Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marienburg (Westpreussen) - Marienglas - Marienlyst - Marienthal el. Mariendal - Marienwerder - Mariestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Marienglas—Mariestad
890
bruksprodukter. — Staden är
anlagd vid det av Tyska
orden uppförda, starkt befästa
slottet M. och var 1309—1457
säte för ordens högmästare.
Slottet består av tre delar:
Hochschloss (den äldsta
delen, uppf. 1274), Mittelschloss
samt Vorburg. M. intogs av
svenskarna 1626, belägrades
förgäves av polackerna 3 juli
—19 aug. 1629 och överläts
genom stilleståndet i
Altmark s. å. till kurfursten av
Brandenburg. 1656 intogs
staden av svenskarna och
försvarades med framgång
av dem 1659 mot
brandenburgare, österrikare och polacker. 1772 blev
M. preussisk besittning. Vid
folkomröstningen 1920 röstade befolkningens
överväldigande flertal för Tyskland. — Om fördraget
i M. 15 juni 1656 mellan Karl X Gustav och
kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg
se G. Wittrock i Karol. Förb:s Årsbok 1922.
— Jfr W. Schwandt, »M.» (5:e uppl. 1922),
och J. Voigt, »Geschichte M:s» (1924).
Marienglas, miner., se Gips.
Marienly’st, se Helsingör, sp. 820.
Marlenthal [-täl] el. M a r i e n d a 1, fordom
nunnekloster av birgittinorden, nära Reval i
Estland, anlades i början av 1400-talet och
trädde 1407 *i förbindelse med Vadstena.
Marienwerder [man’onverdor], huvudstad i
preuss. reg.-omr. Westpreussen, vid floden
Liebe, 70 km s. s. ö. om staden Danzig; 13,479
inv. (1925). Staden grundlädes 1233 av
Tyska orden och har en domkyrka från samma
årh. (ombyggd på 1860-talet), sammanbyggd
med slottet (1200-talet). — Delar av kretsen
M. voro föremål för folkomröstningen i
Westpreussen 1920 och uttalade sig med
överväldigande majoritet för Tyskland. Dock
överlätos flera byar vid Weichsel åt Polen.
Mariestad, stad i Västergötland, vid Tidans
utlopp i Vänern, säte för länsstyrelsen i
Skaraborgs län (sedan 1660); 1,264 har, därav
1,250 har land, 6,169 inv. (1930).
Staden ligger på
slätten kring nedre
Tidan och kantas i
Vänern av skärgård
och öar. Genom M.
går i riktningen n.—s.
en sandås, på vilken
den vackra kyrkan,
en korskyrka i
spets-bågsstil, reser sig,
urspr. uppförd 1593—
1615, nedbrunnen 1693,
återuppförd och
senast restaurerad 1903
—05 av Folke
Zetter-vall. N. därom ligga
realskolan och de
enda husen från tiden
före 1693 års brand.
Stadens centrala parti
har efter 1895 års brand h. o. h. bebyggts
med stenhus. En bred, trädplanterad
espla-nad går nu från Nya torget förbi Gamla
torget till Fisktorget vid ån. Här ligga
Mariestads vapen.
I gyllene fält en
gin-balkvis ställd blå ström,
ur vilken en röd, halv oxe
ses uppstiga.
Slottet i Marienwerder.
stadshotellet (1866) vid Nya torget och
Stadsparken, riksbankens byggnad, flera
andra banker, hotell o. s. v. (se kartan).
Starkt kontrastera häremot de vid branden
skonade gamla trähusen på Kungsgatans s.
sida. Ett sydligare område stadsplanelades
vid länslasarettets uppförande (1885—87)
med Drottninggatan som huvudgata, stora
trädgårdstomter och flera framträdande
byggnader (se kartan). Likaledes har en vacker
trädgårdsstad uppvuxit kring
Stockholmsvä-gen. Från Kungsgatan går över Tidan stora
bron (öppnad 1916) förbi Marieholm (se d. o.)
med bl. a. landshövdingeresidenset.
M:s forna betydelse som handelscentrum
och hamn för n. Västergötland vid
huvudvägen Stockholm—Göteborg har genom Göta
kanals och V. stambanans tillkomst minskats.
M. genomlöpes av Västergötland—Göteborgs
järnväg, förbindes genom M.—Moholms
järnväg med V. stambanan och anlöpes av en del
Götakanalångare. Industrien är M:s
huvudnäring (19 arbetsställen med tills. 639 arb.
1928), främst genom Katrinefors pappersbruk,
anlagt 1870 av J. E. Lundström (se d. o.),
a.-b. 1871, aktiekap. 3,570.000 kr., 552 arb.,
tillv.-värde per år 5,530,000 kr. (1929), och
det med Katrinefors numera förenade a.-b.
Tidans vulkan-, fiber- och
vulkanfibervaru-fabrik, varumärke Unica, tillv.-värde 2 mill.
kr. per år; därjämte finnas bryggerier,
valskvarn, gas- och elektricitetsverk och en del
småindustri. Hamnbassäng med 450 m kaj
och 3 m djup har anlagts i Tidamynningen.
1928 ankommo och avgingo i M:s hamn tills.
2,166 fartyg om 105,922 nettoton. Elektrisk
energi erhålles sedan 1908 från Gullspång.
I M. finnas länsstyrelse, lantmäterikontor,
lasarett, epidemisjukhus, sinnesslöskola och
asyl samt cellfängelse, förenat med s. k.
jord-bruksfängelse; vidare högre flickskola och
samrealskola, tingshus för Vadsbo norra
tingslag, riksbankskontor, sparbank och två andra
bankkontor. I M. utkomma Mariestads
Länstidning och Mariestads-Tidningen, Tidning för
Skaraborgs Län, båda 2 ggr i veckan.
Tax.-värde å fastighet 20,667.000 kr. (1929), tax.
inkomst 7,202,000 kr. Tillgångar 1 jan. 1929
2,710,922 kr., skulder 1,349,106 kr. Pastorat
i Skara stift, Mariestads kontrakt. G. R-ll.
Historia. M. anlades av hertig Karl 1583
och fick sitt namn efter hans första gemål,
Maria av Pfalz. Förut låg på platsen endast
kungsgården Tunaholm, nuv. Marieholm.
Sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
