Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Maria-Teresiathaler—Marie
882
ländernas författning, förvaltning och
jurisdiktion, varvid den provinsiella självstyrelsen
på sina håll med varsam hand inskränktes,
upphävande av inre tullgränser, tortyrens
avskaffande, stark begränsning av böndernas
ofrihet och arbetsskyldighet åt godsägarna
m. m. Främst genom denna inre gärning men
även genom sitt storslagna uppträdande i den
yttre kampen och genom sitt rika och varmt
mänskliga väsen framstår M. T. som en av sin
tids och sitt lands främsta härskargestalter.
— Litt.: Ty. monogr. av E. Guglia (2 bd,
1917). — M. T:s porträtt återges på
vid-stående plansch. T. S-g.
Maria-Teresiathaler (Levantinthaler),
större österrikiskt silvermynt, som präglats
i Wien (dessförinnan, 1765—1866, i Venezia)
för handeln på n. ö. Afrika och Arabien samt
i prägeln bär kejsarinnan Maria Teresias bild
jämte årtalet 1780 men i övrigt fullt
motsvarar den gamla konventions- el. speciethalern
(= 2 konventionsgulden = 3 kr. 75 öre).
Ma-ria-Teresiathalern har utmyntats i stor skala
på privatbeställning men upphörde att
präglas 1914, efter världskrigets utbrott, och
ersattes i Abessinien 1919 av M e nilek
tha-1 e r som myntenhet. (T. Swn.)
Maria-Theresio’pel, se Subotica.
Maria Tudor [ tjö’de], se Maria, sp. 865.
Mariavlter, polsk sekt, stiftad 1893 av
kla-rissinabbedissan Marya Kozlowska.
Den bildades som kongregation bland klerus;
medlemmarna skulle leva i stillhet enl. Marias
liv (Mariæ vita), upplöstes 1904 av påven,
erkändes 1906 av ryska staten som
gammalka-tolskt kyrkosamfund men bannlystes s. å. av
påven. Under ledning av sin ärkebiskop
Ko-walski vunno m. flera hundra tusen
medlemmar och ägnade sig särskilt åt socialt och
religiöst arbete i industricentra. Med
gammalkatolikerna gjorde de gemensam sak till 1924
och ha sedan hemfallit åt en svärmisk
nationalism. Jfr A. Rhode, »Bei den Mariaviten»
(1911). A. A-t.
Mariazell [-tsä’1], Österrikes berömdaste
vallfartsort, i Steiermark, 90 km s. v. om
Wien. Kyrka (från 1300-talet) med en
undergörande Mariabild (150,000 pilgrimer årl.).
M. är även livligt besökt som rekreationsort
och vintersportplats.
Märib, stad i imamatet Jemen, s. v.
Arabien, omkr. 100 km n. ö. om Sana; var fordom
sabéernas (se d. o.) huvudstad.
Maribios [-ri’biås], vulkankedja i n. v.
Nicaragua, består av ett flertal vulkankäglor, den
högsta El Viejo (1,780 m ö. h.).
Märibo, dansk stad i Maribo amt, stiftsstad
för Lolland-Falsters el. M. stift, vackert
belägen mellan två sjöar, mitt på Lolland; 4,618
inv. (1925). Stor sockerfabrik. Hamnplats är
Bandholm i n. (776 inv.). Den nuv.
domkyrkan tillhörde urspr. ett birgittinkloster; om
detta jfr Lolland-Falsters Historiske
Samfunds Aarbog, 2 (1914), och da. monogr. av
V. Lorenzen (1922). I M. stiftsmuseum och
stiftsbibliotek. Staden M. anlades i början
av 1400-talet invid M. kloster.
Maribo amt, Danmark, omfattar Lolland,
Falster och kringliggande småöar; 1,791,4
kvkm, 133,631 inv. (1925). M. utgör ett av
Danmarks bördigaste områden. Köpstäder:
Nakskov, Nyköbing, Maribo, Rödby, Stubbe-
köbing och Saksköbing (med förstaden
Rör-bæk). Stationssamhällen: Gedser, Holeby m. fl.
Mariboe [ma’ribo], Ludvig, norsk
affärsman, publicist och politiker (1782—1841). M.
etablerade 1805 egen betydande affär. Under
kriget med England, sedan 1807, bidrog han
i stor utsträckning till landets proviantering,
under fälttåget 1808 utrustade han en
artil-lerifrikår, vars chef han själv var, och 1814
fick han uppsikten över härens
transportväsen. Stora penningsummor skänkte han
1810 till Selskabet for Norges vel och till det
nya univ. i Oslo. 1817—22 var han i
Stockholm adjutant hos konungen, återvände 1823
till Norge besviken och bitter och gav utlopp
åt sin harm i tidningen Patrouillen (1824—
32), det första organet för en politisk
opposition i Norge. 1830 och 1832—33 var M.
stor-tingsman. 1836—39 vistades han i London,
där han arbetade för att skaffa Norge
upprättelse i Bodösaken (se d. o.), varom han
skrev en historisk redogörelse. K. V. II.*
Ma’ribor, ty. Marburg, stad i Slovenien,
Jugoslavien, vid Drava, 90 km n. om Agram;
30,700 inv. (1921). M. är centrum i ett rikt
frukt- och vinodlingsdistrikt. Stora kvarnar
och järnvägsverkstäder.
Marica [mari’tsa], M a r i t z a, flod på
Balkanhalvön; flodområde 35,190 kvkm, 530 km
lång. M. kommer från det 2,924 m höga Mus
Allah på den skogrika Rilaplatån av
Rhodo-pemassivet i s. v. Bulgarien och utmynnar i
Egeiska havet. M. rinner i början genom den
fruktbara sydbulgariska slätten. Floden
genombryter därefter mot s. ö.
Rhodopemassi-vets utlöpare, lämnar Bulgarien och kommer
in i det mera stäppartade nedre
Maricabäc-kenet samt bildar ända till mynningen gräns
mellan Grekland och det nya Turkiets
europeiska del. På denna sträcka infalla från
vänster Tundza vid Adrianonel och Ergene,
med talrika tillflöden. A-l W-n.
Maridalen, dalgång i Akershus fylke,
öst-norge, n. om Oslo. I dess s. del insjön M a r
i-dalsvatn (149 m ö. h.), som avrinner
genom Akerselven; därifrån får Oslo sitt mesta
dricksvatten. Vid sjöns största tillflöde,
Skærsjöelven, Maridalshammerens kraftverk,
tillhörande Oslo stad.
Marie [mari’] de Saint-Georges,
Alexandre Thomas, fransk politiker
(1797—1870). Var jurist, blev 1842 medlem
av deputeradekammaren och spelade 1848 en
viktig politisk roll som medlem av den pro-
Interiör av nuv. domkyrkan i Maribo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
