Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Manala—Manchester
754
Ma’nala, se Mytologi, finsk.
Manäos [mana’o.f], förr Barra do Rio
N e g r o, huvudstad i brasil. staten
Amazonas, vid Rio Negro, 16 km ovanför dess
mynning i Amasonfloden; 75,704 inv. (1920).
Medelpunkt för statens handel och stapelplats
för dess varor; säte för stora gummi- och
kakaoexportfirmor. Direkt ångbåtsförbindelse
med eng. hamnar och Hamburg.
Mänasarowar, helig sjö i s. v. Tibet, 4,602
m ö. h., nära Brahmaputras källor; 558 kvkm,
största djup 81,8 m. M. spelar en betydande
roll i hinduernas mytologi och diktning och
besökes av en mängd pilgrimer, både hinduer
och lamaister. Strax n. om sjön ligger berget
Kailas (se d. o.).
Manassas [monä’sas] el. Manassas j u n
c-t i o n, by och järnvägssamhälle i Virginia,
U. S. A., v. s. v. om Washington. Invid M.
ligger slagfältet Bull Run, och de båda slagen
där (21 juli 1861 och 29—30 aug. 1862) ha av
sydstatshistoriker plägat uppkallas efter M.
Manasse. 1. M., Josefs äldste son (1 Mos.
41: 51), tänkt såsom ättefader för den äldre
Josefstammen, som överflyglades av den yngre
stammen Efraim. Den hade område både ö.
ech v. om Jordan. — 2. M., son till konung
Hiskia, reg. över Juda omkr. 650 f. Kr. Han
offrade sin son åt Molok och utgöt mycket
oskyldigt blod. Jfr Manasses bön. S. H-r.
Manasses bön. Enligt 2 Krön. 33: 12 ff.
skall konung Manasse (se d. o. 2) i Juda rike
ha blivit bortförd till Babel men där ångrat
sina synder och bett om förlåtelse, varpå Gud
skall ha låtit honom komma åter hem till
Jerusalem. Då profeten Jeremia blott har en
förkastelsedom över Manasse (Jer. 15: 4), torde
hans omvändelse och bön vara en senare
legend, som kronisten (omkr. 300 f. Kr.)
påträffat. Den grekiska bibeln upptar en bön,
som lägges i Manasses mun. I svenska
bibelöversättningen tillhör den G. T:s apokryfiska
böcker. S. H-r.
Manätus, zool., se Lamantinsläktet.
MänavadharmaSästra (»Mänavaskolans
lagbok»), indisk handbok i sedvanerätt, ofta
kallad Manus lagbok (Manusmriti), emedan
den enl. traditionen härstammar från Manu,
den indiske Adam. I sin nuv. form är den
knappast äldre än vår tideräkning men
grundar sig på en äldre s. k. Dharmasästra (se
d. o.). Utg. bl. a. av J. Jolly (1884) och övers,
av J. G. Biihler (»Sacred books of the East»,
bd XXV, 1886). J. Ch-r.
Manbarhet, könsmognad (se d. o.).
Manby, Carl Johan Nilsson,
sweden-borgsk präst (1840—1920). M. var 1874
med-stiftare av sällskapet Nya kyrkans bekännare
och utgav 1876 ff. Nya Kyrkans Tidning. 1885
vigdes han till präst i Nya kyrkan. Från 1887
var M. pastor vid dess svenska församling.
Han översatte 1876—1914 Swedenborgs
viktigaste religiösa skrifter. B. A.
Mancha [ma’nt.fa], La, högslätt i s. Nya
Kastilien, Spanien, omfattande största delen
av prov. Ciudad Real och delar av prov.
Al-bacete, Toledo och Cuenca. M. är torrt,
trädlöst och dystert, huvudsaki. bevuxet med
espartogräs men även med vin och andra
syd-frukter. Karakteristiska för M. äro
väderkvarnarna. Berömt har M. blivit genom
Cer-vantes’ »Don Quijote».
