Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marocko - Naturförhållanden - Klimat - Växtvärld - Befolkning - Näringar och handel - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Marocko (Klimat—Kommunikationer)
926
sidan och M:s atlantiska kust
å den andra utbreder sig den
marockanska mesetan. Dess
yta sluttar från foten av
Atlas (1,000 m) mot n. v. och
begränsas av en 400—600 m
hög brant, som stupar ned
mot den ända till 80 km breda
kustslätten. I n. ö. övergår
mesetan i den något lägre
Se-buslätten, som bevattnas av
floden med samma namn.
Därifrån stryker mot ö. en djup
dal, Tasaporten, som förenar
Sebuslätten med Mulujas
dalslätt på gränsen mot Algeriet.
Klimat. M:s klimat är av
Medelhavstyp med vinterregn
och sommartorka. Tanger har
837 mm nederbörd årl.,
Casablanca 423, Saffi 440 men
Marrakech blott 237, allt
under okt.—april. Atlas har
betydligt rikligare nederbörd,
vilken över
1,000-metersni-vån huvudsaki. uppträder
som snö. Permanenta snöfält
finnas på de högsta
kammarna. Däremot saknas glaciärer,
ehuru spår av äldre sådana
finnas. Kustlandet har milda
vintrar (Tanger jan. 12,7° C,
Rabat 12,6°, Mogador 13,9°) och svala somrar
(Tanger aug. 24,5°, Rabat 23,9°, Mogador
20,3°). Det inre har kontinentalare klimat
(Marrakech jan. 10,9°, juli 29,6°).
Växtvärld. Vegetationen är mestadels av
stäpptyp, på mesetans övre delar flerstädes
buskstäpper med dominerande bröstbärsbuske
(Zizyphus Lotus) el. acacia. Atlas’ s. v.
sluttningar äro på de nedre nivåerna täckta av
en stäpp av halvbuskar el. av buskskogar av
stenek, i ännu andra trakter av suckulentstäpp
(Euphorbia resinifera). Längst i v. uppträda
bestånd av det egendomliga arganträdet
(Argania Sideroxylon). Ovan 1,700 m ö. h.
vidtager barrskog (en, ceder). Den ersättes på
en höjd av 3,100 m av fjällregionen.
Befolkning. Av M:s hela befolkning voro
1926 omkr. 130,000 el. 2,5 % européer. I
franska M. voro dessa 104,712, därav 74,558
fransmän. Nästan alla européer äro bosatta
i städerna, hälften av dem i Casablanca,
Rabat och Udjda (Oudjda). Av M:s övriga inv.
voro 140,000 judar, i städerna och de större
byarna, där det sedan gammalt finnes
bestämda judekvarter (mellahs). Huvudmassan
av befolkningen utgöres av berber (se d. o.).
Det arabiska elementet bildar i M. en fåtalig,
flerstädes i viss mån degenererad överklass.
— Folktätheten varierar mycket. På
kustslätten är den i allm. stor, i vissa trakter
t. o. m. 40 inv. per kvkm. I mesetans
stäppland sjunker siffran till 4—5. I omgivningen
av Marrakech stiger den till 200—250,
emedan här finnes en bevattningsoas i högkultur.
Av samma skäl är mesetans överkant längs
foten av Atlas tätt bebyggd. Den fasta
bebyggelsen är samlad i byar och småstäder.
En del av befolkningen lever dock som
bo-skapsskötande nomader och halvnomader, som
med sina hjordar flytta mellan mesetans
Se även karta vid Algeriet.
stäppland och sommarbetena på Atlasbergens
sluttningar. Här finnes även en bofast, gles
befolkning. J. Frdn.
Näringar och handel. Sedan fransmännen
pacificerat större delen av M., är näringslivet
statt i snabb utveckling, och stora områden
hålla på att läggas under kultur genom
bevattning. 1926—27 voro 2,453,000 har
besådda. Huvudsädesslagen äro vete (6,7 mill.
dt 1928), korn (10,5 mill. dt), som i stora
mängder exporteras till Tysklands
ölbryggerier, och majs (1,7 mill. dt). Stora
ansträngningar göras att skapa en bomullsodling. Av
fruktträd märkas oliv-, fikon-, mandel-,
apelsin-och citronträd samt vinstockar och
dadelpalmer. I spanska M. produceras halfa.
Boskapsskötseln omfattar huvudsaki. får- och
get-avel. Mellan el-Bordj och Oued-Zem 150 km
s. ö. om Casablanca ligger ett 80 km långt
fosfatlager. Värdet av exporterat fosfat var
1921 0,9 mill. frcs, 1925 73 mill. och 1929
220,570,000 frcs. Dessutom innehåller M:s
jord järn, mangan, bly, zink och koppar. 1929
utgjorde importen 2,547 mill. frcs, därav 1,291
mill. från Frankrike, och exporten 1,275 mill.,
därav 504,5 mill. till Frankrike. Det stora
importöverskottet förorsakas av införseln av
maskiner och redskap m. m. för höjandet av
M:s produktion. Ö.
Kommunikationer. Franska M. hade 1928
2,378 km smalspåriga järnvägar, som förbinda
Algeriets järnvägsnät med Fez och med Rabat
vid Atlanten. En annan huvudlinje förenar
Marrakech med Casablanca vid havet. Av
nästan ännu större betydelse är det
vidsträckta nätet av förstklassiga bilvägar. Den
förnämsta hamnstaden, Casablanca, är
förbunden med Bordeaux och Marseille medelst
bekväma passagerarångare. • Trafikflyglinjer
finnas till Frankrike, Algeriet, Senegambien och
MAROCKO
Skala 1.12 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
