Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manchesterkanalen—Manchuspråket
759
sta landsortstidning och är även väl känd i
utlandet, bl. a. genom sina bilagor, Manchester
Guardian Weekly och Manchester Guardian
Commercial.
Manchesterkanalen [mä’ntfisto-], eng.
Manchester ship canal, kanal för oceanfartyg från
Manchester till s. sidan av Merseys estuarium
(nära Eastham, 9,6 km från Liverpool). M.
öppnades 1894, är 57 km lång, 8,5 m djup och
har 5 slussar. Redan 1894 befordrades på M.
925,659 ton gods, 1913 5,780,161 ton och 1929
6,558,589 ton. Längs kanalen ha fabriksorter
och koldockor vuxit upp. I staden
Manchester-Salford finnas vid M. 8 dockor (48,5 har
vattenyta; en nionde docka, större än de övriga,
är projekterad); längs kajerna ligga magasin,
elevatorer, kylhus och boskapsfållor. Nära
kanalens utlopp i Mersey ligger Stanlow oil
dock, där petroleum o. a. oljor lagras. M. står
i direkt förbindelse med de förnämsta
järnvägarna och kanalerna i riket. E. L-r.
Manchesterskolan [mä’ntfisto], riktning
inom nationalekonomi och politik, som i
statsingripande såg ett hinder för en sund
utveckling av samhällsförhållandena och därför
fordrade dess inskränkande inom så trånga
gränser som möjligt. Närmast avses med M. den
rörelse, som från slutet av 1830-talet med
Manchester som utgångspunkt samt R. Co
b-d e n och J. B r i g h t (se dessa ord) som
ledare spred sig över England och ledde till
frihandelns seger. »Manchesterdoktrinen» har
haft stort inflytande långt utom England,
särskilt på 1850- och 1860-talet. G. B-e.*
Manche’tt, se Manschett.
Manchuer, de från tungusiska grenen av
altaiska folk härstammande grundläggarna
av Kinas sista kejsardynasti, Tsingdynastien.
Se Kina, sp. 710, och Manchuriet.
Manchurlet, M a nd sch u rie t, nu off.
De tre östra provinserna, biland
till Kina, med gräns mot Korea, Gula havets
inre vikar, Egentliga Kina, Mongoliet och det
sovjetryska Fjärran österns område (Sibirien);
940,000 kvkm, 22,083,434 inv. (1923, enl.
post-dep:s uppskattning; enl. tullverkets 19,290,000
inv. 1927). De tre provinserna äro Feng-tien
el. Sheng-king (även Liao-tung), Kirin och
Heilung-kiang el. Amur. Huvudstad är
Muk-den. Se kartan vid art. Kina. M.
genom-tväras från n. till s. av två mäktiga
bergskedjor, Stora Chingan (upp till 2,100 m ö. h.)
vid v. och Chang-pai-shan (2,712 m) vid s. ö.
gränsen. Dessa sända många utlöpare in mot
de öppna, bördiga slätterna i landets centrum.
Bergstrakterna äro rika på skog och mineral,
särskilt kol. M:s största floder äro
Argun-Amur, på gränsen mot Sibirien, dennas
bifloder Sungari, som avvattnar landets inre,
och Ussuri längs ö. gränsen, Liao-ho (till
Liao-tungviken), södra M:s viktigaste flod, och på
gränsen mot Korea Yalu och Tumen.
Floderna äro i regel segelbara.
Klimatet är kontinentalt och närmar sig i
norra M. Sibiriens, i södra M. Kinas; sydliga
och sydvästliga sommarvindar medföra
rikligt med regn. Floderna ligga frusna i n. till
slutet av april, i s. till början av april;
endast hamnarna Dairen och Port Arthur på
sydspetsen av Liao-tunghalvön äro isfria året
runt. I fråga om växt- och djurvärld är M.
övergångsland mellan Kina och Sibirien.
