Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marne (flod) - Första slaget vid Marne 6—10 sept. 1914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Marmorbruket—Marne
920
raramarmor. Under senare århundraden
har denna varit den för skulpturverk mest
uppskattade och nyttjade. Under antiken
var det Grekland, som var den viktigaste
marmorproducenten. Den mest berömda
antika statymarmorn var kanske den från ön
Paros bland Kykladerna, varifrån en starkt
ljusgenomsläppande, snövit m. (p a r i s k m.),
ofta med blåaktig anstrykning, erhölls. Andra
ställen, varifrån greker och romare hämtade
sin m., voro Pentelikon (pentelisk m.),
n. ö. om Aten, och ön Naxos. Från Karystos
på ön Eubea erhölls cipollin (cipollino
antico; beteckningen cipollin har
sedermera överflyttats även på likartad m. från
andra ställen), en med glimmerrika ränder
försedd m., vars utseende påminde om skalen
hos en lök, och Numidien i Afrika lämnade
den gula g i a 11 o antico. — Andra
viktiga förekomster av m. i Europa finnas t. ex.
i s. Tyrolen (Laas [Lasa] och Sterzing [-[Vipi-teno]).-] {+[Vipi-
teno]).+} Slutligen må nämnas, att stora
tillgångar på m. finnas i n. Norge. N. Zn.
Marmorbruket, industriort i Krokeks
socken, Östergötland, vid Bråvikens n. strand
och foten av Kolmården. Brytning och
bearbetning av kolmårdsmarmor och kalksten.
M. taxerades 1928 till 378,800 kr., därav
jordbruksfastighet 118,800 kr., och tillhör Nya
marmorbruks-a.-b. (gr. 1866; aktiekap. 240,000
kr., 100 arbetare, tillv.-värde 500,000 kr.).
Nära M. Sandvikens lastageplats och
Kolmårdens station vid Stavsjö järnväg. Brytningen
lär ha igångsatts på 1600-talet av L. de Geer.
Marmorèra, förse med en marmorliknande
(brokigt fläckig, ådrig, strimmig)
färgbetäckning.
Marne [marn], flod i n. Frankrike, biflod
till Seine, 525 km lång, upprinner 381 m ö. h.
på Langresplatån i departementet
Haute-Marne, flyter i n. v. riktning genom
Champagne, böjer av åt v. och faller efter
talrika krökar in i Seine, 7 km ovanför
Paris. Segelbar från Épernay. Bifloder: Saulx
och Ourcq från höger, Petit-Morin och
Grand-Morin från vänster. Har stor betydelse som
kommunikationsled genom sina kanaler.
Viktigast är Marne — Rhenkanalen, som
från Vitry-le-Frangois genom
Mauvagestun-neln (4,877 m lång) går förbi städerna Toul
och Nancy, innan den genom
Ill—Rhenkana
len vid Strassburg når Rhen. Marne —
Aisnekanalen går från Berry-au-Bac vid
Aisne till Condé vid M. (kolfrakter från
Char-leroi), Marn e—s id okanalen från
Vitry-le-Frangois till Dizy-Magenta och Marn e—
Saönekanalen (öppnad 1907) från
Don-jeux till Pontailler vid Saöne; denna kanal
förmedlar den kortaste vattenförbindelsen
mellan Dunkerque och Marseille. M.
Första slaget vid M. 6 — 10 sep t.
19 14. Om de operationer under
världskrigets början, som ledde till Marneslaget, se
Belgisk-franska fronten, sp. 1153
—56 jämte karta. Trakten kring Marnefloden
utgjorde visserligen huvudstridsfronten men
dock blott den v. delen av den långa
strids-linjen, som österut fortsatte i en vid båge
omkring Verdun och därefter ned mot
Voge-serna. Såväl den franska som den tyska
härledningen tog vid sina dispositioner behörig
hänsyn till samverkan mellan de på båda
huvuddelarna av slaglinjen, Marnelinjen och
linjen Toul—Épinal, uppträdande arméerna.
Enl. den ändrade tyska planen för
invasionen i Frankrike hade den längst ut på
högra flygeln framryckande 1 :a tyska armén
(v. Kluck) ändrat sin anmarschriktmng till
sydöstlig. Vid strider såväl med
engelsmännen som med de franska trupper, som
fram-skjutits från Amiens (den nybildade 6:e
franska armén), hade dessa tvingats att hastigt
draga sig tillbaka, varför chefen för 1 :a tyska
armén torde ha ansett arméns uppgift vara
att rycka framåt så hastigt som möjligt för
att därigenom vara beredd till en omfattning
av den franska slaglinjens vänstra flank.
Efter forcerade marscher hade l:a armén
passerat Marne mellan La Ferté-sous-Jouarre och
Chftteau-Thierry ävensom de båda små
floderna Petit- och Grand-Morin samt stod 5
sept. på middagen mellan Coulommiers och
Esternay; för observation mot Paris hade n.
om Meaux (omkr. 10 km v. om Ourcq, biflod
till Marne) avdelats blott 4:e reservkåren
och en kav.-division. 2:a armén (v. Bülow)
hade nått fram blott till Montmirail—Vertus,
3:e armén (v. Hausen) stod ung. i höjd med
Chålons-sur-Marne, 4:e armén (hertigen av
Württemberg) ö. därom (vänstra flygeln n.
om Revigny) och 5:e armén (tyske
kronprinsen) ö. om 4:e armén med fronten i östlig
Slaget vid Marne 6—10 sept. 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
