Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Mantispidae—Mantzius, K.
822
kristalliniska skiffrar. Högst når Itatiaya,
2,994 m ö. h.
Manti’spidae, fam., tillhörande insektordn.
nätvingar (se d. o.).
MantPssa kallas det egentliga
decimalbråket i en logaritm (se d. o.).
Ma’ntova, ty. Ma’ntua, huvudstad i it. prov.
Mantova (2,339 kvkm, 380,834 inv. 1928), i
s. ö. Lombardiet, vid Mincio; 44,201 inv.;
fästning, järnvägsknut, handelscentrum för
omgivande risodlingsdistrikt. M. omflytes på
tre sidor av den här sjölikt utvidgade floden
och har sumpiga, osunda omgivningar. I de
äldsta stadsdelarna finnas åtskilliga
märkliga byggnadsverk från M:s glanstid. Vid
Piazza Sordello ligger det vidsträckta
bygg-nadskomplexet Reggia dei Gonzaga, som bl. a.
omfattar Palazzo Ducale, det forna
hertigpalatset, urspr. från 1200-talet, flera gånger
om-och tillbyggt, nu inrymmande museer och
samlingar, bl. a. det hist. Museo civico;
härtill ansluter sig Castello di Corte, huset
Gon-zagas gamla borg, uppförd 1395—1406. Här
ligger även domkyrkan (Santi Pietro e Paolo),
nybyggd 1545 efter ritningar av Romano. Vid
Piazza Mantegna, stadens centralpunkt,
märkes Basilica di Sant’ Andrea, en praktfull
renässanskyrka, uppförd 1472—94 efter
ritningar av Alberti, senare tillbyggd. I de yttre
stadsdelarna ligga justitiepalatset (trol. efter
ritningar av Romano) och Palazzo del Te,
hertigarnas forna lustslott, uppfört av
Romano och nu i stadens ägo. M. är säte för
den av Maria Teresia 1767 grundade Reale
accademia virgiliana samt har ett rikt
stats-arkiv. De mäktiga fästningsverken ingå i
den s. k. fästningsfyrkanten men äro numera
av underordnad betydelse. S. F.
Historia. Staden M. anses urspr. ha varit
etruskisk. Under romartiden var den ej
särdeles betydande. Landet låg sedan under
östgoter, langobarder, franker och tyskar. Efter
markgrevinnan Matildas (se d. o.) död 1115
blev M. fri riksstad. LodovicoGonzaga
tog 1328 makten, och under hans ätt blev M.
1433 markgrevskap och 1530 hertigdöme (jfr
Gonzaga). Då huset Gonzagas äldre linje
1627 utgått, sökte kejsar Ferdinand II
förgäves rycka landet från Carlo I av linjen
Gonzaga-Nevers. Mantovanska
tronföl j dsk riget varade 1628—30, varunder
M. plundrades av de kejserliga; om kriget se
Castello di Corte i Mantova.
Basilica di Sant’ Andrea i Mantova.
R. Quazza, »La guerra per la successione
di M.» (2 bd, 1926). Då den siste Gonzaga,
Carlo IV (d. 1708), under spanska
tron-följdskriget slöt sig till Frankrike mot
kejsaren, indrog Josef I vid hans död M. till
Österrike. M. intogs 1797 av fransmännen,
ingick sedan i Cisalpinska och Italienska
republikerna och konungariket Italien men kom
1814 åter till Österrike. 1866 förenades M.
med konungariket Italien. Litt.: S. Brinton,
»Mantua» (i »Berühmte Kunststätten», bd 37,
1907). B. H-d.
Mantova’no, I 1 (»från Mantova»), italiensk
koppanstickare, 1500-talet; se G h i s i.
Mantra, skt, i vedisk litt. allmän term för
strofer och offerformler (tillhörande Rigveda,
Yajurveda och Atharvaveda; se dessa ord); då
dessa vanl. ansågos ha magisk verkan,
betyder m. också besvärjelse, magisk formel.
Ma’ntua, se M a n t o v a.
Mantuänskt kors, se K o r s, bild 25.
Ma’ntzius, Karl, dansk skådespelare,
teaterledare och teaterhistoriker (1860—1921),
son till Kr. A. L. M. Fil. dr 1901, tillhörde Det
kongelige teater 1883—1913, från 1909 som
dir. för talscenen,
utom spelåret 1889—
90, då han var
med-dir. för
Dagmarteat-ret. M. gästspelade
bl. a. i Sverige. Han
var en utpräglat
intellektuell skådespelare, starkt realistisk
i sin något kyliga, av
en mästerlig
replikkonst burna
framställning; såsom
teaterledare förde han en god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