Manche [maj], departement i n. v. Frank
rike, vid Engelska kanalen (fr. La Manche)-,
6,412 kvkm, 431,367 inv. (1926). M. utgör en
del av Normandie (se d. o.) och består av
halvön Cotentin (se d. o.), västligaste Bocage
och Avranchin. Frukt- och grönsaksodling,
beredning av cider, svinavel och fiske (ostron,
hummer, sill och makrill); någon industri.
Huvudstad är S:t-Lö (10,718 inv. 1926).
Manchester [mä^tjisto], stad och
stadsgrev-skap i eng. grevsk. Lancaster, vid floderna
Irwell, Medlock och Irk; 755,900 inv. (1928),
med Salford (skilt från M. endast genom
Irwell; egen styrelse) 997,400 inv. M. är till
folkmängden Englands fjärde stad, om
Salford medräknas dess andra. De båda
städerna hade 20,000 inv. 1760, 95,000 inv. 1801
och 964,352 inv. 1921. M. ligger lågt, omgivet
av kullar, mellan vilka Mersey och dess
bifloder strömma frarh. M. omges av
Lan-cashires rika koldistrikt, vilket tidigt
gynnade uppkomsten av dess nu omfattande
industri. Före 1600-talet voro ylle- och
linneindustrien förhärskande, med 1600-talet fick
bomullen insteg där. Flamländska vävare
anställdes. Från London som den största
bom-ullsimporthamnen övertog Liverpool, M:s
dåvarande hamnstad, denna ställning vid slutet
av 1700-talet, då amerikansk bomull mer och
mer tog ledningen på världsmarknaden.
Genom vävtekniska uppfinningar i slutet av
1700-talet (jfr Arkwright, Cartwright, E.,
och Hargreaves) och byggandet av nya
transportvägar, främst Bridgewaterkanalen
(se d. o.). M.—Liverpooljärnvägen och
Man-cbesterkanalen (se d. o.) har bomullsindustrien i
M. drivits fram till sin nuv. världsbehärskande
ställning (se B o m u 11 s i n d u s t r i, sp. 770).
Från själva M. ha fabrikerna småningom
flyttats ut till omgivande städer, där de olika
yrkesgrenarna (spinneri, väveri, färgeri,
blekeri och tryckeri m. m.) delat upp sig på
olika städer och byar (jfr Lancashire)
inom en radie från M. på ung. 25 km (G r e a
ter M.). Själva staden M. blir mer och mer
ett handelscentrum. Börsen i M. bestämmer
priset på garn och tyger, och här försiggå
grosshandelshusens uppköp, här finnas de
stora affärskontoren, varuhusen, packhusen
och lagermagasinen. Betydande
industriprodukter i M. äro, utom bomull, silke,
konst-silke, kamull, hattar, kläde, gummivaror,
kemikalier och maskiner. Efter anläggningen
av Manchesterkanalen (se d. o.) har M. blivit
Englands tredje hamn (med hänsyn till
varuvärdet). I utrikes sjöfart ankommo till M.
2,018 fartyg om 3,422,310 ton 1928 och
av-gingo 1,830 fartyg om 3,002,229 ton.
Importens värde utgjorde 65,643,243 pd st.,
exportens 32,316,343 pd st. De största
importartiklarna äro bomull (18,8 mill. pd st. 1928),
oljor och fettämnen, spannmål, papper och
papp, de största exportartiklarna
bomulls-fabrikat (16,2 mill. pd st.) och maskiner. M.
är ett betydande järnvägscentrum och har
flyghamn.
Staden visar ett sotigt och nedrökt yttre,
utan träd och parker i de inre
stadsdelarna; däremot i förstäderna många
parkanläggningar, ss. Ardwick Green, Wythenshawe
park m. fl. Vid Irwell reser sig katedralen,
i perpendikelstil (1422—1506), och, n. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