760
Befolkningen utgöres av manchuer (se d. o.),
kineser, japaner och ryssar samt biandfolk
av dessa. Rena manchuer äro nu ytterst
fåtaliga och bo spridda i n. Sungaribäckenet
och längs Ussuri. Japaner och ryssar bo i
järnvägszonerna och hamnstäderna. Kineser
från n. Egentliga Kina ha sedan äldre tider
immigrerat, på senare år i allt större antal,
1927 omkr. 1,000,000 pers.
M. är ett jordbruksland; marken hör till
världens bördigaste. I främsta rummet odlas
bönor, hirs, vete och ris. Det odlade
området utgör 330,145 kvkm. Veteproduktionen
1927 utgjorde 1,264,100 ton, produktionen av
sojabönor 5,298,309 ton (1928) till ett värde
av 110 mill. yen. Tidigare exporterades hela
veteskörden, men numera finnas omkr. 40
kvarnar i M., vilka årl. mala omkr. 15 mill.
säckar mjöl. Det största och snabbaste
uppsvinget har ägt rum med avseende på odlingen
av sojabönan och framställning av soja.
Omfattande är även tobaksodlingen.
Skogbärande mark uppskattas till 116,175 kvkm.
Rå-silkesproduktionen är ansenlig. M. är rikt på
kol (jfr F u - s h u n), guld, järn, silver och
bly m. m. M. genomkorsas av östkinesiska
järnvägen (1,725 km),
Peking—Mukdenjärn-vägen (1,163 km),
Sipingkai—Tao-nanjärnvä-gen (623 km) och Sydmanchuriska järnvägen
(1,115 km) och äger tills. 57,036 km
järnvägar. E. L-r.
Historia. M. har varit urhemmet för en rad
tungusiska stammar, som spelat en stor roll
i östasiens historia. Redan i förkristen tid
oroades Kina i n. av Sienpi- och
Wuhuan-tunguser. På 300-talet e. Kr. grundade
To-pa-tunguserna ett mäktigt rike (sedermera
»Norra Weiväldet» i Nordkina). Kitanväldet
(Liao, 947—1125) och Juchenväldet (Kin, 1122
—1234) omfattade utom M. även Nordkina.
Från 1616 upptimrades i östra M. det
man-chuvälde, som 1644 erövrade Kina och
grundade den sista kejsarätten där (Tsinghuset,
till 1912). — Genom fördrag med Ryssland
i Nertjinsk 1689 fastställdes
Amur-Argun-flodens dal som kinesiskt territorium, och
ryska befästningar slopades där (Albazin). I
fördraget i Aigun 1858 genomdrev Muraviev,
att vänsterstränderna av denna flod
erkändes som ryskt område och att landet från
Ussuri till österhavet var gemensam egendom.
1860 avträddes det senare till Ryssland. Sedan
södra M. varit krigsskådeplats under
kinesisk-japanska kriget 1894—95,
Liao-tunghalvön avträtts till Japan men återlämnats efter
bl. a. rysk påtryckning, blev Rysslands
penetration kraftig. Det fick 1895 tillstånd att
bygga järnväg rakt från Nertjinsk till
Vladivostok över manchuriskt område; samtidigt
byggdes med ryskt kapital järnväg från
Char-bin till Ta-lien-wan (Dalny) och Lü-shun-kou
(Port Arthur). 1898 utarrenderade Kina till
Ryssland Port Arthur och Dalny, som starkt
befästes. Efter rysk-japanska kriget 1904—05
övergick arrendet till Japan, som övertog även
södra hälften av Charbin—Port
Arthurjärn-vägen. Sedan har Japans inflytande starkt
dominerat i M. Under republiken har M. (»De
tre östra provinserna») varit nära nog
autokratiskt styrt av Chang Tso-lin,
efterträdd av sonen Chang Hüe-liang. B. Kgn.
Manchuspråket, som är statt i snabbt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
