Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mareks von Würtemberg—Marcus Aurelius
843
senare, som vilar på ett omfattande material
från Bismarckska familjearkivet, utkom 1923
en- ny uppl. (sv. övers, s. å.). Av M:s essäer
och föredrag har en del publicerats i »Männer
und Zeiten» (2 bd, 1911; omarb. uppl. 1916).
Han är huvudred, för ett under utgivning
varande samlingsverk, »Deutsche Geschichte».
M. hör genom vederhäftighet i forskningen,
idérikedom och framställningskonst till det
nutida Tysklands främsta historiker. (L-ts.)
Mareks von Würtemberg, se M a r k s von
Würtemberg.
Marcoma’ni, lat., se Markomanner.
Marconi [markå’ni], Guglielmo,
italiensk fysiker och uppfinnare (f. 1874 25/<).
Studerade fysik vid univ. i Bologna under A.
Righis ledning och experimenterade samtidigt
ute på sin faders gård (i närheten av Bologna)
inom det område, som snart skänkte honom
världsrykte, den trådlösa
telegrafien. Dessa experiment togo sin början 1895.
Snart därefter avbröt M.
universitetsstudierna och har sedan uteslutande ägnat sig åt
sin uppfinnarverksamhet. M. är hedersdr vid
Bolognas univ. och led. av sv. Vet.-akad. (1906)
samt delade 1909 med F. Braun Nobelpriset i
fysik. Han blev 1918 senator och 1930
president i den nyupprättade italienska akad. Jfr
Radioteknik. — M:s porträtt återges på
vidstående plansch. D. S-t.*
Marconirigg [-kå’ni-] el. Bermudarigg
(i flera årh. använd på fiskebåtar vid
Bermu-dasöarna), mast med flera stag och
vant-spridare (tvärslår på masten) och trekantigt
bomsegel, förekommer på nutida segeljakter.
Masten är i Sverige ofta upptill bakåtböjd.
Namnet M. härrör från dess likhet med en
mast för trådlös telegrafi. ö-g.
Marco Polo [ma’rkå på’lå], medeltida
resande (1254—1325), härstammade från en
patri-cierfamilj i Venezia. Hans fader, N i c c o 1 ö,
och dennes broder M a f f e o hade redan
under 1260-talet företagit en affärsresa till det
inre av Asien och haft företräde för Kubilai
(se d. o.), som gav dem i uppdrag att hos
påven begära utsändandet av 100 missionärer
till Kina och Centralasien. De återkommo
emellertid under det långvariga interregnum
mellan Clemens IV :s död (1268) och valet av
Gregorius X (1271), och då de ej ansågo sig
kunna avvakta slutet av de ändlösa
valstriderna, återvände de, medtagande den
femtonårige Marco, till det heliga landet (1269)
och därifrån till det inre av Asien. Efter en
oändligt lång och besvärlig resa genom
Persien, Pamirlandet och Centralasien anlände de
slutligen till Kai-peng-fu, Kubilais
sommarresidens, och fingo där företräde för honom.
M. kom snart i gunst hos den mäktige
härskaren, var enl. kinesiska dokument redan
1277 anställd i hans tjänst och vistades 1277
—80 på officiellt uppdrag i Yün-nan i s. Kina.
Han fortfor att uppehålla sig i Kubilais rike
till 1292, då han tills, m. sändebud från kanen
i Persien och dennes unga gemål avseglade
runt Asiens sydkust till Persien, dit han
ankom 1294. Antagl. följ, år hemkommen till
fädernestaden, där hans underbara berättelser
mottogos med berättigat intresse, fick han i
det snart därpå utbrytande kriget med Genua
befäl över ett skepp, tillfångatogs i slaget vid
Korcula (1298) och fick tillbringa en tid i ett
844
genuesiskt fängelse. Frigiven efter freden,
framlevde han sitt återstående liv i Venezia
och dog trol. våren 1325. Under sin
fängelsetid dikterade han för en medfånge, R u s t
i-ch e 11 o (Rusticiano), den beskrivning
över sin resa, som gjort honom världsberömd
och som denne nedskrev på rätt knagglig
franska. M. är utan tvivel genom den enorma
omfattningen av sina resor och den oerhörda
mängd iakttagelser han därunder gjorde
medeltidens främste resande och reseskildrare,
om också franciskanmunken Vilhelm av
Ruys-broeck genom sin större bokliga bildning och
skarpare observationsförmåga rent
vetenskapligt står före honom. Till missförstånd har
M. väl stundom gjort sig skyldig, till
medvetet osanna uppgifter däremot icke; det får
ej förglömmas, att för hans tid underdjur som
fågel Rokh o. s. v. voro bevisligen existerande
varelser och ej fantasifoster. M:s
reseskildring är övers, till sv. av B. Thordeman (1917);
jfr J. Charpentier i Nord. Tidskr. 1917, s. 555
ff.; it. monogr. av G. Orlandini (1926). J. Ch-r.
Marco Polobergen [ma’rkå på’lå-J, del av
Kun-lun (se d. o.).
Marcus, evangelist, se Markus.
Marcus, Henry Isa c. läkare,
universitetslärare (f. 1866 2/5), syssling till K. J. M.
Blev med. lic. 1895, med. dr och docent i
psykiatri 1903, 1924 prof, i nervsjukdomar, allt vid
Karol. inst. S. å. blev M. överläkare vid
Sera-fimerlasarettet och har sedan 1896 varit
överläkare vid Solna sjukhem. Bland hans
offentliga uppdrag må nämnas medlemskap i
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses
vetenskapliga råd sedan 1922. — M:s
vetenskapliga arbeten falla inom både psykiatri och
neurologi. A. W-dt.
Marcus’, Isaac, boktryckeri -a. - b.,
boktryckeri och bokbinderi i Stockholm.
Firman grundad 1849, a.-b. 1873, aktiekap.
800,000 kr., tillv.-värde per år 620,000 kr.,
omkr. 90 arb. Tillhör nu S. L. T. (a.-b.
Sveriges litografiska tryckerier).
Marcus, Karl Jakob, läkare,
universitetslärare (f. 1873 V2), syssling till H. I. M.
Blev med. lic. 1902, med dr 1910 och docent i
syfilidologi 1913 vid Karol. inst. Sedan 1912 är
M. överläkare och dir. vid sjukhuset Sankt
Göran i Stockholm. Han har dessutom varit
marinläkare av 2:a graden i reserven (1902—
12). M. är medl. av Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd sedan 1918
och av Medicinalstyrelsens sedan 1921, var
särskilt tillkallad sakkunnig inom Civildep.
för utarbetandet av lag mot utbredning av
könssjukdomarna 1917 samt medl. av
kommittén för sexualundervisning 1918. A. W-dt.
Ma’rcus Aurelius (urspr. M. A n n i u s V
e-r u s, som kejsare: Imperator Caesar
M. Aurelius A n t o n i n u s Augustus),
född i Rom 121 av spansk släkt. M.
adopterades av Antoninus Pius (se d. o.), som blev
hans svärfader. 147 blev M. medregent åt
Antoninus och 161 hans efterträdare på
tronen, varvid han omedelbart till augustus vid
sin sida upphöjde Lucius Verus (d. 169).
M:s regeringstid blev uppfylld av krig,
som visserligen avlöpte lyckosamt men i hög
grad försvagade riket. Särskilt känd blev
kampen mot Donaufolken. Men även på
annat håll hade kejsaren svårigheter: resningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
