Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Marie Adéiaide—Mariefred
884
Huvudbyggnaden på Mariedal.
visoriska regeringen och minister för de
allmänna arbetena. Som sådan organiserade han
de s. k. nationalverkstäderna. Han blev juni
s. å. president i nationalförsamlingen och var
juli—dec. justitieminister. M. kom ej in i
lagstiftande nationalförsamlingen 1849 men
satt 1863—69 i lagstiftande kåren.
Marie Adélaide, storhertiginna av
Luxemburg (se d. o., sp. 394).
Marie Antoinette [mari’ ätcoanä’t], Ludvig
XVI:s gemål, se Maria, franska furstinnor, 6.
Marie bebådelsedag, se Marias b e b
å-d e 1 s e d ag.
Marieberg. 1. Kronoegendom på s.
Kungsholmen, Stockholm, vid Mälaren. Omfattar
ammunitionsfabrik och Fälttelegrafkårens (se
d. o.) kasernetablissemang. — Tomten
bebyggdes urspr. av riksrådet Bengt Skytte (d. 1683).
1758 anlade ett bolag under J. E. L.
Ehren-reichs (se d. o.) ledning en fajans- och
porslinsfabrik (se F a j a n s, sp. 40, och G. H.
Stråle, »M:s historia och tillverkningar 1758
—1788», 1880). Fajansfabriken nedlades 1788,
och M. uthyrdes till kattuntryckeri och
kasern för ryska krigsfångar. Av
kaptenme-kanikus C. Apelqvist (1748—1824) anlades en
mek. spinnmaskin och ditflyttades 1799 ett
styckgjuteri, 1811 inlöst av kronan. M. har
sedan använts för militära ändamål, bl. a. av
Artilleri- och ingenjörhögskolan,
Krigshögskolan, Fyrverkarkåren, Svea trängkår or-h
(sedan 1907) Fälttelegrafkåren. Sedan 1876
finnes vid M. en avd. av statens
ammunitionsfabrik.
2. Gods i Grödinge socken, Stockholms
län, n. Södertörn, 10 km s. ö. om
Södertälje; 1,534 har, därav 436 har åker;
taxvärde 623,500 kr. (1928). Kom på 1680-talet
i släkten Wattrangs ägo och var från
början av 1700-talet i nära 200 år
fideikommiss inom denna släkt och släkten
Rud-beck. Köptes 1918 av grosshandlaren Carl
Söderberg.
Marieby, socken i Jämtlands län,
Revsunds, Brunflo och Näs tingslag, på s.
strandsluttningen av Storsjöns östligaste vik
(Brunfloviken); 46,50 kvkm, 554 inv. (1930).
Jordbruksbygd närmast sjön, i det inre
skog, myrar och fäbodar. 773 har åker,
2,483 har skogsmark. Ruin av medeltida
kyrka. Ingår i Brunflo, M. och Lockne
pastorat i Härnösands stift, Östersunds
kontrakt.
Marie-Casimire [mari’-kasimi’r] (po. Marya
Kazimiera, vanl. kallad Marysienka), polsk
drottning (omkr. 1637—1716). Var dotter till
en fransk adelsman och medföljde drottning
Marie-Louise (se d. o.) till Polen. Hon
älskade redan vid unga år sedermera konung Johan
Sobieski men bortgiftes 1658 med vojevoden
Jan Zamoyski; tre månader efter dennes död
blev hon 1665 g. m. Sobieski. Hon
intrigerade flitigt, mest i Frankrikes intressen, och
påverkade sin make att uppställa sig som
tronkandidat. Som drottning (från 1674)
fortsatte hon att intrigera, övade stort och ofta
förlamande inflytande på sin gemål och
gjorde sig allmänt hatad. Litt.: K.
Wali-szewski, »Marysienka» (1898). A. A-t.
Mariedal, tidigare S ö d e r b o, gods i Ova
socken, Skaraborgs län, 15 km ö. om
Lidköping; 998 har, därav 498 har åker; tax.-värde
606,500 kr. (1928). Ståtlig huvudbyggnad,
uppf. 1666 av M. G. De la Gardie efter
ritningar av Jean de la Vallée. Tillhörde 1615
Bengt Oxenstierna (»Resare-Bengt») och efter
reduktionen släkterna Lillie, De la Gardie,
Ekeblad, Piper. Hamilton och Sparre. Nuv.
ägare är a.-b. Mariedals egendom.
Marie de France [mari’ da frä’s],
Frankrikes äldsta kända författarinna (1154—89), var
född i Frankrike men levde i England på
Henrik II:s tid. Hennes berömmelse vilar
framför allt på de tolv lais (se La i), tryckta
f. ggn 1819, som tillskrivas henne, däribland
»Chèvrefeuille», med motiv ur Tristansagan,
och »Les deux amants» (sv. övers, i H. Schiick,
»Världslitteraturen», II). Jfr J. Bédier, »Lais
de Marie de France» (i Revue des Deux Mondes
1891), L. Spitzer i Zeitschrift für Romanische
Philologie 1930; litt. till art. Lai. (Kj. S-g.)
Mariefred, stad i Södermanlands län, vid
inre Gripsholmsviken av Mälaren; 1,486 har,
därav 1,467 har land, 1,362 inv. (1930). M.
omges på landsidan av lummig grönska och
flankeras på sjösidan i s. ö. av Gripsholms
slott. Staden är regelbundet bebyggd kring
den från v. till ö. gående Storgatan och
Rådhustorget, mestadels med träbyggnader i
trädgårdsinramning. I s. reser sig på en
bergklack nära sjön stadens kyrka (från
1620-talet) på ungefär samma plats som det av
MARIEFRED
Skala1:16000
1 RåjdhustoTYjel
2 Kimgshus torgel
3 Djurgårdsportert’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
