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds
städers med 8 representanter) till Andra
kammaren. — M:s omfång bestämdes genom
gränsreglering 1720, sedan Malmöhus och
Kristianstads län 1719 blivit skilda län efter att
från 1680 ha varit ett guvernement. — Se
vidare Skåne samt resp, stads- och
härads-artiklar. G. R-ll.
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, off. namn på Lunds lasarett. I aug.
1768 inrättades för sjukhusändamål ett
vanligt boningshus (på nuv. platsen för Lunds
univ.) med två sjukplatser; sängantalet
ökades 1775 till 4 och 1776 till 8. I början
upp-lätos dessa blott för sjuka från de städer el.
härad, som lämnat bidrag till lasarettet,
men från 1769 fingo även betalande sjuka
mottagas. På grund av dålig ekonomi
ned-lades sjukhuset 1788 men upptogs åter 1791,
sedan man genom förvärv av ny byggnad
inrett 12 platser. 1823 lades grunden till en
barnbördsavd., och. 1814 inrättades det 1824
ombyggda, alltjämt bestående s. k. Krausiska
huset för vård av veneriskt sjuka. 1850
öppnades en ny viktig avd., medicinska kliniken;
ständerna beviljade 1852 10,000 rdr bko som
bidrag till byggnadskostnaderna. Hela
sjukhuset rymde då omkr. 150 sängplatser. 1867
uppfördes efter ritningar av H. Zettervall
nuv. kirurgiska avd., som 1904—05 och 1928
—29 tillbyggts och moderniserats. 1882
uppfördes nytt barnbördshus (22 platser), och
1892 byggdes på Lunds hospitals område två
till lasarettet hörande upptagningspaviljonger
(för resp, män och kvinnor) med vardera 14
platser. 1899 tillkom ett barnsjukhus, byggt
för enskilda medel; det övertogs sedan av
landstinget och har efter påbyggnad 1925—26
66 platser. 1904—05 blevo även ekonomiavd.
avsevärt utökade och förbättrade. 1918 öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
