Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Marks von Wiirtemberg—Markus’ evangelium
912
hult; örby och Kinna; Berghem och Hajom;
Surteby-Kattunga, Fotskäl och Tostared;
Istorp, öxnevalla och Horred; Kungsäter,
Gun-narsjö, Grimmared och Karl Gustav;
Tores-torp, öxabäck och Älekulla; Bollebygd,
Björ-ketorp och Töllsjö.
Marks von Wiirtemberg (Mareks von
Wiirtemberg), svensk släkt, urspr. från
Tyskland. Tjänstförrättande lantrichtern i
Livland Johan Mareks (f. i Bremen,
d. 1710) hade två söner, som 1720 adlades
med namnet Marks von Wirtenberg
(släkten har skrivit sig Mareks el. Marks
von Wiirtemberg). Den ene av dem,
Gotthard Wilhelm M. (se nedan), blev 1759 frih.
Om hans sonsons sonson Erik Teodor M.
se nedan.
Marks von Wiirtemberg, Erik Teodor,
frih., rättslärd, ämbetsman (f. 1861 u/s); se
släktart. Blev fil. kand. 1880 och jur. kand.
1885 i Uppsala samt assessor i Svea hovrätt
1894. M. blev 1898
revisionssekr. och 1900
häradshövding i S.
Åsbo och Bjäre härads
domsaga, förordnades
1901 till svensk ordf,
i den skandinaviska
kommittén ang.
obli-gationsrätten, vilken
kommitté utarbetade
den sedermera i de
tre skandinaviska
länderna (i Sverige 1905)
genomförda
lagstiftningen om köp och
byte av lös egendom. Han blev 1903
justitie-råd, var 7 nov. 1905—20 maj 1906
konsultativt statsråd i Staaffs 1 :a ministär och
deltog därunder väsentligt i utarbetandet av
»Staafflagarna» om skydd mot anarkistisk
propaganda. M. var därpå ånyo justitieråd
till 1913, då han blev ordf, i
renbeteskommis-sionen (till 1918; se Lappar, sp. 769). Han
var därjämte från 1914 led. av
lappskolekom-mittén och från 1915 ordf, i den
norrländska kolonisationskommittén. Från dessa
krävande utredningsuppdrag återgick han 1919
till det samnordiska lagstiftningsarbetet som
svensk ordf, bland kommitterade för
gemensam nordisk försäkringslagstiftning. 1920
blev han t. f. president i Svea hovrätt och är
dess ord. president sedan 1925. Under senare
år har M. i stor utsträckning anlitats på det
folkrättsliga området. Han var 1919—20
sakkunnig i folkrätt i Utrikesdep. och 1919 en
av Sveriges delegerade vid behandlingen av
förslaget till förbundsakt för Nationernas
förbund vid fredskonferensen i Paris. Mycket
arbete har han ock nedlagt som en av
Sveriges delegerade vid Ålandsfrågans
behandling inför Nationernas förbunds råd 1920—21
och som medlem 1921 av internationella
konferensen om Ålandsöarnas neutralisering. Då
utrikesministern Hederstierna 11 nov. 1923
avgick, intog M. dennes plats i ministären
Trygger; han avgick med denna 11 okt. 1924.
M. är led. av Permanenta skiljedomstolen i
Haag och har vid Nationernas förbunds
församlings ord. möten i Genève varit ett av
Sveriges ombud 1920, 1923—24, 1926 och 1929.
Han var Sveriges ombud vid internationell
konferens i Genève 1929 för revision av den
fasta mellanfolkliga domstolens stadga. Sedan
1921 är han preses i Mus. akad. och har, bl. a.
som ordf, i folkkonsertförbundet. främjat
strävandena att göra god musik tillgänglig för
mindre bemedlade. Han blev jur. hedersdr i
Uppsala 1907. — M:s folkrättsliga lärdom och
strängt ideella rättsåskådning ha förvärvat
honom aktning och förtroende inom olika
politiska läger. V. S-g.
Marks von Wiirtemberg, Gotthard
Wilhelm, frih., krigare (1688—1778); jfr
släktartikeln. Kom tidigt i fransk krigstjänst
och deltog bl. a. med utmärkelse i spanska
tronföljdskriget. 1710 återkom M. till
Sverige, där han som generaladjutant vid
jämtländska armén visade prov på stor duglighet
under Armfelts fälttåg i Norge 1718. 1739
blev han överste för Jämtlands reg:te, 1750
för Södermanlands. 1755 blev M. general och
1763 fältmarskalk samt erhöll s. å.
Österbottens reg:te. Adlad 1720, frih. 1759. B. E-r.
Marktschreier [-Jråior] (av ty. Markt,
marknad, och schreien, skrika), förr benämning
på kringresande kvacksalvare el.
kuriositets-förevisare, som på marknaderna skreko ut
vad de hade att sälja el. förevisa.
Mark Twain [mäk tcoèin], pseud. för S. L.
C 1 e m e n s.
Markus, evangelisten, förf, till det andra
evangeliet, hette även Johannes (om hans
moder se Apg. 12: 12). M. var kusin till
Barna-bas (Kol. 4: 10). På Paulus’ första
missionsresa ledsagade han denne jämte Barnabas
men skilde sig från dem (Apg. 13: 5, 13).
Sedermera medföljde M. Barnabas till Cypern
(Apg. 15: 39). I Filem. 24 (se ock Kol. 4: 10)
omtalas M. åter som Paulus’ medarbetare.
1 Petr. 5: 13 ger uttryck åt en nära
förbindelse mellan M. och brevets författare; en
ofta behandlad notis hos Papias betecknar
M. som Petrus’ tolk. Enl. en tradition blev
M. den förste biskopen av Alexandria och
led där martyrdöden. — Venezianerna se i M.
(San Marco) sin skyddspatron. E. A.
Markus’ evangelium, det andra av
evangelierna, är säkert en av källorna till de båda
andra synoptiska evangelierna, Matteus’ och
Lukas’. Evangelisten vill — utan att med
sitt arbete ha något som helst biografiskt
syfte — genom sin framställning av
hågkomster, vilka börja med Jesu offentliga
uppträdande med predikan om Gudsrikets
närhet, fullfölja det praktiska målet att
väcka till tro på Jesus som Messias och
uppbygga sina läsare i denna tro. Beträffande
evang:s författare finnes intet skäl att jäva
den tradition, som visar hän på Johannes
Markus (se M a r k u s). En gammal
tradition, vilken under 2:a seklets början
företräddes av Papias, stryker starkt under den
nära förbindelsen mellan den andre
evangelisten och Petrus. I själva verket talar
åtskilligt av evangeliets material för ett
ursprung, som, om det också icke direkt kan
härledas från Petrus, dock vilar på
hågkomster med aposteln som sagesman i sista hand.
För evang:s uppkomst är det naturligast att
tänka på tiden omkr. år 70 (snarast något
före detta år). Den äldsta traditionen nämner
Rom som uppkomstort. Frågan om evang:s
originalspråk har besvarats olika inom forsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
