Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Maniakalisk—Manila
784
1048) . I synnerhet de kristna källorna ha ofta
vanställt bilden av manikeismen, varför åtm.
en del av dem som källor måste användas
med allra största försiktighet. Se vidare M
a-n i k é e r. J. Ch-r.
Maniakalisk, behäftad med mani (se M
a-nisk-depressiv sjukdom).
Mania’ker, maniakalisk person (se M
a-n i s k - d e p r e s s i v sjukdom).
Manicaland, se M a n i k a.
Manicure [-ky’r], fr., se M a n i k y r.
Maniererad, se Maner.
Manieri’sm, benämning på en riktning inom
1500-talets italienska och nederländska
måleri och skulptur, för vilken konstens
huvuduppgift är idéinnehållet, framställt i en viss
stil: naturformerna kunna förändras, om man
härigenom når åsyftad verkan. M. ledde till
själlöst härmande av de stora mästarnas stil;
den manieristiska periodens, senrenässansens,
konstnärer imiterade Michelangelos plastiska
figurformer och Tintorettos koloristiska
effekter. Reaktionen mot m. kom vid övergången
till 1600-talet, bl. a. från italienaren Barocci
och nederländaren Mande.r (I), se dessa ord.
Litt.: M. J. Friedländer, »Die
niederländi-schen Manieristen» (1921); H. Cornell,
»Italiensk senrenässans» (1927). E. L-k.
Manieri’st, se Maner.
Manife’st (av lat. manife’stus, eg.
handgriplig; tydlig), av regering, parti
(partiledare) el. korporation utfärdad förklaring över
en handling, ett beslut, en åsikt el.
framläggande av ett program (t. ex. valmanifest).
Manifestation, uppenbarande;
offentliggörande, opinionsyttring.
Manifestationsed, en från romersk rätt
hämtad benämning på sådana eder, genom
vilka bekräftas riktigheten av lämnad
uppgift å egendom, som skall till annan
utlämnas el. varom denne eljest på grund av sitt
intresse däri är berättigad att kräva uppgift
å ed. I svensk rätt finnas bestämmelser om
sådan ed bl. a. i ärvdabalken kap. 9 § 1,
nya giftermålsbalken kap. 11 § 20,
konkurslagen §§ 91, 92 och 185, lagen 13 maj 1921
om utmätningsed och lagen s. d. om
ackords-förhandling utan konkurs. T. E.
Manifestera, lägga i dagen, framhålla.
Manihlkiöarna, ögrupp i Polynesien, n. om
Sällskapsöarna; 1,138 inv. (1926). M. äro låga
korallöar med kokospalmer el. guanolager.
Bebodda äro Penrhyn (Tongareva), Manihiki
(Humphrey island) och Rakaanga. Bilda med
Cooköarna (se d. o.) och Niue ett britt,
protektorat under Nya Zeeland.
Maniho’t, bot., se Arrowrotstärkelse.
Manika, Manicaland, guldfält i
Syd-rhodesia och Portugisiska Östafrika; 26,000
kvkm. Genomflytes av Sabi. Huvudort:
Um-tali. Guldrikast äro Penhalonga mountains.
Manikéer, anhängare av Män i (se d. o.),
bildade i Västerlandet en gnostisk sekt, som
under århundraden var en fruktad
medtävlare till kristendomen, i östern en kyrka med
en självständig gnostisk frälsningsreligion.
Enligt m:s lära stå av evighet emot varandra
en ljusets värld, som styres av Ljusparadisets
Konung och hans eoner och där renhet,
vishet och godhet råda, samt en mörk och ond
värld, behärskad av Mörkrets Konung och
hans arkonter. Då de onda väsendena
pla
nera ett anfall på ljusvärlden, sändes från
ovan Urmänniskan eller Första Sändebudet
att bekämpa dem. Han besegras dock av
mörkrets andar, som röva en del av hans
ljussubstans. Till hans hjälp kommer då
Andra Sändebudet, Den Levande Anden. För att
befria de fångna ljuselementen skapar denne
det synliga universum av de dödade
arkon-ternas kroppar. Befrielseverket utföres
genom Tredje Sändebudet, vilken som ett
himmelskt dubbelväsen bor i månen och i solen,
dit han samlar ljuspartiklarna för att föra
dem åter till urkällan, men även under
namnet Jesus kommer till den första människan,
Adam, för att undervisa honom om livets
väg. Världens väsen, sådant det skildras i
denna myt, har en motsvarighet i människans
natur och bestämmelse. Liksom urmänniskan
besegrades av mörkret, så är även den
jordiska människan fången i materien med dess
lusta och begär; hennes själ, bunden vid
kroppen och dock andlig till sitt väsen, är de i
mörker fångna ljuselementen; liksom Jesus
kom till Adam, så kommer det rena
himmelska förnuftet till själens räddning.
Frälsningen ligger i sträng askes. De »utvalda»,
sektens högsta grad, leva i celibat och
avhålla sig från kött och vin.
Genom energiska förföljelser utrotades
ma-nikeismen i Västerlandet under 400- och
500-talet (på 300-talet hade Faustus från Mileve
där varit en bland m:s ledande män), men
den synes på ännu okända vägar ha
inverkat på senare sekter (paulicianer, katarer).
I östern höll den sig på enstaka platser
fram emot 1200-talet. Den nådde vidsträckt
spridning i Kina och var under ett århundrade
statsreligion i uigurernas stora välde i
Mongoliet. Litt.: F. C. Burkitt, »The religion of
the manichees» (1925); H. H. Schaeder, »Urform
des manicheischen Systems» (i Vorträge der
Bibliothek Warburg, 4, 1927). T. A-æ.
Manikei’sm, manikéernas (se d. o.) lära.
Manikramam, en Svenska kyrkans
missions-station i Sydindien, presidentskapet Madras,
på ö. kusten, nära Mayavaram. Stationen
grundades av Leipzigmissionen 1862 och
överläts 1915.
Manikyr el. Manikür (fr. manicure),
skötsel av händerna, särskilt naglarna. —
Manikur i’s t, yrkesmässig utövare av m.
Mani’la, Filippinernas huvudstad, på Luzon,
vid floden Pasigs utlopp i den stora
Manila-bukten; 316,266 inv. (1926; 1918: 285,306 inv.,
därav 6,366 vita och 17,760 kineser). Klimatet
är tropiskt men mildras av monsunvindarna;
staden är ofta utsatt för jordbävningar och
häftiga cykloner. M. är numera en modern
storstad med gas, elektriskt ljus, spårvägar
och telefon. De äldsta delarna, Intramuros,
omgivas av mäktiga murar och bastioner och
ha många byggnadsverk från spanska tiden,
ss. Fort Santiago, nu arméhögkvarter, f. d.
stadshuset (ayuntamiento), nu
regeringsbyggnad, åtskilliga kyrkor, bl. a. katedralen (gr.
1581, flera ggr om- och nybyggd) och
augustin-kyrkan (nuv. byggnad från 1614). De yttre
stadsdelarna äro regelbundet anlagda och
genomdragas av tidvattenskanaler. S. om Pasig
ligga bl. a. Lunetaparken med monument över
frihetshjälten J. Rizal och amerikanska
villakvarter, n. om floden de livligaste affärsga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
