Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Mariefreds kloster—Marieholm
886
Bild 9.
Mariefreds vapen.
I blått fält en stående,
gyllene, krönt madonna
med barn, bådas
huvuden omgivna av gyllene
glorior; under
madonnans fötter en halvmåne
av silver; det hela
omgivet av en gyllene
man-dorla.
Sten Sture d. ä. på 1490-talet anlagda
kartu-sianklostret (Monasterium Pacis Mariae).
Rester finnas kvar av klostret, och ett
minnesmärke restes här 1905 över Sten Sture,
som även begravts i M. men sedan flyttats
till Strängnäs. Staden
har i hög grad
gynnats av de kungliga
grannarna på
Grips-holm, varom bl. a. det
på uppdrag av Gustav
III av Cronstedt
ritade rådhuset (färdigt
1784, restaurerat 1904)
samt inventarier m. m.
i kyrkan vittna.
Rådhuset inrymmer
stadens expedition samt
borgmästarbostad.
Industrien är nu
obetydlig. Av ålder ha
krukmakeri och garveri
med framgång drivits
i staden. 1834
anla-des ångbåtsbryggan på
Körnholmen och 1898
lastkajen invid
järnvägsstationen; kaj-längd 220 m, djup 2,5
—3,25 m. I hamnen an-
kommo och avgingo 1928 tills. 998 fartyg om
50,014 nettoton. Gripsholm-M:s
ångfartygs-a.-b. har säte i M. Genom en bibana
förbin-des M. med Läggesta på N. Södermanlands
järnväg. Sparbank och avd.-kontor av
Södermanlands enskilda bank, epidemisjukhus,
sjukstuga, elektricitetsverk och varmbadhus.
M:s tidning utkommer 3 ggr i veckan.
Tax.-värde å fastighet 3,849,000 kr. (1928), tax.
inkomst 1,205,000 kr. Tills, m. Kärnbo och
Taxinge ett pastorat i Strängnäs stift,
Dom-prosteriet.
M. har uppvuxit kring Mariefreds kloster
(se d. o.). 1590 blev M. köping och 1605 stad.
1640 och 1682 härjades staden av eld. I stort
sett sammanfaller M:s historia med
Grips-holms (se d. o.), förnämsta förutsättningen
för stadens tillvaro. Litt.: G. Lindqvist, »M.»
(i »Sveriges städer», 2, 1915). G. R-ll.
Mariefreds kloster, Monasterium Päcis
Mariae, av kartusianorden, stiftades av Sten Sture
d. ä., som skänkte jord i Gripsholm därtill
(gåvobrevet utfärdades först 1498).
Klosteranläggningen stadfästes på rådsmöte i Tälje
1493. Klostret indrogs 1525.
Marie-Galante [mari’-galä’t], ö, tillhörande
fr. kolonien Guadeloupe (jfr d. o. 2), s. ö. om
ön Guadeloupe; 149 kvkm, 22,513 inv. (1926).
Huvudstad: Grand-Bourg (8,546 inv. 1926).
Gatubild frän Mariehamn.
Mariehamn, huvudorten på Aland
(Finland), en idyllisk liten stad på fasta Åland,
på en landtunga vid Svibyviken; 3 kvkm,
1,638 inv. (1929), svensktalande. Säte för
såväl landshövdingen som självstyrelseorganen
i landskapet Åland. Fundationsbrev av 1861.
Badort, före världskriget livligt besökt även
av ryssar. Litt.: W. Sjöblom, »M:s stads
historia 1861—1911», I (1911). O. Brn.
Marieholm, municipalsamhälle i Reslövs
socken, Malmöhus län, 10 km v. om Eslöv,
vid Saxån och Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar; 166 har, 772 inv. (1930). I
samhället M:s yllefabriks a.-b., etabl. 1898, a.-b.
1919, aktiekap. 800,000 kr., 225 arb.,
tillv.-värde per år 900,000 kr., samt småindustri.
Tax.-värde å fastighet 2,076,000 kr. (1929),
tax. inkomst 940.550 kr.
Marieholm, landshövdingeresidens (sedan
1660) i Skaraborgs län, vackert beläget på en
holme i Tidan, invid Mariestad (se d. o., med
karta), Leksbergs socken. Förr kungsgård,
före Mariestads anläggning kallad Tuna el.
Tunaholm. Huvudbyggnaden trol. från
1680-talet. I ö. flygeln Vadsbo hembygds- och
fornminnesförenings museum.
Mariehamns kyrka.
Hamnbild från Mariehamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
