Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Marsk Stig—Marstrand
948
ytan men höjande sig däröver vid ebb. M.,
som i regel utgör synnerligen bördiga
betesmarker, skyddas mot havet genom vallar.
Vanligen ligga de bebyggda orterna därstädes
på naturliga el. konstgjorda höjder. Jfr
Watt en.
Marsk Stig, se Stig Andersen.
Marsksvin, de från europeiska vildsvinet
härstammande svinraserna i Englands,
Tysklands, Hollands, Belgiens och Frankrikes
marsktrakter. De äro stora, hängörade,
senvuxna men fruktsamma och utgöra i många
länder underlaget för svinaveln. E. T. N.
Mars-la-Tour [ma’rs-la-tö’r], by i
Lothring-en, 21 km v. om Metz. Jfr Fransk-tyska
kriget 1870 — 7 1, sp. 1Ö65.
Marsoroligheterna i Stockholm kallas vanl.
några där i mars 1848 förekommande
gatu-kravaller, som utgjorde ett svagt genljud
av 1848 års franska februarirevolution. De
togo form av oväsen, stenkastning,
fönster-inslagningar o. dyl. och riktades dels mot
misshagliga konservativa politiker, t. ex.
Hartmansdorff och ärkebiskop Wingård, dels
mot den frihandelsvänlige
Aftonbladsredak-tören L. J. Hierta. Kravallerna ägde rum
18—19 mars, och ordningen återställdes utan
större svårighet av trupper under befäl av
general Lefrén. I sin mån bidrogo
oroligheterna till ministärförändringen 10 april och
framläggandet av ett kungligt förslag till
representationsreform 2 maj s. å. — Namnet
»marsoroligheter» har även fästs vid några
gatuuppträden i Stockholm 6 mars 1864 och
följ, dagar. Deras politiska bakgrund var det
liberala kravet på kraftiga sympatiaktioner
till stöd för Danmark i dess kamp mot
Österrike och Preussen. Till oroligheternas snabba
undertryckande bidrog väsentligt
polismästaren A. Wallenbergs ymniga användning av
sprutning mot bråkmakarna. J. H.*
Marsrevolutionen, se Marsdagarna.
Marstal, dansk handelsplats på östkusten
av Ærö, Svendborg amt; 2.290 inv. (1925).
Har näst Köpenhamn största handelsflottan
bland danska hamnar. Stort skeppsbyggen,
navigationsskola och teknisk skola.
Marstall (av fnhty. marah, häst), ty., hovstall.
Marston [mä’ston], John, engelsk
författare (trol. 1576—1634). Med uppsluppet
gyckel och på grovkornigt språk angrep M. sin
samtids laster och narraktigheter. Han
utgav 1598 satiren »Scourge of villanie» och
»Pygmalion’s image», en parodi på
Shake-speares »Venus and Adonis». M. övergav
1607 teatern och blev präst; dessförinnan
skrev han sju originella men klent byggda
teaterstycken, av vilka märkas »The
malcon-tent» och »Parasitaster». Han låg i
långvarig polemik med Ben Jonson men prisade
efter skedd försoning i en dikt Jonsons
»Se-janus». M:s arbeten äro utg. bl. a. av E. H.
Bullen (3 bd, 1887)._ E. B-n.*
Marston moor [ma’ston mö’ø], slätt i
England, omkr. 10 km v. om staden York. Där
besegrades 2 juli 1644 de engelska kungliga
trupperna under prins Rupert och hertigen
av Newcastle av parlamentshären under
Thomas Fairfax och Oliver Cromwell.
Marstrand, stapelstad och badort i
Bohuslän, på Marstrandsön och Koön i havsbandet,
3 mil n. v. om Göteborg; 733 har, 1,661 inv.
(1930). Stadens kärna ligger på
Marstrands-öns östkust vid en utmärkt hamn med två
inlopp (kajlängd 645 m, djup 2—5 m, 1930)
och skyddas mot väststormarna av en hög
bergkam, krönt av Karlstens (se d. o.)
fästning. Staden bevarar i väsentliga drag sin
medeltida grundplan. I stadens mitt kyrkan
(från 1300-talet) och mellan denna och
hamnen Stadsparken. Strax s. därom rådhuset,
liksom de flesta övriga hus i M. av trä. I
n. badortsstaden, som tillkommit genom ett
1843 bildat och 1857 ombildat a.-b:s
verksamhet (se kartan och bilderna). Större delen av
ön är ett vilt klippområde, en naturpark.
Av fortifikationstek-__________________________
niska skäl hindrades
staden att utbreda sig
åt v. I stället har en
ny stadsdel, Ringen,
med raka, breda gator,
stort torg,
trädgårdar, planteringar och
mindre enfamiljshus
utvecklat sig på
närliggande parti av
Koön (färjförbindelse
med egentliga M.),
kring den 1822 av
Andreas Svahn anlagda
badorten Arvidsvik;
Hedvigsholmen har
tagits i anspråk för
M:s mekaniska verk-
stad, varjämte, sedan fästningen nedlagts, Nya
stadsdelen s. om fästningen börjat bebyggas.
Förutom havsbad med stark sälta (2.5—3,5 %)
serveras gyttje-, tvålmassage- och
kreuznach-bad. Industrien omfattade 1928 3
arbetsställen med tills. 66 arb., främst a.-b. M:s mek.
verkstad, gr. 1904, aktiekap. 270,000 kr.,
tillv.-värde per år 600,000 kr. (tillv. av fartyg m. m.
och försäljning av råoljemotorer). Fiske
utövades 1928 av 58 personer. Enda arten av
grosshandel i M. är sillexport. I M. finnas
4 rederier och 17 fartyg om tills. 2.209
nettoton med hemort i M. Daglig
ångbåtsförbin-delse med Göteborg (2 tim.). 1928 ankommo
och avgingo i M:s hamn 3,280 fartyg om tills.
Marstrands vapen.
I blått fält en sexuddig
silverstjärna omgiven av
trenne i trekant (2 och
1) ställda långor av silver.
MARSTRAND
SkalaldfiOOO
1 Konung Oscars byst
2 Stadshotellet
3 Sonunarhotellet
4 Bank
5 Grand Hotell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
