Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariehäll - Marieklagan - Marie-Louise - Marielund (Blekinge) - Marielund (Halland) - Marielund (Lund, Uppsala län) - Marienbad - Marienburg (Livland) - Marienburg (Westpreussen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Mariehäll—Marienburg
888
Kurbyggnader och »Kurpark» i Marienbad.
Mariehäll, förstadssamhälle i Bromma (jfr
d. o.) församling, Stockholm, n. ö. om kyrkan.
Marieklagan, lyriska medeltidspoem, som
uttala jungfru Marias sorg över sonens död
på korset. Den ryktbaraste M. är »Stabat
mater» (se d. o.). Ett svenskt fragment av
en M. finns bevarat i runskrift från
1400-talet. Fragmentet består av sex små
pergamentblad och upptäcktes i början av
1700-talet av J. F. Peringskiöld i Vallentuna
kyrka i Uppland, införlivades med
Antikvitetsarkivet och förvaras nu i Kungl. biblioteket.
Det har utgivits av G. E. Klemming (i
»Små-stycken på forn svenska», 1878).
Marie-Louise [marF-lcoPz] (po. vanl.
Lud-wika Marya), polsk drottning (1611—67).
Tillhörde franska grenen Gonzaga-Nevers av
ätten Gonzaga (se d. o.), stod franska hovet
nära och nämndes tidigt som blivande
gemål till Vladislav IV av Polen, med vilken
hon förmäldes 1645. Hon kom först 1646 till
Polen och började snart politisera till förmån
för Frankrike. Efter Vladislavs död 1648
för
Slottet Marienburg.
mäldes hon 1649 med hans bror och
efterträdare, Johan Kasimir (se vidare d. o.). (A. A-t.)
Marielund, gods i Nättraby socken,
Blekinge; 700 har, därav 255 har åker;
tax.-värde 556,600 kr. (1930). Har bl. a. tillhört
släkterna Raab och Rappe.
Marielund, gods i Kvibille socken, Halland,
11 km n. om Halmstad; 243 har, därav 198
har åker; tax.-värde 265,700 kr. (1928). Ägdes
1700 av M. Stenbock. Nu under Susegården.
Marielund, före 1781 Lund, gods i Fundbo
socken, Uppsala län, vid ö. randen av
Uppsalaslätten; 462 har, därav 139 har åker:
tax.-värde 215,900 kr. (1928). Bebyggt med ett
stenhus från 1600-talets förra hälft. Tillhörde
under 1500-talet Vasaättens arvegods.
Marienbad [marPonbät], tjeck. Mariånské
Låzné, stad och kurort i n. v. Böhmen,
Tjeckoslovakien, 30 km s. s. v. om Karlsbad; 6,909
inv. (1921), mest tyskar; flyghamn. Staden
(628 m ö. h.) skyddas mot n. och v. av det
skogklädda Kaiserwald och har ett torrt och
täml. milt klimat. M. är en förnämlig
kurort (omkr. 40.000 kurgäster
och 120,000 andra besökande
årl.). Bland hälsokällorna i
M. (glaubersalt-, järn-,
kol-syre- och alkaliska källor)
märkas Marienquelle,
Wald-quelle, Kreuzbrunnen och
Fer-dinandsbrunnen. Säsong 1 maj
—1 okt. Kur i M. anlitas mot
överdriven fettbildning, högt
blodtryck, gikt, reumatiska
åkommor, blodbrist m. m.
Källorna nämnas redan
under 1600-talet; 1808 fick den
uppväxande kurorten namnet
M. och blev stad 1856.
Marienburg, friherreskap i
Livland, se Horn,
släktöversikt 1, och Horn, G., sp. 17.
Marienburg [marPonbork],
stad i preuss. reg.-omr.
West-preussen, vid Weichsels
av-loppsarm Nogat, 45 km s. ö.
om staden Danzig; 20,832 inv.
(1925); tillv. av
jordbruksmaskiner, livlig handel med jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
