Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Maria (drottning av Ungern) - Maria (församling i Hälsingborg) - Maria (församling i Stockholm) - Mariabilder, Madonnabilder - Maria da Gloria - Maria Eleonora - Maria Fedorovna - Mariafester - Mariage - Mariager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Maria—Mariager
872
syster M. till regentinna i Nederländerna efter
hennes faster Margareta. I 24 år skötte M.
nitiskt denna befattning under fullföljande av
Karls politiska program.
Maria, församling i Hälsingborg (se d. o.,
sp. 279); 24,568 inv. (1930).
Maria, församling i Stockholm, se Maria
Magdalena.
Mariabilder, Madonnabilder, i allm.
bildframställningar av Jesu moder, i vanlig
bemärkelse sådana, i vilka den späde Jesus
framställes buren el. stödd av modern. Några
i de romerska katakomberna påträffade
bilder av en kvinna med ett spätt barn, målade
tidigast på 100-talet e. Kr., ha tolkats som M.
De viktigaste typerna av M. äro urspr.
utbildade i den kristna Orienten. De vanligaste
betecknas med de grek, namnen B 1 a c h e
r-n i o t i s s a (Maria stående i orantställning
med barnet svävande framför bröstet), G 1
y-ko p h i 1 u s a (den »smeksamma» madonnan,
ömt lutad över barnet på hennes arm),
Ho-d e ge t r i a (den »vägvisande» gudsmodem,
som med ena handen pekar på den späde
Kristus; i båda de senare typerna är barnet
osymmetriskt inkomponerat), Kyriotissa
och Platytera (Maria, i den förra typen
stående, i den senare tronande, håller barnet
upprätt framför sig). Sträng frontalitet
karakteriserar de äldre orientaliska M.; detta
drag brytes dels av yngre, osymmetriska,
mindre hieratiska kompositionstyper (som det
i yngre ortodox kyrkokonst dominerande
gly-kophilusamotivet), dels av en mot slutet av
första årtusendet efter Kristus inträdande
uppluckring av de förut konservativt
bibehållna typerna.
Den västerländska kyrkans äldre M. visa
intimt beroende av de traditionella
orientaliska typerna. De friplastiska M. (fr. o. m.
1000-talet) bibehöllo länge det frontala
platy-teramotivet; i fransk skulptur började på
1100-talet en rask utveckling av rörligare
kompositionsmotiv, även stående, vilka från
1300-talet blevo mycket vanliga. Under
1300-talet slog den realistiska madonnabilden
igenom. I äldre M. framställes såväl Maria som
barnet i majestätisk höghet, försedda med
gloria eller (i Västerlandet) krönta. Barnets
gestalt förändras raskare än moderns i
realistisk riktning; i yngre medeltida M. är
Maria i regel i dräkt etc. betecknad som
himladrottning, medan barnet oftast är en naken
och lekfull byting. Av senmedeltida typer för
M. märkes den i anslutning till Joh. Upp. 12: 1
framställda »madonnan på månskäran». Fr.
o. m. renässansen ersättas de av sitt
symboliska idéinnehåll gestaltade M. med mera
subjektiva skapelser. Berättande bilder med
motiv ur den neliga jungfruns liv äro
vanliga fr. o. m. medeltidens senare del. Till
de oftast förekommande motiven höra (utom
de i art. Kristusbilder, sp. 126,
anförda) : Marias födelse, Marias
tempelgång, Marias trolovning
(episoder ur Marias legendariska
ungdomshistoria; jfr Anna). — Bebådelsen (Luk. 1;
se bild 12). — Besöket hos Elisabet
(Luk. 1). — Marias död, begravning
och himmelsfärd och hennes
kröning till himmelens och jordens drottning
(legendariska motiv; se bild 16, 13). — Jfr
också Korsfästelsen,
Korsnedtag-ningen och P i e t a.
Litt.: H. Detzel, »Christliche Ikonographie»
(2 bd, 1894—96); F. X. Kraus, »Geschichte der
christlichen Kunst» (2 dir, 1896—1908); J. J.
Tikkanen, »Madonnabildens historia» (1916);
V. C. Habicht, »Maria» (1926). H. W-n.
Maria da Gloria, se Maria, sp. 869.
Maria Eleonora, se Maria, sp. 863.
Maria Fedorovna [-fjådorå’vna], rysk
kejsarinna (1847—1928), dotter till Kristian IX av
Danmark, som prinsessa kallad Dagmar.
Hon blev 1864 förlovad med den rvske
storfursten och
tronföljaren Nikolaus, död följ,
år, och 1866 g. m. hans
yngre bror Alexander
(III), kejsare 1881—
94. Hon utövade både
som kejsarinna och
under sonen Nikolaus
II :s regeringstid
betydande inflytande på
styrelsen i
konservativ anda. Efter
revolutionen 1917 hölls
hon under bevakning
på Krim, tills hon
be
friades av engelsmännen. Från 1919 bodde
hon på Hvidöre n. om Köpenhamn. P. E-t.
Mariafester, fester till Jesu moders ära.
A. Rom.-kat.: I. Vilande på bibliska
motiv : 1) Marias bebådelse, se Marias
b e b ådel sedag. 2) Marias rening
s-a a g (purificatio) el. kyndelsmässodagen (se
Kyndelsmässan). 3) Marias besök
(visitatio) hos Elisabet (2 juli) nämnes
först 1247, urspr. en franciskanordens fest,
av Urban VI 1389 upphöjd till fest för hela
kristenheten. — II. Vilande på utombibliska
motiv: 1) Marias födelsedag (8 sept.).
2) Marias döds- och
himmelsfärdsdag (dormitio, assumptio; 15 aug.)
omtalas i österlandet omkr. 650, i Rom på
700-talet. 3) Marias frambärande i
templet (praesentatio; 21 nov.) stöder sig
på en apokryfisk berättelse, att Maria efter
fyllda tre år överlämnats till templet och där
tillbragte 11 år; festen är bestyrkt i
österlandet på 800-talet, i Frankrike införd 1372. 4)
Marias obefläckade a v 1 e 1 s e s fest
(immaculata conceptio), mot slutet av
1000-talet firad i engelska benediktinkloster,
sedan spridd av franciskanerna men först 1854
av Pius IX upphöjd till en hela kyrkans fest.
— Flera M. av mindre betydelse el. burskap
finnas också, t. ex. Marias trolovning
(23 febr.) och Jungfru Marias av
Lour des uppenbarelse (11 febr.),
sedan 1907 allmänkyrklig fest. — B. Den
orientaliska kyrkan firar också andra
Ma-riadagar. — Litt.: A. Noyon, »Les origines
de la fète de 1’immaculée conception en
Occi-dent» (i Études, bd 100, 1906). A. G-w.
Mariage [mariä’%], fr., äktenskap, giftermål;
ett slags kortspel.
Mariäger, Danmarks minsta köpstad, i
Randers amt, s. om den på n. Jyllands östkust
inträngande Mariager fjord, som
utanför M. når sitt största djup, 29 m; 1,132 inv.
(1925). Staden M. uppstod på 1400-talet invid
M. kloster; fick stadsprivilegier först 1592.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
